Ofta frågat om strejk

​Vad avses med strejk?

Med strejk avses att arbetstagarna helt avstår från det arbete som hör till strejken. Strejk används som påtryckningsmetod i en situation där sämja och samförstånd med arbetsgivaren inte annars uppnås med arbetsgivarsidan, och att man inte längre lyckas föra sakerna framåt bara genom att förhandla. Vid en strejk är det viktigt att stridsåtgärderna och påtryckningsmetoderna riktas mot arbetsgivaren så effektivt som möjligt.

Vad bör man göra till först när strejk hotar?

  1. Kontrollera och korrigera vid behov dina kontaktuppgifter i Jytys elektroniska tjänst Jässäri, dit du hittar en länk och inloggningsanvisningar på Jytys webbsidor. Om du till förbundet meddelat bara arbetets e-post och telefonnummer lönar det sig att i registret uppdatera också sekundär e-post och telefonnummer. Kontaktuppgifterna används för viktiga medlemsmeddelanden i strejksituation. Det är också viktigt att uppdatera kontaktuppgifterna då arbetsgivaren kan ta bort möjligheten till arbetets e-post och samla in arbetstelefonerna vid stridsåtgärder.

  2. Kontrollera och korrigera vid behov dina arbetsplats-, anställnings- och avtalsbranschuppgifter i Jässäri. Det är av största betydelse med korrekta och uppdaterade anställningsuppgifter, så att vi vet vilka alla stridsåtgärderna gäller. Du kan inte heller ansöka om strejkbidrag ifall dina arbetsplatsuppgifter är felaktiga i förbundets medlemsregister.

Arbetsgivaren säger att strejken är olaglig. Kan jag ändå delta i strejken?

En arbetstagare har alltid rätt att delta i en stridsåtgärd som ett fackförbund verkställer, alltså exempelvis gå i strejk då fackförbundet beslutat om strejk. Arbetsgivaren kan inte straffa en arbetstagare för deltagande i en dylik stridsåtgärd.

Fackförbundet bär ansvar för stridsåtgärdsbeslutet det fattat. Ifall arbetsdomstolen anser att stridsåtgärderna har varit olagliga kan fackförbundet dömas att betala strejkböter. Arbetstagaren bär inte heller då ansvar och inga följder kan riktas mot hen.

Hur förbereder man sig för strejken?

  • Före strejken arbetar man i enlighet med normal arbetsrytm på arbetsplatsen. Man får inte förbereda sig för strejken genom att exempelvis på förhand ”jobba in” arbete. Man får inte heller lämna arbete ogjort före strejken.

  • Följ med på Jytys webbsidor, some-kanaler, medlemscirkulär och annan information. Du får tilläggsinformation av din huvudförtroendeman och regionombudsmannen i din egen region.

  • I strejkmeddelande berättas alltid om klockslaget när strejken börjar och slutar samt vilken arbetsgivare strejken riktar sig mot (bara de arbetstagarna är i strejk). Man får inte längre gå på arbete efter strejkens inledningstidpunkt. Ennen lakon alkamisaikaa alkanut työvuoro tehdään kuitenkin loppuun. Efter den stund då strejken upphört går man på arbete som normalt.

  • Lämna inte på din arbetsplats något som du eventuellt behöver under strejken. Efter att strejken inletts får man under inga omständigheter gå till arbetsplatsen. När strejken börjar ber arbetsgivaren ofta att arbetstagaren returnerar de redskap som arbetsgivaren gett till arbetstagaren som anställningsförmåner. På begäran måste dessa redskap överlåtas i arbetsgivarens kontroll.

  • Kontrollera att du har kontaktuppgifterna till Jytys huvudförtroendeman, regionbyrån eller person i Jyty som på förhand angetts som givare av tilläggsinformation.

Hur fungerar man under strejken?

  • Följ under strejken med förbundets informationskanaler såsom webbsidor, e-post och textmeddelanden. Ny strejkinformation uppdateras på webbsidorna och vid en förhandlingssituation är bevakningen kontinuerlig.

