Tilaa Jytyn tiedotteetRSS-syötteenä.
Tilaa Jytyn tiedotteetRSS-syötteenä.

Tilaa RSS-syötteenä: Jytyn tiedotteet  
Tilaa RSS-syötteenä: Kaikki uutiset ja Jytyn tiedotteet

 

 

Hallitus päätti vuoden 2020 seitsemännestä lisätalousarvioesityksestä7372 <p>Vuoden 2020 seitsemännessä lisätalousarvioesityksessä rahoitusta ehdotetaan kohdennettavaksi erityisesti koronaviruksesta aiheutuneisiin tarpeisiin – niin lisäkustannusten kattamiseen kuin tilanteesta aiheutuneiden tulonmenetysten kompensaatioihin. Koronakriisin hoito on keskeinen osa hallituksen talouspolitiikkaa ja hallitus rakentaa lisäbudjetillaan kriisin yli siltaa niin yrityksille, kunnille kuin ihmisillekin.</p><h3>Tukea yrityksille, taiteen ja kulttuurin toimijoille sekä julkiseen liikenteeseen</h3><p>Yritysten määräaikaisen kustannustuen toisen hakukierroksen toteuttamiseen ehdotetaan 410 miljoonan euron lisämäärärahaa, jotta rakennetaan yrityksille siltaa kriisin yli. Ensimmäiseltä hakukierrokselta käyttämättä jäi tarkoitukseen varattuja määrärahoja 140 miljoonaa euroa, joten käytössä on yhteensä 550 miljoonaa euroa.</p><p>Julkisen henkilöliikenteen palvelutason turvaamiseen koronavirustilanteen pitkittyessä ehdotetaan yhteensä 111 miljoonaa euroa, josta 11 miljoonaa euroa henkilöjunaliikenteen ostoihin ja 100 miljoonaa euroa julkisen henkilöliikenteen ostoihin suurilla ja keskisuurilla kaupunkiseuduilla sekä alueellisessa ja paikallisessa liikenteessä.</p><p>Koronavirustilanteesta johtuvien taiteen ja kulttuurin alan tulonmenetysten korvaamiseen ja toiminnan jatkuvuuden turvaamiseen ehdotetaan 23 miljoonaa euroa. Taiteen edistämiskeskukselle ehdotetaan 7 miljoonaa euroa jaettavaksi apurahoina taiteen ja kulttuurin alan henkilöille ja toimijoille.</p><p>Rahapelitoiminnan tuottojen laskua kompensoidaan opetus- ja kulttuuriministeriön hallinnonalalle vuonna 2020 budjettivaroin yhteensä 175,7 miljoonalla eurolla. Kompensaatiosta 34,2 miljoonaa euroa kohdistuu tieteeseen, 75,2 miljoonaa euroa taiteen edistämiseen, 48,8 miljoonaa euroa urheilun ja liikuntakasvatuksen edistämiseen sekä 17,6 miljoonaa euroa nuorisotyön edistämiseen. Sosiaali- ja terveysministeriön hallinnonalalla laskua kompensoidaan tänä vuonna 142,5 miljoonalla eurolla. Maa- ja metsätalousministeriön hallinnonalan osalta kehysvaikutteinen kompensaatio on 10,7 miljoonaa euroa.</p><h3>Koronavirustilanteesta johtuvia määrärahalisäyksiä&#160;</h3><p>Covid-19-rokotteiden hankintaa varten ehdotetaan 90 miljoonan lisämäärärahaa. Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen toimintamenoihin ehdotetaan noin 1,5 miljoonan euron lisäystä mm. pandemiarokotusten suunnitteluun ja toteutukseen sekä testikapasiteetin nostamiseen.&#160;</p><p>Lisäksi Suomen osuuteen EU-komission rahoituksella hankittavista koronarokotteista ja ennakkovarausmaksuista ehdotetaan 13,1 miljoonaa euroa.</p><p>Koronavirustilanteesta johtuen ehdotetaan edelleen useita lisäyksiä myös valtion virastojen ja laitosten määrärahoihin.&#160;</p><p>Poliisin maksullisen toiminnan tuottojen, erityisesti passituottojen, vähennyksen johdosta poliisille ehdotetaan 10 miljoonan euron lisäystä. Lisäksi poliisille ehdotetaan koronavirustilanteen aiheuttamiin lisämenoihin kuluvalle vuodelle vielä 3 miljoonan euron lisäystä.&#160;</p><p>Rajavartiolaitokselle ehdotetaan sisärajatarkastusten tilapäisen palauttamisen aiheuttamiin lisämenoihin 3,4 miljoonan euron määrärahalisäystä. Tullille ehdotetaan 990 000 euroa koronavirustilanteen torjuntaan liittyvään sisärajavalvontaan sekä suojavarusteiden kustannuksiin.</p><p>Poikkeusjärjestelyiden vuoksi varusmiehille maksettavan ruokarahan aiheuttamiin menoihin ehdotetaan 7,1 miljoonan euron lisäystä.</p><h3>Kuntatalouden tukeminen</h3><p>Kuntien tukemisella turvataan peruspalveluiden rahoitusta ja hillitään veronkorotuspaineita. Koronaviruksen testauksesta ja jäljittämisestä kunnille aiheutuvien kustannusten kompensoimiseksi ehdotetaan 350 miljoonaan euron kertaluonteista peruspalvelujen valtionosuuslisäystä. Ahvenanmaan maakunnan vastaaviin kustannuksiin ehdotetaan 5 miljoonaa euroa.</p><p>Kuntien peruspalvelujen valtionosuuksiin ehdotetaan lisäksi 400 miljoonaa euroa ja sairaanhoitopiireille 200 miljoonaa euroa kertaluonteisina lisäyksinä koronavirustilanteesta aiheutuvien muiden kustannusten ja tulojen menetysten kompensoimiseksi.&#160;</p><h3>Muita vuoden 2020 seitsemänteen lisätalousarvioesitykseen sisältyviä muutoksia</h3><p>Hallitusohjelmaan pohjautuen varsinaisen kehitysyhteistyön määrärahoihin ehdotetaan 50 miljoonan euron lisäystä. Lisäyksestä 5 miljoonaa euroa kohdistetaan Maailman terveysjärjestön WHO&#58;n koronaviruspandemian vastaiseen työhön kehitysmaissa ja 24,5 miljoonaa euroa humanitaariseen apuun koronaviruspandemian humanitaarisiin vaikutuksiin vastaamiseksi sekä 18 miljoonaa euroa ilmastorahoitukseen. Teollisen yhteistyön rahaston Finnfundin pääoman korottamiseen ehdotetaan 50 miljoonaa euroa. Tämä tukee myös suomalaisten yritysten vientimahdollisuuksia.<br> &#160;<br> Rajavartiolaitokselle ehdotetaan 240 miljoonan euron tilausvaltuutta, jolla oikeutetaan tekemään kahden uuden ulkovartiolaivan hankintaa koskevat sopimukset. Kuluvalle vuodelle ehdotetaan 120 miljoonan euron määrärahaa. Ulkovartiolaivojen hankinnoilla on merkittäviä kotimaisia työllisyysvaikutuksia.<br> <br> Sitran lahjoitukseen perustuen valtio pääomittaa yliopistoja 33 miljoonalla eurolla vuonna 2020. Pääomittaminen toteutetaan yliopistojen tutkimuksen vaikuttavuuden perusteella.<br> <br> Lisätalousarvioesitykseen sisältyy myös määrärahoja liikennehankkeisiin. Uutena tiehankkeena aloitetaan vt 5 Hurus—Hietanen-tieosuuden kehittäminen, jolle ehdotetaan 7 miljoonan euron valtuutta ja 400 000 euron määrärahaa. Hankkeen E18 Raisio—Naantali tiesuunnitteluun ehdotetaan 4,2 miljoonan euron valtuutta ja 200 000 euron määrärahaa. Parikkalan raja-aseman tiesuunnitteluun ehdotetaan 150 000 euroa.&#160;<br> <br> Työttömyysturvan väliaikaisten muutosten jatkaminen ajalle 1.11.–31.12. sekä yrittäjien työttömyyskassan omarahoitusosuuden väliaikainen vähentäminen lisäävät kustannuksia yhteensä 8,9 miljoonalla eurolla.&#160;<br> <br> Ilmastorahasto Oy&#58;n pääomittamiseen ehdotetaan 300 miljoonan euron määrärahaa. Rahaston tehtävänä on toimia rahoittajana hankkeissa, jotka keskittyvät ilmastonmuutoksen torjuntaan, digitalisaation edistämiseen ja teollisuuden vähähiilisyyden vauhdittamiseen.<br> <br> Hallitusohjelmaan pohjautuen luonnonsuojelun määrärahoihin ehdotetaan yhteensä 16,1 miljoonan euron lisäystä. Määrärahoja käytettäisiin mm. METSO-ohjelman tarpeisiin, hanhipelto-hankkeeseen sekä rauhoitettujen lajien aiheuttamien vahinkojen lisäkorvauksiin.</p><h3>Tuloarvioiden muutokset</h3><p>Verotuloarviota alennetaan yhteensä 68 miljoonaa euroa toteutuneesta kehityksestä saatujen tietojen perusteella. Sekalaisten tulojen osalta tuloarviota alennetaan yhteensä 273 miljoonaa euroa. Merkittävin yksittäinen selittäjä on Veikkaus Oy&#58;n rahapelitoimintaan liittyvien tuottojen supistuminen tuntuvasti. Kehityksen taustalla on pelihaittojen vähentämiseen tähtäävät toimet, koronaepidemian vaikutukset sekä kilpailun kiristymisestä seurannut yhtiön markkinaosuuden aleneminen. Tämän seurauksena rahapeleihin liittyvä tuloutus valtion talousarvioon jää aiemmin ennakoitua selvästi vähäisemmäksi, mikä pienentää sekalaisia tuloja 331 miljoonaa euroa.