Man kan komma loss från karriärstoppet – som metoder bl a utbildning, utveckling av det egna arbetet och flexibilitet i arbetslivet

2021-10-06

​Enligt Arbetshälsoinstitutets enkät berättar ungefär 45 procent av Fackförbundet Jytys medlemmar som är över 35 år och svarat på enkäten att de kört fast i sitt arbete eller stampar på stället. De som kört fast i sin arbetskarriär upplever också mer arbetsutmattning än andra. Arbetsplatsen upplevs erbjuda mer möjligheter att förnya kunnandet än att utveckla den enskilda arbetstagarens arbetskarriär.

Ungefär 2 000 Jyty-medlemmar över 35 år svarade i juni på enkäten som Arbetshälsoinstitutet genomförde, och där utreddes teman för arbetskarriärer och förnyande av kunnande samt ork i arbetet. Största delen av de som svarade är kvinnor (91 %) och arbetsplatsen är oftast en kommun eller samkommun (73 %). Övriga branscher är bl a privata sektorn, organisationer och församlingar. Enkäten är en del av det mer omfattande En kunnig och förnybar arbetskarriär-projektet.

Till undersökningen hör begreppet karriärstopp, som avser en situation där en arbetstagare länge har varit missnöjd med sitt arbete, men upplever att hen inte kan påverka det. En arbetstagare som kört fast upplever sig vara på fel arbetsplats eller i fel bransch.

Arbetsutmattning och en arbetskarriär som stampar på stället

Aningen över 40 procent av de som svarade upplevde sig på någon nivå sitta fast i sitt nuvarande arbete. Ungefär 45 procent av de som svarade berättade att de till och med stampar på stället i sin arbetskarriär. De arbetstagare som rapporterade om flest karriärstoppsupplevelser upplevde också mest arbetsutmattning. Av de svarande kände sig 27 procent ofta eller alltid mentalt utmattade. Så mycket som 25 procent av de som svarat berättade att de inte återhämtar sig efter arbetsdagen.

Trots känslorna av att sitta fast i arbetet och att vara utmattad upplever majoriteten av de som svarat att de är fulla av energi och iver när de utför arbetet. Största delen av svaranden berättade att de åtminstone en gång i veckan är fördjupade i sitt arbete och att arbetsdagen förlöper fort när man är koncentrerad på arbetet.

”Vid korrigering av en karriärstoppsupplevelse är det viktigt att arbetstagarna själva kan inverka på det egna arbetets innehåll och utveckling. Möjligheten att inverka på och utveckla arbetet har en stark koppling till motivationen och via den till arbetshälsan”, betonar Fackförbundet Jytys ordförande Jonna Voima.

Stöd för utveckling av kunnande, men inte för utveckling av arbetskarriären

Den större delen av de som svarat upplevde att arbetsorganisationen erbjuder möjligheter att förnya kunnandet snarare än att utveckla arbetskarriären. Mellan sektorerna märktes knappt några skillnader.

Om den som svarat upplevde det egna kunnandet som bristfälligt eller upplevde sig vara för kompetent var också upplevelserna om karriärstopp vanligare än om kunnandet upplevdes vara lämpligt. De svarande som upplevde sitt kunnande som bristfälligt bedömde sina möjligheter att byta arbetsuppgift eller arbete som svagare än de som hade lämpligt eller för mycket kunnande. Några skillnader mellan könen i upplevelser av karriärstopp noterades inte. De som varit mindre än fem år i sin nuvarande arbetsuppgift upplevde mindre stopp än de som arbetat länge.  

”Vi uppmuntrar arbetsgivarna att satsa på personalens kompletteringsfortbildning och utveckling av deras yrkesmässiga kunnande, något arbetsgivaren också kan ansöka om fortbildningsersättning för av Sysselsättningsfonden (TR). Personalfortbildningen har en speciellt stor betydelse i förlängningen av arbetskarriärerna och i främjandet av orkande i arbetet”, konstaterar Voima.