  • Under strejken behöver man inte alls vara i kontakt med arbetsgivaren.

  • Jytys centralbyrå och regionbyrå meddelar om eventuella strejktillfällen, dit man kan komma för att diskutera och fråga om strejkärenden.

  • Till arbetet återvänder man genast efter att tiden för den tidsbundna strejken gått ut.

Var får jag information om strejken?

Följ med din e-post, förbundets webbsidor och textmeddelanden om Jytys stridsåtgärder. Fråga också din förtroendeman om noggrannare information. Dessutom förmedlar din förtroendeman information om den egna arbetsplatsen för dem som är i strejk. Tilläggsinformation får du också av regionbyråns anställda och centralbyrån.  

När avbryts lönebetalningen?

Lönebetalningen avbryts dagen när strejken inleds. Lönen man tjänat för tiden före strejken bör dock betalas som normalt, även om betalningsdagen skulle råka vara under strejken.

Hur söker jag strejkbidrag?

När strejken börjar skickas du per e-post noggranna instruktioner om hur du ansöker om strejkbidrag. Anvisningarna för hur man ansöker om strejkbidrag läggs också till på förbundets webbsidor.

Strejkbidraget söks elektroniskt på lakkoavustus.fi-systemet, där man identifierar sig med bankidentifikationskoderna eller med ett mobilcertifikat. Fyll noggrant i ansökan.

Du kan inte ansöka om strejkbidrag ifall dina arbetsplatsuppgifter är felaktiga i förbundets medlemsregister. Strejkbidraget kan inte heller betalas utan kontoinformation.

Hur mycket strejkbidrag betalas, hur informerar man om det?

Jytys förbundsstyrelse fattar beslut om strejkbidragets storlek från fall till fall. I allmänhet betalar förbundet sina strejkande medlemmar bidrag i överensstämmelse med andra förbund. Strejkbidraget betalas för de strejkdagar då löneförlusten sker.

När strejken inleds skickas till dem som deltar i strejken per e-post information om strejkbidragets storlek och noggranna anvisningar för hur man söker strejkbidrag. Anvisningarna läggs också till på förbundets webbsidor.

  • Jytys förbundsstyrelse fattar ett beslut om strejkbidragets storlek.
  • Av strejkbidraget är 16 euro skattefri inkomst.
  • På resten dras av skatt i enlighet med skattestyrelsens beslut, och den dras av direkt från förbundet till skatteverket. Man behöver inte skicka något skattekort.
  • Man får strejkbidrag om man anslutit sig som medlem i Jyty sju dagar innan strejken börjar.

När betalas strejkbidraget?

Strejkbidraget betalas när strejken upphört. Ansökningstiden är en månad efter att strejken slutat. Strejkbidrag betalas i regel två gånger i veckan.

Vad händer med naturaförmån under strejken?

Arbetsgivaren kan avlägsna naturaförmånerna under strejken, exempelvis mobiltelefon eller dator. Det lönar sig att förbereda sig på detta genom att skaffa en reservtelefon och en prepaid-anslutning. Meddela ditt nya nummer till förtroendemannen samt till förbundet genom att uppdatera dina uppgifter via Jässäri.

Kan man utföra strejkbelagt arbete?

Arbetet är i strejk, inte personerna. Man får inte utföra något strejkbelagt arbete. Undantag från detta är nödarbete som baserar sig på arbetstidslagen.

Grunden för nödarbete är att ogjort arbete hotar exempelvis människoliv, hälsa eller egendom. På basen av nödarbete kan man ha någon att arbeta i högst två veckor. Arbetsgivaren måste göra en anmälan om nödarbete till myndigheterna.

Vad är tjänsteinnehavarnas situation vid stridsåtgärder?

En tjänsteinnehavare får delta i en laglig stridsåtgärd som ett förbund eller en förening verkställer. Detta innebär att en tjänsteinnehavare inte är skyldig att utföra uppgifter som hör till en laglig strejk.