</p><h3>Vaikutukset valtiontalouden tasapainoon ja velkaantumiseen</h3><p>Määrärahojen lisäys vuoden 2020 seitsemännessä lisätalousarvioesityksessä on noin 1,5 miljardia euroa ja tulojen vähennys noin 341 miljoonaa euroa. Valtion nettolainanoton tarve kasvaa noin 1,8 miljardilla, jolloin valtion nettolainanotoksi vuonna 2020 arvioidaan noin 19,6 miljardia euroa.</p><p>Vuoden 2020 seitsemäs lisätalousarvioesitys annetaan eduskunnalle torstaina 29.10, jolloin se myös julkaistaan osoitteessa <a href="https&#58;//budjetti.vm.fi/" target="_blank"><strong>budjetti.vm.fi</strong></a>.</p><p><span></span></p><h4>Lue tiedote Valtioneuvoston sivuilta&#58; </h4><ul><li><h4><a href="https&#58;//valtioneuvosto.fi/-/10616/hallitus-paatti-vuoden-2020-seitsemannesta-lisatalousarvioesityksesta" target="_blank">Hallitus päätti vuoden 2020 seitsemännestä lisätalousarvioesityksestä</a></h4></li></ul><br><p></p>22.10.2020 21:00:00Ajankohtaista23.10.2020 14:00:47https://www.jytyliitto.fi/fi/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/Forms/AllItems.aspxhtmlFalseaspx<img alt="" src="/fi/ajankohtaista/tiedotteet/PublishingImages/lisatalousarvio.jpeg" width="400" style="BORDER&#58;0px solid;" />
Kellot talviaikaan ensi sunnuntaina 25. lokakuuta7343 <p>Kesäaika päättyy ja talvi- eli normaaliaikaan palataan lauantain ja sunnuntain välisenä yönä. Kelloja siirretään tunti taaksepäin ensi sunnuntaina 25. lokakuuta 2020 aamuyöllä klo 4.00.</p><p>Kelloja siirretään kaikissa EU&#58;n jäsenmaissa samoina päivinä ja samalla kellonlyömällä. Samanaikaisuus on tärkeää muun muassa kansainvälisen juna- ja lentoliikenteen vuoksi. Päivät ovat aina maaliskuun ja lokakuun viimeinen sunnuntai. Sunnuntain aamuyö on valittu siirtymisen ajankohdaksi siksi, että liikenne on vähäisintä ja kellojen siirtely aiheuttaa silloin vähiten haittaa.</p><p>Kesä- ja talviajan käyttö on yhtenäinen käytäntö Euroopan unionissa.</p><p>Suomessa on noudatettu kesä- ja normaaliaikaa pysyvästi vuodesta 1981 lähtien. Muut Pohjoismaat ottivat kesäajan käyttöön jo vuotta aikaisemmin.&#160;Suomi siirtyi Euroopan maista viimeisenä pysyvään kesäaikajärjestelyyn.</p><h3>Euroopan komissio on ehdottanut kesäajasta luopumista</h3><p>Euroopan komissio on ehdottanut, että kellonajan siirrosta luovuttaisiin EU&#58;ssa yhtenäisesti. Kansallisesti Suomi ei voi päättää kellojen siirtelystä luopumisesta, vaan asiasta on päätettävä EU&#58;ssa.</p><p>Euroopan parlamentti äänesti komission ehdotuksesta jo keväällä 2019. Jos direktiivi hyväksytään, se tapahtuu Euroopan parlamentin ja Euroopan unionin neuvoston yhteispäätöksin. Tämän jälkeen direktiivi saatetaan kansallisesti voimaan kussakin EU-jäsenvaltiossa.</p><p>EU&#58;n neuvosto ei ole vielä käsitellyt ehdotusta, mikä tarkoittaa, että mahdollinen päätös kellonajan siirtelyn lopettamisesta voi tulla voimaan aikaisintaan vuonna 2022. Myös koronaviruksen aiheuttama pandemia on siirtänyt kellojen siirtelyä koskevaa keskustelua.</p><p>Suomessa eduskunta päättää lopulta mikä aika valitaan pysyvästi käyttöön, jos kellojen siirtelystä luovutaan EU&#58;ssa. Asiasta säädetään lailla ja päätös tehdään lain säätämisen yhteydessä.</p> <ul><li><a href="https&#58;//www.lvm.fi/-/pysyva-talviaika-paras-vaihtoehto-suomelle-997513" target="_blank">Tiedote 01.02.2019&#58; Pysyvä talviaika paras vaihtoehto Suomelle</a><br><br></li><li><a href="https&#58;//www.lvm.fi/-/komissio-esittaa-kellojen-siirtelyn-lopettamista-982698" target="_blank">Tiedote 12.09.2018&#58; Komissio esittää kellojen siirtelyn lopettamista</a><br><br></li><li><a href="https&#58;//valtioneuvosto.fi/-/10616/eu-ministerivaliokunta-suomi-ajaa-kellonajan-siirtelysta-luopumista" target="_blank">Valtioneuvosto.fi&#58; Kesäaikajärjestelystä luopuminen (LVM070&#58;00/2018)</a><br><br></li><li><a href="https&#58;//valtioneuvosto.fi/-/10616/eu-ministerivaliokunta-suomi-ajaa-kellonajan-siirtelysta-luopumista" target="_blank">Valtioneuvoston tiedote 26.1.2018&#58; EU-ministerivaliokunta&#58; Suomi ajaa kellonajan siirtelystä luopumista</a></li></ul><p><span></span></p><h4>Lue tiedote Valtioneuvoston sivuilta&#58; </h4><ul><li><h4><a href="https&#58;//valtioneuvosto.fi/-/kellot-talviaikaan-ensi-sunnuntaina-25.-lokakuuta" target="_blank">Kellot talviaikaan ensi sunnuntaina 25. lokakuuta</a></h4></li></ul><br><p></p>20.10.2020 21:00:00Ajankohtaista21.10.2020 9:55:12https://www.jytyliitto.fi/fi/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/Forms/AllItems.aspxhtmlFalseaspx<img alt="" src="/PublishingImages/Sivut/Uudet%20symbolikuvat/Vaaka/jyty_ikoni_tyoaika_sininen.jpg" width="400" style="BORDER&#58;0px solid;" />
Ofta ställda frågor om corona 888<p><strong>Coronakrisen utmanar som bäst hela det finländska samhället. I Jyty har vi samlat svar på de oftast ställda frågorna om corona. </strong></p><p><strong>Tilläggsinformation ges av Jytys egna förtroendemän, </strong><a href="/sv/otayhteytta/aluetoimistot/Sivut/default.aspx" style="text-decoration&#58;underline;"><strong> </strong><span lang="SV-FI" style="text-decoration&#58;underline;"><strong> </strong><strong> de regionala byråerna</strong></span></a><span lang="SV-FI" style="text-decoration&#58;underline;"></span><strong> eller förbundets intressebevakningsavdelning per e-post </strong><span lang="SV-FI"><strong> </strong><a href="mailto&#58;tyosuhdeneuvonta@jytyliitto.fi" target="_blank" style="text-decoration&#58;underline;"><strong> tyosuhdeneuvonta@jytyliitto.fi</strong></a></span><strong> eller </strong><strong> </strong><span lang="SV-FI" style="text-decoration&#58;underline;"><strong> <a href="/sv/otayhteytta/palvelunumerot/Sivut/default.aspx">servicenumren</a></strong></span><strong>.<br></strong></p><p><strong><span><span><strong>Svenskspråkig medlemsservice</strong></span></span>&#58; Maria Sparv, <span><span><strong>regionombudsman, t. 0400 970 090, epost&#58; förnamn.efternamn(at)jytyliitto.fi<br></strong></span></span></strong></p><div><strong class="ms-rteForeColor-2">Hela listan uppdaterad 19.10.2020.<br></strong></div><h3></h3><p></p><h3>1) Arbetsgivaren tänker överföra en arbetstagare till andra uppgifter på grund av coronakrisen. Kan arbetsgivaren göra så? Och måste arbetstagaren underteckna ett nytt arbetsavtal om detta?</h3><p>I och med coronakrisen kan en arbetsgivare ha behov att göra tillfälliga förändringar i en arbetstagares uppgifter. Efter den tillfälliga förändringen har arbetstagaren rätt att återvända till sina gamla uppgifter. Ett nytt arbetsavtal kan undertecknas i en situation där ett tidsbundet arbetsavtal upphör och ett nytt uppgörs med arbetstagaren.</p><h4>Kommunsektorn</h4><p>Det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet möjliggör mycket brett en överföring av en arbetstagare till andra uppgifter. En dylik tillfällig överföring kan vara i högst 8 veckor och förutsätter att uppgifterna kan anses vara lämpliga för arbetstagaren beaktande utbildning och arbetserfarenhet. För en arbetstagares rättsskydd är det skäl att det i t ex en e-post framgår att överföringen är gjord på basen av ifrågavarande bestämmelse (AKTA I kap 10 §).