Coronavirusets inverkan på arbetet i de privata branscherna

2020-03-13

I början av året började en smittsam epidemi från Kina spridas. Den orsakas av coronaviruset COVID-19. Aktuell information om ifrågavarande smittsamma sjukdom fås från Institutet för hälsa och välfärds (THL) webbsidor. Bekanta dig också med Arbetshälsoinstitutets instruktioner för arbetstagare.

Coronaviruset har lagts till bland allmänfarliga sjukdomar i lagen om smittsamma sjukdomar. På så sätt kan en människa för att hindra spridning av en smittsam sjukdom beordras till 1) frånvaro från förvärvsarbete, 2) isolering i hälsovårdsenhet eller 3) karantän. Ifrågavarande åtgärder kan vidtas av för smittsamma sjukdomar ansvarig läkare i tjänsteförhållande, och man måste följa ifrågavarande läkarföreskrifter. I dylika situationer kan en arbetstagare inte gå till arbetsplatsen.

EK och AVAINTA, som representerar arbetsgivarna, har föreslagit att man då coronaviruset sprids, i sjukledighetssituationer skulle möjliggöra arbetstagares frånvaro genom egen anmälan. Arbetsgivaren har dock alltid rätt att förutsätta läkarutlåtande. Det är alltså skäl att kontrollera den egna arbetsgivarens praxis i ärendet.

I detta läge lönar det sig att gynna distansarbete om arbetsuppgifterna möjliggör det. Man måste skilt avtala med arbetsgivaren om utförande av distansarbete. Många arbetsgivare har redan nu dragit linjer för möjligheten att utföra distansarbete under epidemin.

Insjuknande

Om en arbetstagare insjuknar i coronaviruset är frånvaron fråga om sjukledighet, för vilken betalas normal lön för sjuktiden.

Frånvaro från arbetet eller isolering

Om en arbetstagare skäligen misstänks ha insjuknat och hen därför har beordrats till frånvaro från arbetet eller att isoleras är arbetsgivaren i allmänhet skyldig att betala lön för sjuktiden inom ramen för kollektivavtalet. Så har avtalats i bl a AVAINTES och kollektivavtalet för den privata undervisningsbranschen. En dylik frånvaro från arbetet förbrukar normalt lokala sjukfrånvarodagar.

Om det i kollektivavtalet inte avtalats om lönebetalning har en arbetstagare rätt att få FPA:s dagpenning vid smittsam sjukdom, vilken motsvarar full lön.

Karantän

Det är fråga om karantän när en arbetstagare, som utsatts för eller misstänks ha blivit utsatt för coronaviruset, men tills vidare är frisk, beordras att stanna exempelvis hemma.

Karantäntiden kan vara lokal om man i kollektivavtalet så avtalat. Så är det i bl a hälsovårdssektorns kollektivavtal. Om lön inte betalas kan en arbetstagare söka om dagpenning vid smittsam sjukdom för karantäntiden. FPA betalar den och den motsvarar full lön.

Utbetalning av dagpenning vid smittsam sjukdom

För att kunna få dagpenning vid smittsam sjukdom behöver FPA beslutet från läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar om frånvaron från arbetet, isoleringen eller karantänen. Dessutom behövs arbetsgivarens intyg om förlorad inkomst och frånvarotid.

Dagpenning kan betalas till person som beordrats isolering eller karantän i EU-området. För karantän eller isolering behövs intyg från läkare, som har rätt att beordra dylika begränsningar i ifrågavarande land. FPA betalar dagpenning vid smittsam sjukdom bara för de dagar då en person inte har kunnat arbeta på grund av karantän eller isolering. Dagpenning betalas alltså inte för exempelvis semestertid.

Barns insjuknande eller karantän

För att sköta ett barn under 10 år kan tillfällig vårdledighet beviljas. Denna kan erhållas för högst fyra arbetsdagar åt gången. Om lön under tillfällig vårdledighet har avtalats lite olika i kollektivavtalen. I exempelvis AVAINTES är de tre första kalenderdagarna från och med insjuknandet med lön.

Om ett barns sjukdom och behov av vård fortsätter längre än maximilängden för tillfällig vårdledighet kan en arbetstagare ha rätt till arbetsfrånvaro utan lön på grund av tvingande familjeskäl.

Om ett barn under 16 år beordrats att stanna hemma på grund av lagen om smittsam sjukdom utan att barnet är sjukt har arbetsgivaren ingen lönebetalningsplikt. Då kan en förälder dock ha rätt att få dagpenning vid smittsam sjukdom.

Arbetsplikt

Om en arbetstagare beordrats i karantän, och inte får lön för ifrågavarande tid, har arbetstagaren inte heller arbetsplikt. Då betalar FPA dagpenning vid smittsam sjukdom åt arbetstagaren.

Om distansarbete bör man i princip avtala skilt med arbetstagaren. En del har kunnat avtala om distansarbete också med arbetsavtal. Om en arbetstagare utför distansarbete i en karantänsituation betalas naturligtvis också lön för det, och då får arbetstagaren inte dagpenning vid smittsam sjukdom från FPA.

”Karantän” på arbetsgivarens eget initiativ

Egentlig isolering eller karantän förutsätter alltid beslut från för smittsamma sjukdomar ansvarig läkare i tjänsteförhållande. Om en arbetsgivare på eget initiativ förbjuder arbetstagare att komma till arbetsplatsen exempelvis på grund av smittrisken som råder på arbetsplatsen bör arbetsgivaren betala normal lön för den tiden.

Inverkan på semestrar

Om en arbetstagare inte kan utföra sitt arbete på grund av order från myndighet för att hindra spridning av sjukdom är det fråga om tid som motsvarar arbete. Under isolering och karantän ackumuleras alltså semester.

Om en arbetstagare insjuknar under sin semester har hen rätt att flytta sin semester till en senare tidpunkt. Förflyttningsrätten och eventuella självriskdagar fastställs som avtalat i kollektivavtalet eller på basen av semesterlagen. Enligt exempelvis AVAINTES och den privata undervisningsbranschens kollektivavtal har en arbetstagare rätt att flytta sin semester till senare tidpunkt utan några självriskdagar. Om man går efter semesterlagen är självriskdagarna sex.

En arbetsgivare kan inte ensidigt dra tillbaka redan bekräftade semestrar.

Läs mer: Coronavirusinfo