Tjänsteinnehavarnas strejkrätt är dock mer begränsad än arbetstagare i arbetsavtalsförhållande. För tjänsteinnehavarna är endast strejk, ansökningsförbud, inköpsbojkott och blockad tillåtna stridsåtgärder. De får inte delta i sympati- och demonstrationsstrejker eller övertids- och skiftbytesförbud.

Under övriga förbunds stridsåtgärder har en tjänsteinnehavare skyldighet att uppfylla bara sin vanliga tjänsteplikt och utför inte normala arbetsuppgifter för dem som strejkar. Dessutom är de tjänsteinnehavare som inte omfattas av strejken skyldiga att på arbetsgivarens ensidiga order utföra skyddsarbete. Ordern måste ges skriftligt.

Då stridsåtgärden upphört utreds vid behov huruvida tjänsteinnehavare utanför strejken använts att utföra de strejkandes normala arbetsuppgifter under skenet av skyddsarbete.

Vad är nödarbete?

En arbetsgivare får låta utföra nödarbete om en oförutsedd händelse har orsakat ett avbrott i den regelbundna verksamheten eller allvarligt hotar leda till ett dylikt avbrott eller fara för liv, hälsa, egendom eller miljö. Kännetecknen för nödarbete bör förekomma samtidigt.

En arbetsgivare kan beordra en arbetstagare att utföra nödarbete utan arbetstagarens samtycke. Man får låta utföra nödarbete utöver den regelbundna arbetstiden bara så mycket som är nödvändigt, dock högst i två veckor.

En arbetsgivare bör göra en skriftlig anmälan om nödarbete till arbetarskyddsmyndigheten. I anmälan bör nämnas nödarbetets orsak, omfattning och sannolik längd. I anmälan bör också finnas ett utlåtande från arbetstagarnas förtroendeman om huruvida det utförda arbetet uppfyller förutsättningarna för nödarbete. Om ingen förtroendeman är vald bifogas till anmälan arbetarskyddsfullmäktiges utlåtande.

Ett på förhand givet meddelande om stridsåtgärder är i sig ingen grund för utförande av nödarbete, för det är inte en oförutsedd händelse. Under stridsåtgärder förutsätter nödarbete exempelvis en storolycka eller en annan motsvarande väldigt avvikande händelse.

Vad är skyddsarbete?

Skyldigheten att utföra skyddsarbete gäller bara tjänsteinnehavare i den offentliga sektorn.

Också i privata sektorn kan man avtala om skyddsarbete, som avgränsas utanför stridsåtgärderna. Noggrannare information får du av din förtroendeman eller på regionbyrån.

Hur går det med en tidsbunden anställning?

Strejken inverkar inte på ett tidsbundet arbetsavtal, som alltid slutar på avtalat datum.

Betalas lön för sjuktid under strejken?

Ifall sjukledigheten börjar före strejken och slutar efter den betalas lön för sjuktiden som normalt. Om sjukledigheten slutar mitt under strejken är arbetstagaren efter det i strejk och får strejkbidrag.

Om en arbetstagare insjuknar mitt under strejken får hen lön för sjuktiden först när strejken slutar. Till strejkens slut får hen strejkbidrag.

Obs! Om en arbetstagare under sin sjukledighet deltar i strejkåtgärderna, exempelvis som strejkvakt, kan det hända att hen inte anses vara på sjukledighet med rätt till lön för sjuktiden. Då är arbetstagaren i strejk.

Hur går det med semestrarna?

Man kan inte fastställa att semestern ska börja under strejken efter att strejkvarning givits. Om strejken börjar under semestern fortsätter semestern och lön betalas som normalt. Semester ackumuleras också som normalt.

Om semestern och strejken överlappar varandra är det avgörande vilken som börjat först. Om semestern och strejken börjar samma kalenderdag är klockslaget avgörande. Semestern börjar kl. 00.00. Om strejken enligt strejkvarningen börjar t ex kl. 00.01 börjar semestern före strejken. Då är alltså arbetstagaren på semester. Om strejken börjar före avtalad semester flyttas semestern för strejkdagarnas del.

Strejkdagarna ackumulerar ingen semester.

Om man under strejken är borta från arbetet av någon annan orsak än semester ackumuleras semester så som den skulle ackumuleras på basen av ifrågavarande frånvaro.