</p><h4>Privata sektorn</h4><p>I den privata sektorn råder i arbetsrätten en princip, enligt vilken det avtalas om en arbetstagares arbetsuppgifter genom ett arbetsavtal. Således bör arbetstagaren kontrollera till vad arbetstagaren förbundit sig i sitt arbetsavtal. Ofta har en arbetstagare genom sitt arbetsavtal förbundit sig att utföra också andra uppgifter som arbetsgivaren bestämmer. I praktiken leder detta till att arbetsgivaren tillfälligt kan beordra en arbetstagare till annat arbete. Dessutom har man ansett att en arbetsgivare redan på basen av arbetsledarrätten tillfälligt kan beordra annat arbete. Observera att det i AVAINTES finns motsvarande notering som finns i AKTA, så en arbetstagare är skyldig att överföras till för hen lämpliga uppgifter för högst 8 veckor.</p><h3>2) På grund av coronavirusepidemin är det svårt att hålla semester / finns det för mycket arbete. Kan arbetsgivaren flytta tidpunkten för en beviljad semester eller dra tillbaka semestern helt och hållet?</h3> <p><span lang="SV-FI">På beviljande och hållande av semester tillämpas tjänste- och arbetskollektivavtalens samt semesterlagens bestämmelser som normalt.</span></p><p>Fastställd semester för en person i anställningsförhållande kan inte flyttas. Om arbetsgivaren föreslår detta, be att arbetsgivaren ersätter t ex biljetter köpta för semestern. Det är inte möjligt att ensidigt avbryta semestern för anställd personal.<br></p><p>En tjänsteinnehavares semester kan flyttas eller påbörjad semester avbrytas om det är nödvändigt av vägande skäl.</p><h3>3) På grund av coronavirusepidemin finns inte tillräckligt arbete. Kan arbetsgivaren beordra en arbetstagare på semester?</h3><p>Arbetsgivaren kan beordra en arbetstagare på semester i enlighet med de normala bestämmelserna för beviljande av semester. Exempelvis kan semestrar som ackumulerats 1.4.2020-31.3.2021 beordras att hållas från och med 2.5.2021. <br></p><p>Vid beviljandet av semester bör man följa semesterns anmälningstider. I princip måste man meddela om semester en månad på förhand. Om detta inte är möjligt, bör man meddela om semester senast 2 veckor på förhand.</p><h3>4) Kan arbetsgivaren beordra en arbetstagare till övertidsarbete? Hur går det med dygns- och veckovilan?</h3><p>För övertid behövs som normalt arbetstagarens samtycke. För person i tjänsteförhållande kan man låta utföra övertidsarbete också utan samtycke om det av väldigt vägande skäl är nödvändigt. Beroende på uppgift kan coronavirus vara ett väldigt vägande skäl.</p><p>Dygns- och veckovila bör ges i enlighet med normala bestämmelser.</p><h3>5) Kan arbetsgivaren ändra arbetsschemat?</h3><p>Vid förändring av arbetsschemat bör man i första hand sträva till att avtala med arbetstagarna. Arbetsgivaren kan enligt AKTA ensidigt ändra arbetsschemat bara av motiverat skäl, av vilket förutsätts oförutsägbarhet. I den privata sektorn tillämpas oftast arbetstidslagen, enligt vilken en förändring förutsätter ett vägande skäl. Coronaviruset kan leda till sådana oförutsägbara situationer, där en förändring av arbetsschemat kan vara möjlig. Detta bör bedömas skilt från fall till fall.</p><h3>6) En arbetstagare arbetar inom hälsovården och hör till riskgruppen. Hur borde man gå till väga?</h3><p>Arbetsgivaren måste värna om en arbetstagares arbetarskydd. Enligt arbetarskyddslagen bör arbetsgivaren beakta en arbetstagares personliga egenskaper. I princip berättigar dock inte det att man hör till riskgruppen att man kan vägra arbeta. Om en arbetstagare hör till riskgruppen lönar det sig att ta upp det med arbetsgivaren och företagshälsovården och diskutera möjligheten att överföras till arbete där risken för att stöta på patienter med smitta inte finns.</p><h3>7) Hur sköter man arbetstagarnas arbetarskydd under coronaepidemin?</h3><p>Arbetsgivaren är skyldig att sköta en arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetet. Nu är det speciellt viktigt att uppdatera utredningen av faror och bedömningen av risker på arbetsplatsen och ge arbetstagarna behövliga instruktioner och tillvägagångssätt för coronaepidemin. T ex renlighet, hygien, användning av personskydd, hur man hanterar mental belastning, speciellt skydd av de som hör till riskgruppen, etc. Arbetarskyddsfullmäktige och företagshälsovården har en viktig roll i uppgörande av instruktioner.</p><p><span></span></p><p><strong>Tilläggsinformation bl a av&#160;</strong><a href="https&#58;//www.tyosuojelu.fi/web/sv/arbetsforhallanden/biologiska-agenser/corona" target="_blank"><strong>arbetarskyddsmyndigheterna</strong></a><strong>&#160;och Arbetshälsoinstitutets&#160;</strong><a href="https&#58;//www.ttl.fi/sv/rad-som-stoder-det-mentala-valbefinnandet-vid-atergang-till-arbetet/" target="_blank"><strong>instruktioner som stöd för mental välfärd</strong></a></p><h3>8) Hur förfar man om en arbetstagare på läkares beslut beordrats bort från arbetet eller beordrats att isoleras i hälsovårdsenhet?</h3>Det är fråga om isolering när en arbetstagare konstaterats ha insjuknat i coronaviruset eller att insjuknande åtminstone misstänks med motivering.<br><p><br>Om en arbetstagare på beslut av en behörig läkare beordrats till frånvaro från arbetet, eller att isoleras i hälsovårdsenhet, är arbetsgivaren enligt det Allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) förpliktigad att betala lön för sjuktiden. En dylik arbetsfrånvaro förbrukar normalt sjukfrånvarodagar med lön. När arbetsgivaren betalar lön för sjuktiden till arbetsgivaren, har arbetsgivaren rätt att få dagpenning vid smittsam sjukdom.<br><br>I den privata sektorn beror rätten till lön på kollektivavtalet som tillämpas. Under isolering betalas lön i överensstämmelse med kollektivavtalen för bl a AVAINTES och den privata sektorns undervisningssektor också när en arbetstagare bara misstänks ha insjuknat i coronaviruset, så länge beslutet om isolering är gjort av en behörig läkare i överensstämmelse med lagen om smittsamma sjukdomar. En dylik frånvaro förbrukar normalt sjukfrånvarodagar med lön. Om ingen lönebetalningsplikt föreligger har arbetstagaren rätt att från FPA få betalt dagpenning vid smittsam sjukdom, vilken motsvarar full lön.</p><h3>9) Vad händer om en arbetstagare insjuknar?</h3><p>Om en arbetstagare insjuknar i coronaviruset eller i en annan sjukdom är det fråga om sjukledighet, vilken är med lön i enlighet med kollektivavtalet.<br><br>Om en arbetstagare permitterats är inte sjukledigheten med lön. Då betalas dock FPA&#58;s sjukdagpenning. Om en arbetstagare vid insjuknande får förmån från arbetslöshetskassan betalar arbetslöshetskassan FPA&#58;s självrisktid.</p><h3>10) Vad händer om en arbetstagare försatts i karantän?</h3><p>Det är fråga om karantän när en arbetstagare tills vidare är frisk, men har smittats eller misstänks ha exponerats för coronaviruset.<br><br>Om en arbetstagare i överensstämmelse med lagen om smittsamma sjukdomar på beslut av en behörig läkare försatts i karantän har hen enligt exempelvis AKTA eller AVAINTES inte rätt till lön under sjuktiden.