Man börjar inte byta arbete så lätt

Över hälften av de som svarat (60 %) såg det inte som sannolikt att de skulle byta arbetsplats inom den närmaste framtiden. De egna möjligheterna att byta arbetsplats ansågs inte vara så stora (49 % små möjligheter eller inga möjligheter alls). Å andra sidan var viljan att byta till en annan arbetsplats samt upplevda möjligheter att få ett nytt arbete högre i de lägre åldersgrupperna jämfört med de som är över 55 år. Ungefär 17 procent av de som svarat upplevde å sin sida att coronapandemitiden kunde vara en bra tid att byta arbetsplats.

Man var väldigt hängivna arbetet. Arbetsplatsens mål kändes personligen viktiga (58 procent helt eller delvis av samma åsikt). Lite över hälften upplevde helt eller delvis en stark samhörighet med sin arbetsplats. Arbetet upplevdes också som betydelsefullt. Nästan 90 procent av de som svarat upplevde att arbetet för dem representerade minst en medelstor del av deras liv.

”Anmärkningsvärt är att Jyty-medlemmar som arbetar i huvudsak i kommunbranschen är relativt hängivna sitt eget arbete, även om kommunpersonalens hängivenhet till sitt arbete enligt många undersökningar har försvagats speciellt inom social- och hälsovården”, anmärker Voima.

Distansarbetet har ökat arbetsbelåtenheten och upplevelsen av effektivitet

Av de Jyty-medlemmar som svarat hade 39 procent övergått till att arbeta i huvudsak eller betydligt mer än tidigare på distans. Distansarbetet upplevdes till största del som en positiv sak. Enligt de som svarat hade distansarbetet ökat både arbetsbelåtenheten och arbetets effektivitet.

”Arbetslivets flexibilitet, såsom distansarbete och flexibel arbetstid, har bevisligen positiv inverkan på arbetshälsan. På arbetsplatserna lönar det sig att lyssna på arbetstagarna gällande hur detta flexibla arbetsliv förverkligas. Flexibiliteten fungerar bäst när både arbetsgivare och arbetstagare drar nytta av dem”, säger Jytys ordförande.

Av de som svarat på enkäten arbetar 73 procent i en kommun eller samkommun. Genomsnittsåldern var 54 år. Av de som svarade var majoriteten kvinnor (91,4 %). Största delen av de som svarade (94,8 %) har fast anställning. Heltidsanställning har 93,2 procent. För ungefär 38 procent är examen på yrkesmässig institutnivå den högsta yrkesutbildningen. 26 procent har en yrkesmässig grundexamen. En lägre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen har 23 procent av svarande.

Arbetshälsoinstitutets Kunnande och förnybar arbetskarriär-projekt

Fackförbundet Jyty är med i Arbetshälsoinstitutets Kunnande och förnybar arbetskarriär-projekt (2020-2023). Arbetslivets snabba förändringar skapar tryck på arbetskarriärernas kontinuitet samt upprätthållande och utveckling av arbetstagarnas kunnande. Med hjälp av projektet strävar man till att identifiera faktorer som inverkar på karriärstopp och att utveckla metoder för att förbättra kontinuiteten på arbetstagarnas arbetskarriär. Med projektet strävar man till att hitta metoder för att motivera utvecklingen av kunnandet för speciellt de åldrande arbetstagarna. Enkäten som var riktad till Jyty-medlemmar var en del av detta täckande projekt.

Tilläggsinformation: Fackförbundet Jytys ordförande Jonna Voima, tel. 050 591 2341, jonna.voima@jytyliitto.fi

*Jyty är ett fackförbund, vars medlemmar verkar i kommunbranschen, den privata sektorn, organisationer och församlingar. Medlemmarnas största branscher är sekreterar-, administrations- och ikt-arbete, ungdoms- och organisationsarbete, social- och hälsovårdsbranschen, biblioteksbranschen samt fostran och utbildning. Fackförbundet Jyty är medlemsförbund i STTK.