Om en arbetstagare hamnar på nödarbete mitt under strejken betalas hen lön som normalt för dessa dagar, som också ackumulerar semester.

Hur går det med lediga dagar som förkortar arbetstiden?

De lediga dagar som förkortar arbetstiden (pekkasdagar) som fastställts för strejktiden efter strejkmeddelandet åtgår inte under strejken.

En arbetstagare har rätt att få nya ledigheter antingen som lediga dagar eller som ersättning för förlorad inkomst.

Om pekkasdagarna på förhand noterats i arbetstimsystemet åtgår de också under strejken. Efter strejken är det på arbetsgivarens ansvar att se till att medeltalsveckoarbetstiden förverkligas.

Om jag är på föräldraledighet då?

Ifall moderskapsledigheten börjat innan strejken börjar betalas lön för moderskapsledigheten som normalt även under strejken. Om ledigheten börjar under strejken börjar man betala lön först när strejken tagit slut. Moderskapsledighetens period med lön förkortar strejken dock inte. Samma sak gäller för faderskapsledigheten.

Betalas lönefordringar under strejken?

Lönefordringar måste betalas trots strejken. Om fordringarna försenas betalas arbetstagaren dröjsmålsränta.

Om anställningen upphör under strejkdagarna måste slutlönen ändå betalas såsom avtalats i kollektivavtalet. Om betalningen försenas har arbetstagaren rätt till extra lön, dock högst för sex förseningsdagar.

Betalas deltidspension?

En deltidspensionär kan utan avbrott vara borta från arbetet i sex veckor, för att villkoren för att få pension uppfylls. Om en deltidspensionär på grund av strejk eller eventuella andra frånvaron kommer upp till dessa sex veckor betalas inte längre pension för den pågående månaden.

En frånvaro på högst sex veckor inverkar inte på betalningen.

Hur går det med studie- och alterneringsledigheter samt ansökta ledigheter (=arbetssemester)?

Strejken inverkar inte på studieledigheter eller arbetssemestrar.

En strejk kan inverka på villkoret att den som ska på alterneringsledigt måste ha varit på arbete i 12 månader under de 13 månader som föregår ledigheten. Ifall saken blir oklar eller ett problem kontakta din förtroendeman eller förbundet.

Vad är lockout?

Arbetsgivarens stridsåtgärd, med vilken arbetsgivaren hindrar arbetstagarna att komma till arbetsplatsen. I praktiken avbryter arbetsgivaren också lönebetalningen. Samma anmälningstider som för arbetstagarsidans strejk gäller för lockout och arbetsgivaren.

Ibland tar en arbetsgivare till lockout, även om en påbörjad strejk inte gäller för ifrågavarande arbetsplats. Exempelvis då en strejk inverkar på utförande av arbete på denna andra arbetsplats, till exempel när strejken helt och hållet hindrar utförande av arbete.

Om arbete trots orsakat hinder från andras strejk kan ordnas på annat sätt eller exempelvis göras på lager bör arbetsgivaren ordna arbetet så. För att hindra utförande av arbete måste arbetsgivaren för respektive arbetstagare reda ut grunderna för arbetets hinder. Om arbetsgivaren inte gör detta kan det vara fråga om en olaglig lockout.

I oklara fall lönar det sig att kontakta förbundet. En arbetstagare kan senare göra en rättshjälpsansökan för eventuella lönefordringar.

Betalas jämkad arbetslöshetsdagpenning?

Betalas inte om arbetstagaren före strejkens början fått jämkad dagpenning på grund av deltidsarbete. Man kan inte vara i strejk på deltid.

Kan jag vara permitterad?

Om permitteringen börjar före strejken och slutar efter den är arbetstagaren permitterad under hela tiden. Om permitteringen slutar under strejken är arbetstagaren i strejk efter detta.

Utbetalning av arbetslöshetsskydd under strejk förutsätter att permitteringsanmälan givits före strejkvarningen.

Om strejken börjar före permitteringen är arbetstagaren i strejk under hela strejken.