<br><br>I karantänärenden bör man utreda arbetsplatsens distansarbetspraxis. Om distansarbete inte är möjligt utförs det inte och arbetstagaren har rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom. Om distansarbete är möjligt betalas normal lön för tiden distansarbete utförs. I vissa privata sektorer har man avtalat om lönebetalningsplikt också i karantänfall. Så är det i t ex hälsovårdsbranschens kollektivavtal, i det allmänna avtalet och i kollektivavtalet för scoutarbetsgivare.</p><h3>11) Och om en arbetstagares barn försatts i karantän?</h3><p>Om en arbetstagares barn under 16 år försatts i karantän och arbetstagaren därför måste vara borta från arbetet har arbetstagaren inte rätt att få lön för sjuktiden, men hen kan ha rätt att få dagpenning vid smittsam sjukdom från FPA i enlighet med lagen om smittsamma sjukdomar.<br></p><p>Också i denna situation betalar FPA dagpenning vid smittsam sjukdom bara för verkligt inkomstbortfall. Om distansarbete är möjligt betalas normal lön för den tid distansarbetet utförs.</p><h3>12) Kan en arbetstagare stanna hemma för att sköta ett barn som insjuknat i coronaviruset?</h3><p>Enligt AKTA har en arbetstagare rätt att stanna hemma och sköta ett sjukt barn under 12 år (tillfällig vårdledighet) i högst fyra arbetsdagar. I överensstämmelse med AKTA har en arbetstagare rätt till lön för 3 kalenderdagar.<br><br>I den privata sektorn kan tillfällig vårdledighet beviljas för vård av sjukt barn under 10 år. Denna kan fås för högst 4 arbetsdagar åt gången. Om lön för tillfällig vårdledighet har avtalats i kollektivavtalen på lite olika sätt. I exempelvis AVAINTES är de 3 första kalenderdagarna från och med insjuknandet med lön. Om sjukdomen fortsätter längre har en arbetstagare i enlighet med arbetsavtalslagen rätt till frånvaro av tvingande familjeskäl. Denna frånvarotid är utan lön.</p><h3>13) Vad händer om en arbetstagare återvänder till Finland från utlandet?</h3><p>I Finland har uppgjorts en s k trafikljusmodell för de som reser till Finland från utlandet. Tilläggsinformation om detta på THL&#58;s sidor&#58; <a href="https&#58;//thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19/resor-och-coronaviruspandemin" target="_blank"><strong>Resor och coronaviruspandemin</strong></a> (www.thl.fi)</p><p>Om du kommer till Finland från ett land, som i trafikljusmodellen är rött eller grått, är rekommendationen 10 dagar karantän på eget initiativ. Då rekommenderas att du inte besöker arbetsplatsen. Då bör du med din arbetsgivare avtala om frånvaron och arrangemangen för frånvaron under två veckor. Det är vettigast att ordna saken så att arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar om distansarbete. Om distansarbete inte är möjligt har arbetstagaren rätt att komma på arbete. Då lönar det sig för arbetstagaren att meddela att hen kommer på arbete. Om arbetsgivaren hindrar detta måste arbetsgivaren betala lön.</p><h3>14) Arbetsgivaren tänker beordra mig till övertid med hänvisning till beredskapslagen? </h3><p>Under våren 2020 var förordningar som givits med stöd av beredskapslagen i kraft, och de tillät arbetsgivaren göra vissa undantag för hälsovårdspersonalens del. Tillämpningen av dessa förordningar har upphört 16.6.2020. Följaktligen kan en arbetstagare i hälsovårdsbranschen inte längre beordras till övertid eller få semestern återkallad.</p><p>Observera att en tjänsteinnehavare kan beordras till övertid eller att få semestern avbruten eller förflyttad om det för detta finns vägande skäl. Se frågorna 2 och 4.<br></p><h4>Läs mer&#58;</h4><ul><li><a href="/sv/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/ofta-stallda-fragor-permitteringar-och-uppsagningar-under-coronavirusepidemin.aspx"><strong>Ofta ställda frågor&#58; permitteringar och uppsägningar under coronavirusepidemin</strong></a><strong></strong><br><br></li><li><a href="/sv/ajankohtaista/coronavirusinfo/Sivut/default.aspx"><strong>Jytys infosida om coronavirusets inverkan på arbetet</strong></a></li></ul><br><p></p>18.10.2020 21:00:00Ajankohtaista20.10.2020 7:33:45https://www.jytyliitto.fi/sv/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/Forms/AllItems.aspxhtmlFalseaspx<img alt="" src="/PublishingImages/Sivut/Uudet%20symbolikuvat/Vaaka/JYTY_vihrea_megafoni_rgb.jpg" width="150" style="BORDER&#58;0px solid;" />
Fyra kandidater i Jytys ordförandetävling7335<p><strong>Till Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys ordförandeval i november har totalt fyra kandidater anmält sig. Förbundets nuvarande ordförande Maija Pihlajamäki, som lett förbundet sen 2010, meddelade redan i juni att hon strävar efter en fortsättningsperiod.</strong></p><p>Utöver <strong>Maija Pihlajamäki</strong> är tre funktionärer på förbundets lönelistor kandidater i det stadgeenliga höstmötet som arrangeras 23-24 november&#58; ledande arbetsmarknadsjurist <strong>Jonna Voima</strong>, södra Finlands regionombudsman <strong>Kimmo Hollmén</strong> och västra Finlands regionombudsman <strong>Olli Järvelä</strong>.&#160; </p><p>Maija Pihlajamäki (56), som verkat som Jytys ordförande, är från Helsingfors och till utbildningen magister i administrativa vetenskaper, utexaminerad från Vasa universitet. Dessutom får hon i december färdigt EMBA-examen i organisationsledarskap vid Tammerfors universitet. Pihlajamäki föddes i Lehtimäki i Södra Österbotten.</p><p>Kimmo Hollmén (41), som verkar som regionombudsman i södra Finlands regionbyrå i Åbo, har stått på Jytys lönelistor sedan 2012. Han har studerat vid Åbo universitet och är till utbildningen student i statsvetenskap samt lantbruksföretagare. Hollmén är född i S&#58;t Karins, där han också bor. </p><p>Olli Järvelä (47) bor i Tammerfors och har verkat som regionombudsman i Tammerfors regionbyrå sedan 2005. Han är utexaminerad pedagogie kandidat från Åbo universitet och håller på att avsluta sin examen till pedagogie magister vid Tammerfors universitet.</p><p>Ledande arbetsmarknadsjurist Jonna Voima (44) vid Jytys intressebevakningsavdelning är utexaminerad juris kandidat från Helsingfors universitet och vicehäradshövding. Som Jytys arbetsmarknadsjurist började Voima 2006. Hon bor i Borgå, men är född i Helsingfors.</p><p>Val av Jytys ordförande görs av Jytys nya 37-hövdade förbundsfullmäktige, som i förbundsfullmäktigevalet valts i ett elektroniskt val som avslutats 8 oktober. Den konstituerar sig första gången första dagen av mötet 23.11. Sammansättningen av förbundsfullmäktiges olika grupper, till grupper obundna och eventuella nya grupper blir då klart. Av fullmäktige har ungefär en tredjedel suttit i föregående fullmäktige, så största delen är alltså nya.</p><p>Jytys förbundsfullmäktigeval, som förrättades 25.9-8.10 i Jytys fyra områden, var precis som tidigare val opolitiska. Ordförandevalet förrättas bibehållande valhemligheten.</p><p>Tilläggsinformation&#58; </p><p>Maija Pihlajamäki, <a href="mailto&#58;maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi">maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi</a>, tel. 0400 537 756</p><p>Jonna Voima, <a href="mailto&#58;jonna.voima@jytyliitto.fi">jonna.voima@jytyliitto.fi</a>, tel. 050&#160;591 2341</p><p>Olli Järvelä, <a href="mailto&#58;olli.jarvela@jytyliitto.fi">olli.jarvela@jytyliitto.fi</a>, tel. 040&#160;588 7987</p><p>Kimmo Hollmén, <a href="mailto&#58;kimmo.hollmen@jytyliitto.fi">kimmo.hollmen@jytyliitto.fi</a>, tel. 040&#160;556 1809</p><p><span><span lang="SV-FI"><em>* Jyty representerar ungefär 50&#160;000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ungefär 84 procent kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK.</em></span></span></p><p><br></p>18.10.2020 21:00:00Tiedote19.10.2020 8:21:10https://www.jytyliitto.fi/sv/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/Forms/AllItems.aspxhtmlFalseaspx<img alt="" src="/fi/jyty/materiaalipankki/Documents/Logot/jyty_merkki_vaaka_rgb_small.jpg" width="400" style="BORDER&#58;0px solid;" />
