Kommunsektorn tvingad till exceptionellt många uppsägningar och permitteringar

2020-02-05

Det sällsynt svåra ekonomiska läget i kommunsektorn ger upphov till exceptionellt omfattande permitteringar och uppsägningar.

De här metoderna har i regel använts synnerligen återhållsamt för att balansera ekonomin, men enligt en enkät som KT gjort bedömer kommunerna och samkommunerna att de i år måste permittera över 8 100 (2,5 procent av personalen) och säga upp över 750 anställda (0,23 procent av personalen). Större permitteringar har under de senaste årtiondena förekommit endast i några fall. Senast man var tvungen att vidta större uppsägningar var under 1990-talets lågkonjunktur.

I år anpassar kommunsektorn sina personalutgifter med sammanlagt 1,7 procent. Det motsvarar 359 miljoner euro av hela kommunsektorns arbetskraftskostnader på 21,12 miljarder euro.

Permitteringarna beräknas ge besparingar på tio miljoner euro av de sammanlagda besparingarna i personalutgifter. Uppsägningarna beräknas spara 48 miljoner euro.

Största besparingen genom effektivisering

Den största delen av minskningarna i kommunsektorns personalutgifter uppkommer med andra metoder. År 2019 uppgick andelen av de sammanlagda besparingarna till 107 miljoner euro (56,2 procent) medan den i år uppgick till 249 miljoner euro (69,4 procent).

Bland de övriga metoderna finns bland annat effektivisering av verksamheten genom omorganiseringar och nya arbetsrutiner, restriktivare rekrytering och naturlig avgång. Man strävar efter att ha ännu färre vikarier och visstidsanställda.

Dessutom ger en minskad sjukfrånvaro hos personalen och det regionala samarbetet besparingar. Personalutgifterna minskar också genom att verksamhet och service skärs ned, läggs ut eller bolagiseras. I de flesta fall är det dock omöjligt att minska servicen, eftersom många kommunala uppgifter är lagstadgade.

En effektiv sparmetod är att byta semesterpenningen mot ledighet

I fjol drog kommunsektorn en betydlig nytta av den tidsbegränsade avtalsbestämmelsen i kollektivavtalen för åren 2018–2019, enligt vilken personalen kunde byta semesterpenningen mot ledighet enligt en ny modell.

Utbytesledigheterna gav kommunerna och samkommunerna 37 miljoner euro i besparingar år 2019, dvs. 19,5 procent av de sammanlagda besparingarna. Cirka 21 500 anställda bytte semesterpenningen mot ledighet. I snitt byttes 6,4 dagar till ledighet.

De oavlönade ledigheterna ökade också. De gav besparingar på sammanlagt 35 miljoner euro eller 18,2 procent av de sammanlagda besparingarna. Oavlönad ledighet, i genomsnitt 4,1 dagar, togs av 31 100 arbetstagare.

Under början av året verkar utbytet av semesterpenning mot ledighet medföra avsevärt mindre besparingar. Besparingarna beräknas uppgå till 12 miljoner euro, dvs. 3,4 procent av de sammanlagda besparingarna. De som svarat på enkäten beräknar att de oavlönade ledigheterna i år ger besparingar på 39 miljoner euro (10,9 procent).

Långsiktiga program utgör stommen för besparingar

Anpassningen av personalutgifterna är en del av kommunernas och samkommunernas målinriktade, långsiktiga och produktivitetsinriktade ekonomi. Nästan hälften av kommunorganisationerna har gjort upp ett särskilt program för att balansera ekonomin eller öka produktiviteten. De omfattar åtgärder som minskar personalutgifter och effektiviserar verksamheten samt andra åtgärder som förbättrar produktiviteten.

KT:s enkät om anpassningen av personalutgifterna genomfördes i december 2019. På enkäten svarade 232 av alla kommuner och samkommuner på fastlandet. I dessa kommuner och samkommuner arbetar 78 procent av totalt 421 000 kommunalt anställda.

Läs mer: Kommunsektorn tvingad till exceptionellt många uppsägningar och permitteringar (www.kt.fi)