Ofta ställda frågor: permitteringar och uppsägningar under coronavirusepidemin1104<p><strong>På denna sida besvaras Jyty-medlemmarnas nyaste ofta ställda frågor om permitteringar och uppsägningar på grund av coronavirusepidemin. Om så behövs uppdateras listan enligt behov.</strong></p><p><strong>Tilläggsinformation ges av Jytys egna förtroendemän, </strong><a href="/fi/otayhteytta/aluetoimistot/Sivut/default.aspx" style="text-decoration&#58;underline;"><strong>de regionala byråerna</strong></a><strong>&#160;och förbundets intressebevakningsavdelning per e-post </strong><a href="mailto&#58;tyosuhdeneuvonta@jytyliitto.fi" style="text-decoration&#58;underline;"><strong>tyosuhdeneuvonta@jytyliitto.fi</strong></a><strong> eller </strong><a href="/fi/otayhteytta/Sivut/tyosuhdeneuvonta.aspx" style="text-decoration&#58;underline;"><strong>servicenumren</strong></a><strong>. <br></strong></p><p><strong><span><strong><span><span><strong>Svenskspråkig medlemsservice</strong></span></span>&#58; Maria Sparv, <span><span><strong>regionombudsman, t. 0400 970 090, epost&#58; förnamn.efternamn(at)jytyliitto.fi</strong></span></span></strong></span><br></strong></p><p><strong class="ms-rteForeColor-2">Hela listan uppdaterad 19.10.2020. <span><span><strong class="ms-rteForeColor-2"></strong></span></span></strong><br><strong></strong></p><h3></h3> <h3><span lang="SV-FI"></span></h3><h3>1. Jag har permitterats för en viss tid på grund av coronan. Regeringen har börjat häva coronabegränsningarna och det inverkar på våra permitteringar. Kan en arbetsgivare dra tillbaka en tidsbunden permittering?</h3><p>En arbetsgivare kan upphäva en permittering innan permitteringen inleds. Således är en upphävning möjlig ännu under anmälningstiden för permitteringen. Permitteringen är antingen i kraft tills vidare eller för en viss tid. Enligt lagen bör man meddela om avslutande av en permittering som är i kraft tills vidare senast sju dagar på förhand. Man har ansett att denna regel också kunde tillämpas på tidsbundna permitteringar. Dessutom finns det ju alltid den möjligheten att man avtalar om att återvända till arbetet med arbetstagaren. I detta sammanhang bör man också beakta att arbetstagaren enligt lagen om skydd för arbetslösa försätts i karens om hen vägrar ta emot erbjudet arbete.</p><h3>2. Har lagstiftningen i och med coronavirusepidemin ändrats för att underlätta permitteringar? </h3><p>Regeringen godkände 30.3.2020 föreslagna tillfälliga förändringar i bl a arbetsavtalslagen och företagens samarbetslag. Arbetsavtalslagen har ändrats bl a för anmälningstiden för permittering och för tidsbundna permitteringar och företagens samarbetslag för samarbetsförfarandet. <br><br><span class="ms-rteBackColor-4"><strong>Förändringarna träder i kraft 1.4.2020 och hålls i kraft till och med 31.12.2020. </strong></span><br><br><span class="ms-rteBackColor-4"><strong>Förändringarna gäller inte offentliga / kommunala sektorn. </strong></span><br><br>Svaren nedan har tillfälligt uppdaterats i enlighet med den förändrade lagstiftningen. </p><h3>3. Mitt arbete har minskat på grund av coronavirusepidemin. Kan arbetsgivaren permittera mig?</h3><p></p><p>Coronavirusepidemin kan utgöra grund för permittering. Det är dock inte automatiskt så, utan kriterierna fastställda i lagstiftningen bör uppfyllas också under coronavirusepidemin. </p><p>Permittering är möjlig såväl av ekonomiska och produktionsmässiga skäl som när arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete tillfälligt har minskat och annat lämpligt arbete eller utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov inte rimligtvis kan arrangeras. Det är fråga om tillfällighet om permitteringen beräknas räcka högst 90 dagar.<br></p><p>Finlands regering har vädjat till kommunerna, att de inte ska permittera sin personal under coronavirusepidemin. <strong>Jyty godkänner inte permittering av kommunsektorns personal i denna situation. </strong><br></p><h3>4. Vad innebär permittering?</h3><p></p><p>Permittering innebär ett tillfälligt avbrott i arbetets utförande och lönebetalningen. Anställningen fortsätter som tidigare när permitteringen avslutats.</p><p>En permittering kan också genomföras som partiell, alltså genom att förkorta arbetstiden eller genom att minska antalet arbetsdagar per vecka.</p><h3>5. Hur långa samarbetsförhandlingar bör hållas före permitteringen?</h3><p>Både inom den privata och den kommunala sektorn måste man ge ett skriftligt förhandlingsförslag senast fem dagar innan samarbetsförhandlingarna inleds. Efter det måste man hålla samarbetsförhandlingar.</p><h4>Privata sektorn</h4><p>En arbetsgivare som regelbundet sysselsätter minst 20 personer inom den privata sektorn måste före permittering hålla samarbetsförhandlingar, vars längd genom tillfällig lagstiftning har förkortats till fem dagar.</p><p>Förändringen gäller bara permitteringar. Om nedskärningen kan leda till uppsägningar eller övergångar till deltidsarbete är förhandlingstiden fortfarande 14 dagar eller 6 veckor beroende på nedskärningsmängden.</p><h4>Offentliga / kommunala sektorn</h4><p>Den tillfälliga förändringen om förkortning av samarbetsförhandlingar gäller inte den offentliga sektorn.</p><p>En kommunal arbetsgivare måste före permitteringar hålla samarbetsförhandlingar, vars minimilängd är 14 dagar.</p><h3>6. Kan man avvika från samarbetsförhandlingarnas tidtabell? </h3><p>Enligt samarbetslagens 15 § och företagens samarbetslag 60 § kan man undantagsvis av speciellt vägande skäl skjuta upp hållandet av samarbetsförhandlingar och meddela om permitteringarna redan innan samarbetsförhandlingarna hålls. Samarbetsförhandlingarna bör inledas utan fördröjning när skälet för att avvika från förhandlingsplikten inte längre finns.</p><p>Arbetsmarkandscentralorganisationerna har varit av samma åsikt, att en plötslig och kraftig försämring av efterfrågan på produkter eller tjänster i ett företag, orsakad av coronaviruset, vilket lett till att företaget fått behov av att permittera en betydande del av företagets arbetstagare, kunde vara grund för en undantagssituation som stipulerats i företagens samarbetslags 60 §.</p><p>Det finns ingen motsvarande linjedragning om kommunernas samarbetslag. <strong>Jytys ståndpunkt är att 15 § i kommunernas samarbetslag inte kan tillämpas i denna situation. </strong></p><h3>7. Vad är en permitteringsanmälan och när måste den ges? </h3><p>När samarbetsförhandlingarna avslutats måste arbetsgivaren meddela arbetstagaren om permittering genom en permitteringsanmälan som ges på förhand.</p><h4>Privata sektorn</h4><p>Genom den tillfälliga lagstiftningen har den privata sektorns anmälningstid för permittering förkortats till fem dagar, ifall man inte i kollektivavtalet har avtalat om en längre eller kortare anmälningstid. Permitteringsanmälan måste delges arbetstagaren personligen (eller per brev/e-post) senast fem dagar innan permitteringen börjar.</p><p>Den tillfälliga ändringen gäller inte den privata undervisningssektorn och yrkesmässiga vuxenutbildningscentraler, i vilka anmälningstiden för permittering i kollektivavtalet avtalats till 14 dagar.</p><h4>Offentliga / kommunala sektorn</h4><p>De tillfälliga förändringarna gäller inte för den offentliga sektorn. </p><p>I kommunsektorn är anmälningstiden för permittering i enlighet med AKTA en månad. </p><h3>8. Arbetsgivaren meddelade att lönebetalningen avbryts om 14 dagar. Är det samma sak som permittering? </h3><p>Att avbryta lönebetalningen om 14 dagar och permittering är två olika saker.</p><p>Att avbryta lönebetalningen baserar sig på arbetsavtalslagens 2 kapitel 12 paragraf, enligt vilken en arbetstagare har rätt att få sin lön för högst 14 dagar när hen är förhindrad att utföra sitt arbete på grund av en eldsvåda, eller en exceptionell naturtilldragelse på arbetsplatsen eller av en annan av arbetstagaren och arbetsgivaren oberoende liknande orsak.</p><p>För att det ska vara möjligt att avbryta lönebetalningen måste det finnas ett totalt hinder för arbete. Bestämmelsen kan tillämpas bara om en arbetstagare inte har distansarbetesmöjlighet och inte heller som en följd av statsrådets beslut har möjlighet att arbeta på den egna arbetsplatsen eller i andra uppgifter för arbetsgivaren. <strong>Enligt Jytys ståndpunkt uppfylls ovan nämnda förutsättningar i princip inte i kommunsektorn.</strong><br> <br>Obs. Det att coronavirusepidemin orsakar arbetsgivaren ekonomisk kris eller exempelvis minskat kundantal innebär inte hinder för arbete. Ovan nämnda bestämmelse om avbrott i lönebetalningen kan inte tillämpas i dessa situationer men en arbetstagare kan permitteras genom normalt permitteringsförfarande när permitteringsgrunderna uppfylls.</p><p>Om lönebetalningen avbryts när det finns ett totalt hinder för arbete är det utifrån lagen om utkomstskydd för arbetslösa fråga om en med permittering jämförbar situation och när lönebetalningen upphör kan det uppstå rätt till arbetslöshetsersättning. Anmäl dig genast när arbetet avbryts som arbetslös arbetssökande till TE-byrån.</p><h3>9. Jag har en tidsbunden anställning, kan jag permitteras? </h3><h4>Privata sektorn</h4><p>Enligt den tillfälliga förändringen av arbetsavtalslagen kan också en visstidsanställd arbetstagare permitteras. </p><h4>Offentliga / kommunala sektorn</h4><p>Den tillfälliga förändringen berör inte den offentliga sektorn. <br><br>En kommunal arbetsgivare får permittera arbetstagare i tidsbunden anställning endast då denne utför arbete som vikarie till en fast anställd och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den fast anställda arbetstagaren om hen arbetade.</p><h3>10. Arbetsgivaren föreslår att vi tillsammans avtalar om min permittering så att jag kan stanna hemma med mitt barn. Lönar det sig att göra ett dylikt avtal? </h3><p>En permittering är alltid en ensidig åtgärd från arbetsgivarens sida, så det lönar sig inte att avtala om permittering.</p><p>Genom att avtala om sin egen permittering finns det för arbetstagaren en risk att man inte får inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd från arbetslöshetskassan. Gör alltså inget avtal om permittering, utan förutsätt att arbetsgivaren ensidigt ger en permitteringsanmälan.</p><h3>11. Jag är på sjukledigt och det fortsätter till slutet av november. Jag fick idag ett meddelande om permittering. Kan jag permitteras fastän jag är sjukledig? </h3><p>På frånvaron tillämpas den grund, på vilken du i första hand är borta från arbetet. Denna kallas för tidsprioritetsprincipen.</p><p>Eftersom din sjukledighet har börjat innan emottagandet av permitteringsanmälan är din primära frånvarogrund sjukledighet. För den får du lön för sjuktid som normalt. Permitteringen kan börja först när din sjukledighet upphört.</p><p>Om du först skulle ha fått permitteringsanmälan och först efter det insjuknat, hade din primära frånvarogrund varit permittering, och då skulle permitteringen ha börjat i enlighet med anmälan.</p><h3>12. Min arbetsgivare upphävde mitt avtal under prövotiden med hänvisning till de ekonomiska problem coronaviruset orsakat arbetsplatsen. Får man göra så?</h3><h4>Privata sektorn</h4><p>Genom den tillfälliga förändringen i arbetsavtalslagen har man undantagsvis möjliggjort upphävning under prövotiden av produktionsmässiga och ekonomiska skäl. Be om en specificering av denna orsak i meddelandet om upphävning av prövotid.</p><p>Arbetsgivaren bör innan en upphävning av prövotiden utreda om det för arbetstagaren kunde finnas något annat arbete som motsvarar hens utbildning och erfarenhet.</p><h4>Offentliga / kommunala sektorn</h4><p>Den tillfälliga förändringen gäller inte den offentliga sektorns arbetsgivare. Upphävande av prövotid är inte möjlig av produktionsmässiga och ekonomiska skäl.</p><h3>13. Min arbetsgivare sade upp mig på grund av den ekonomiska situationen coronaepidemin orsakat. Arbetsgivaren nämnde återtagandeskyldighet. Vad är det?</h3><p>Att återta en arbetstagare innebär en arbetsgivares skyldighet att åt en arbetstagare som uppsagts av produktionsmässiga / ekonomiska skäl erbjuda arbete om arbetsgivaren behöver en ny arbetstagare för samma eller liknande arbeten som den uppsagda arbetstagaren utförde.</p><h4>Privata sektorn</h4><p>I den privata sektorn har återtagandeskyldighetstiden tillfälligt förlängts till nio månader. Om en arbetstagares anställning upphört av ekonomiska skäl på grund av coronaepidemin har arbetsgivaren återtagandeskyldighet nio månader efter att anställningen upphört.</p><h4>Offentliga / kommunala sektorn</h4><p>Den tillfälliga förändringen gäller inte den offentliga sektorn. I kommunsektorn ändrar inte återtagandetiden, utan den är, beroende på anställningens längd, fyra eller sex månader.</p><h3>14. Kan förtroendemannen permitteras?</h3><p>En förtroendeman kan permitteras endast om det arbete han utför helt och hållet slutar, och arbetsgivaren inte kan ordna något annat arbete som motsvarar yrkesskickligheten eller annars är lämpligt. Utgångspunkten är att förtroendemannen permitteras som sist.</p><h3>15. Idag är det min första permitteringsdag – vad borde jag göra? </h3><p>Anmäl dig som arbetslös arbetssökande till TE-byrån senast på den första dagen av din permittering.</p><h3>16. Hur inverkar en permittering på ackumulering av semester? </h3><p>I kommunsektorn motsvarar permittering arbete när det gäller ackumulering av semester för högst 30 kalenderdagar åt gången. </p><p>I den privata sektorn tillämpas i regel semesterlagen, enligt vilken semester ackumuleras under permittering för de 30 första arbetsdagarna. <br><br>Om permitteringen är på deltid, det vill säga att den genomförts genom att förkorta arbetstiden, ackumuleras semester för högst sex månader åt gången.</p><p></p><h3>17. Jag misstänker att arbetsgivaren under coronakrisen inte har följt arbetsavtalslagen. Mitt arbete och min lönebetalning har avbrutits på basen av Arbetsavtalslagens 2&#58;12 §, och efter det börjar permitteringen. Jag anser att mitt arbete inte kan tillämpas på det som är stadgat i Arbetsavtalslagen 2&#58;12 §. Hur borde jag gå till väga?</h3><p>Till först borde arbetstagaren vara i kontakt med arbetsplatsens förtroendeman, som kan hjälpa arbetstagaren i ärendet. Det är bra att förtroendemannen känner till saken och förtroendemannen kan vid behov låta förbundet sköta fallet.</p><p>Om det på arbetsplatsen inte finns någon förtroendeman kontakta <a href="/sv/otayhteytta/aluetoimistot/Sivut/default.aspx"><strong>Jytys regionbyrå</strong></a>.<br><br></p><h4>Läs mer&#58;</h4><ul><li><a href="/sv/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/ofta-stallda-fragor-om-corona.aspx"><strong>Ofta ställda frågor om corona</strong></a><strong></strong><br><br></li><li><a href="/sv/ajankohtaista/coronavirusinfo/Sivut/default.aspx"><strong>Jytys infosida om coronavirusets inverkan på arbetet</strong></a></li></ul><p><br></p>18.10.2020 21:00:00Ajankohtaista19.10.2020 7:51:09https://www.jytyliitto.fi/sv/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/Forms/AllItems.aspxhtmlFalseaspx<img alt="" src="/PublishingImages/Sivut/Uudet%20symbolikuvat/Vaaka/JYTY_puna_megafoni_rgb.jpg" width="150" style="BORDER&#58;0px solid;" />
Jytyn puheenjohtajakisassa neljä ehdokasta7324<p><strong>Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jytyn puheenjohtajavaaliin marraskuussa on ilmoittautunut kaikkiaan neljä ehdokasta. Liiton nykyinen, liittoa vuodesta 2010 johtanut Maija Pihlajamäki ilmoitti jo kesäkuussa tavoittelevansa jatkokautta. </strong></p><p></p><p> <strong>Maija Pihlajamäen</strong> lisäksi marraskuun 23.–24. päivä järjestettävässä sääntömääräisessä syyskokouksessa ehdokkaina ovat kolme liiton palkkalistoilla olevaa toimihenkilöä&#58; johtava työmarkkinalakimies <strong>Jonna Voima</strong>, Etelä-Suomen alueasiamies <strong>Kimmo Hollmén</strong> ja Länsi-Suomen alueasiamies <strong>Olli Järvelä</strong>.&#160; </p><p>Jytyn puheenjohtajana toiminut Maija Pihlajamäki (56) on Helsingistä ja koulutukseltaan hallintotieteiden maisteri, valmistunut Vaasan yliopistosta. Lisäksi hän saa joulukuussa valmiiksi Tampereen yliopistoon suoritetun järjestöjohtamisen EMBA-tutkinnon. Pihlajamäki on syntyisin Etelä-Pohjanmaalta Lehtimäeltä. </p><p>Jytyn Etelä-Suomen aluetoimistossa Turussa alueasiamiehenä toimiva Kimmo Hollmén (41) on ollut Jytyn palkkalistoilla vuodesta 2012. Hän on opiskellut Turun yliopistossa ja on koulutukseltaan valtiotieteiden ylioppilas sekä maatalousyrittäjä. Syntyjään Hollmén on Kaarinasta, jossa myös asuu.</p><p>Tampereella asuva ja alueasiamiehenä liiton Tampereen aluetoimistossa vuodesta 2005 toiminut Olli Järvelä (47) on valmistunut Turun yliopistosta kasvatustieteen kandidaatiksi ja on viimeistelemässä kasvatustieteen maisterin tutkintoa Tampereen yliopistossa.</p><p> Jytyn edunvalvontaosaston johtava työmarkkinalakimies Jonna Voima (44) on Helsingin yliopistosta valmistunut oikeustieteen kandidaatti ja varatuomari. Jytyn työmarkkinalakimiehenä Voima aloitti vuonna 2006. Hän asuu Porvoossa, mutta on syntyjään Helsingistä.</p><p>Jytyn puheenjohtajavalinnan tekee 8. lokakuuta päättyneessä sähköisesti toimitetussa liittovaltuustovaalissa valittu Jytyn uusi 37-jäseninen liittovaltuusto. Se järjestäytyy ensimmäisen kerran 23.11. kokouksen ensimmäisenä päivänä. Liittovaltuuston eri ryhmien, ryhmiin kuulumattomien ja mahdollisten uusien ryhmien kokoonpano selviää tuolloin. Valtuutetuista noin kolmannes on ollut edellisessä valtuustossa, joten pääosa on siis uusia. </p><p>Jytyn neljällä alueella 25.9.–8.10. toimitetut liittovaltuustovaalit olivat aiempien vaalien tapaan epäpoliittiset. Puheenjohtajavaali toimitetaan äänisalaisuus säilyttäen.</p><p>Lisätietoja&#58; </p><p>Maija Pihlajamäki, <a href="mailto&#58;maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi">maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi</a>, puh. 0400 537 756</p><p>Jonna Voima, <a href="mailto&#58;jonna.voima@jytyliitto.fi">jonna.voima@jytyliitto.fi</a>, puh. 050&#160;591 2341</p><p>Olli Järvelä, <a href="mailto&#58;olli.jarvela@jytyliitto.fi">olli.jarvela@jytyliitto.fi</a>, puh. 040&#160;588 7987</p><p>Kimmo Hollmén, <a href="mailto&#58;kimmo.hollmen@jytyliitto.fi">kimmo.hollmen@jytyliitto.fi</a>, puh. 040&#160;556 1809</p><p> <em>* Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty edustaa noin 50 000 kuntien, kuntayhtymien ja seurakuntien ja yksityisten palveluksessa olevaa viran- ja toimenhaltijaa. Jyty täytti 100 vuotta v. 2018 ja se on Suomen vanhin kunta-alan ammattiliitto ja Toimihenkilökeskusjärjestö STTK&#58;n jäsenliitto. Jytyn jäsenistöstä 84 % on naisia.&#160;&#160;</em><br></p><p class="MsoNormal"> <br> <em></em></p>15.10.2020 21:00:00Tiedote16.10.2020 12:23:46https://www.jytyliitto.fi/fi/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/Forms/AllItems.aspxhtmlFalseaspx<img alt="" src="/fi/jyty/materiaalipankki/Documents/Logot/jyty_merkki_vaaka_rgb_small.jpg" width="400" style="BORDER&#58;0px solid;" />
Tarkennuksia kuntouttavaa työtoimintaa koskevaan lakiin7325 <p>Eduskunta hyväksyi muutokset kuntouttavaa työtoimintaa koskevaan lakiin. Muutosten tavoitteena on parantaa kuntouttavan työtoiminnan asiakkaiden oikeutta laadultaan hyvään sosiaalihuoltoon. Myös kuntouttavan työtoiminnan asemaa sosiaalipalveluna selkeytetään.&#160;</p><p>Laissa määritellään kuntouttavan työtoiminnan sisältö nykyistä tarkemmin ja selkeytetään asiakkaan asemaa sekä eri tahojen roolia. Lakiin tehdyillä muutoksilla tarkennetaan myös järjestämisen ja tuottamisen käsitteitä. Lisäksi tehdään joitain muita pienempiä muutoksia. Tehtävillä muutoksilla halutaan varmistaa, että lainsäädännölle asetetut tavoitteet toteutuvat nykyistä paremmin.<br> <br> Kuntouttavaan työtoimintaan sisältyy jatkossa aina henkilön tarvitsema tuki ja ohjaus. Lisäksi aktivointisuunnitelmaan ja monialaiseen työllistymissuunnitelmaan kirjataan kuntouttavan työtoiminnan tavoite, sekä henkilölle annettava tuki ja ohjaus kuntouttavan työtoiminnan aikana.<br> <br> Laki kuntouttavasta työtoiminnasta koskee pitkään työttöminä olleita henkilöitä. Laissa säädetään toimenpiteistä, joiden tavoitteena on parantaa henkilöiden edellytyksiä edetä kohti avoimia työmarkkinoita.<br> <br> Tasavallan presidentti vahvistaa&#160;muutokset 16.10.2020. Muutokset tulevat voimaan 1.1.2021.</p><p><span></span></p><h4>Lue tiedote Valtioneuvoston sivuilta&#58; </h4><ul><li><h4><a href="https&#58;//valtioneuvosto.fi/-/1271139/tarkennuksia-kuntouttavaa-tyotoimintaa-koskevaan-lakiin" target="_blank">Tarkennuksia kuntouttavaa työtoimintaa koskevaan lakiin</a></h4></li></ul><br><p></p>15.10.2020 21:00:00Ajankohtaista16.10.2020 10:55:03https://www.jytyliitto.fi/fi/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/Forms/AllItems.aspxhtmlFalseaspx<img alt="" src="/fi/ajankohtaista/tiedotteet/PublishingImages/kuntouttava_tyotoiminta.jpg" width="400" style="BORDER&#58;0px solid;" />
Regeringen fastställde riksomfattande och regionala rekommendationer för att förhindra spridningen av coronaepidemin7241<span> <p>Vid sin överläggning i dag den 15 oktober drog regeringen upp riktlinjer för såväl riksomfattande som regionala rekommendationer för att förhindra spridning av coronaviruset. Rekommendationerna tar hänsyn till den epidemiologiska lägesbedömningen. Regeringen ska fatta ett principbeslut om rekommendationerna vid statsrådets allmänna sammanträde nästa vecka (vecka 43).</p> <h3>Riksomfattande rekommendation om distansarbete</h3> <p>Eftersom coronaepidemin tilltar nationellt, rekommenderar statsrådet att arbetstagare inom den offentliga sektorn arbetar på distans i så stor utsträckning som möjligt, förutsatt att deras arbetsuppgifter möjliggör det.</p> <p>Statsrådet rekommenderar motsvarande omfattande distansarbete också för arbetsgivare inom den privata sektorn. Bedömningen av samordningen av arbete på arbetsplatsen och arbete på distans gös på arbetsplatserna. Dessutom bör man på arbetsplatserna främja arbetsarrangemang som minskar närkontakt och andra riskfaktorer.</p> <p>Den riksomfattande rekommendationen om distansarbete gäller tills vidare. Rekommendationens giltighetstid kommer att ses över före utgången av året.</p> <p>Statsrådets riktlinjer och rekommendationer om distansarbete är inte juridiskt bindande för arbetsgivarna.</p> <h3>Regeringens rekommendationer till regionerna</h3> <p>Regeringens rekommendationer till regionerna är indelade enligt hur epidemisituationen i regionen ser ut.</p> <p><strong>I regioner där epidemin befinner sig på utgångsnivån</strong> ska man enligt regeringens rekommendation beakta Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets <a href="http&#58;//www.avi.fi/documents/10191/17217812/Ohje+yleis%C3%B6tilaisuuksiin+yleisiin+kokoontumisiin+ja+julkisten+tilojen+k%C3%A4ytt%C3%B6%C3%B6n+21-09-2020+SV.pdf/46b8fb11-fe1a-487d-a1f6-86a089ef2875" target="_blank" aria-label="anvisningar om hygien och säkra avstånd. "><strong>anvisningar om hygien och säkra avstånd</strong></a> när man ordnar offentliga tillställningar och hobbyverksamhet för över 50 personer.</p> <p>I hobbyverksamhet och vid användning av offentliga utrymmen måste man se till att deltagarna och olika sällskap de facto kan undvika närkontakt med varandra.</p> <p><strong>I förhöjt smittläge</strong> rekommenderar regeringen en regional eller lokal rekommendation om att undvika att ordna privata tillställningar för över 20 personer.</p> <p>Institutet för hälsa och välfärds och undervisnings- och kulturministeriets anvisningar ska följas vid alla offentliga tillställningar. Vid offentliga tillställningar inomhus begränsas antalet deltagare till hälften av det normala.</p> <p>Vid användning av offentliga utrymmen måste man se till att deltagarna och olika sällskap de facto kan undvika närkontakt med varandra. I offentliga inomhusutrymmen begränsas antalet kunder till hälften av det normala.</p> <p>På basis av begränsningarna i användningen av utrymmen rekommenderas det att sådan hobbyverksamhet i grupp som vuxna deltar i inomhus avbryts i situationer med hög smittrisk.</p> <p>Hobbyverksamhet för alla åldrar ska ordnas så att deltagarna och olika sällskap de facto kan undvika närkontakt med varandra.</p> <p>Regeringen rekommenderar också att högskolorna övergår till distansundervisning, dock med beaktande av nödvändiga behov av närundervisning.</p> <p><strong>Vid samhällsspridning</strong> rekommenderar regeringen en regional eller lokal rekommendation om att undvika att ordna privata tillställningar för över 10 personer. Vid behov kan offentliga tillställningar förbjudas helt och hållet.</p> <p>Regeringen rekommenderar också att hobbyverksamhet i grupp vid behov avbryts helt och hållet på basis av begränsningarna i användningen av utrymmena. Det är dock skäl att särskilt överväga detta i fråga om barns och ungas hobbyer.</p> <p>Vid behov kan offentliga utrymmen stängas helt och hållet, med hänsyn till karaktären av användningen av utrymmena.</p> <p>Som en åtgärd i sista hand rekommenderar regeringen att läroanstalterna på andra stadiet övergår till distansundervisning, dock med beaktande av nödvändiga behov av närundervisning.</p> <p>Regeringens rekommendationer är inte juridiskt bindande.&#160;</p> <p>Ytterligare information&#58;&#160;Juha Majanen, tf kanslichef, tfn 0295 530 247, och Juha Sarkio, överdirektör, tfn 0295 530 031, finansministeriet, fornamn.efternamn@vm.fi (rekommendationen om distansarbete); Anita Lehikoinen, kanslichef, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 182, fornamn.efternamn@minedu.fi</p> </span> <div class="links margin-bottom"></div><ul><li> <a target="_blank" href="https&#58;//valtioneuvosto.fi/documents/10616/25232445/COVID-19+tilannekatsaus+15.10.2020.pdf/fdbb0e50-bdd0-c984-9b05-940b0bd7003e/COVID-19+tilannekatsaus+15.10.2020.pdf?t=1602759328726" data-extension="pdf" data-size="1MB" data-uuid="fdbb0e50-bdd0-c984-9b05-940b0bd7003e"><strong>Bilaga&#58; Lägesrapport av covid-19-epidemin 15.10.2020 | Institutet för hälsa och välfärd (på finska) pdf 1MB </strong></a></li></ul><div><br></div><div><span><span><span><span><h4>Läs mer (Statsrådet)&#58;</h4><h4><a href="https&#58;//valtioneuvosto.fi/sv/-//10616/regeringen-faststallde-riksomfattande-och-regionala-rekommendationer-for-att-forhindra-spridningen-av-coronaepidemin" target="_blank">Regeringen fastställde riksomfattande och regionala rekommendationer för att förhindra spridningen av coronaepidemin</a></h4></span></span></span></span><br></div><div><br></div>15.10.2020 21:00:00Ajankohtaista16.10.2020 7:56:40https://www.jytyliitto.fi/sv/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/Forms/AllItems.aspxhtmlFalseaspx<img alt="" src="/fi/ajankohtaista/tiedotteet/PublishingImages/korona_paatokset_SE.png" width="400" style="BORDER&#58;0px solid;" />
Hallitus linjasi valtakunnallisista ja alueellisista suosituksista koronaepidemian leviämisen estämiseksi7240 <p>Hallitus linjasi neuvottelussaan torstaina 15. lokakuuta sekä valtakunnallisista että alueellisista suosituksista koronaviruksen leviämisen estämiseksi. Suosituksissa otetaan huomioon epidemiologinen tilannearvio. Hallitus tekee suosituksista periaatepäätöksen valtioneuvoston yleisistunnossa ensi viikolla (viikko 43).</p><h3>Valtakunnallinen etätyösuositus</h3><p>Koska koronavirusepidemia on laajasti kasvussa valtakunnallisesti, valtioneuvosto suosittelee, että julkisen sektorin työtekijät työskentelisivät etätyössä mahdollisimman laajasti, jos työtehtävät sen mahdollistavat.&#160;</p><p>Valtioneuvosto suosittelee vastaavaa laajaa etätyötä myös yksityisille työnantajille. Lähi- ja etätyön yhteensovittamisen arviointi tapahtuu työpaikoilla. Lisäksi työpaikoilla tulee edistää työjärjestelyitä, joilla vähennetään lähikontakteja ja muita riskitekijöitä.</p><p>Valtakunnallinen etätyösuositus on voimassa toistaiseksi. Suosituksen voimassaoloa tarkastellaan 31. joulukuuta 2020 mennessä.</p><p>Valtioneuvoston tekemät linjaukset ja suositukset etätyöstä eivät ole oikeudellisesti työnantajia sitovia.</p><h3>Hallituksen suositukset alueille&#160;</h3><p>Hallituksen suositukset alueille on jaettu epidemiatilanteen mukaan.&#160;</p><p>Epidemian perustason alueilla suositellaan, että yli 50 hengen yleisötilaisuuksissa ja harrastuksissa huomioidaan Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen ja opetus- ja kulttuuriministeriön <a href="http&#58;//www.avi.fi/documents/10191/17217812/OKM-THL_Ohje+yleis%C3%B6tilaisuuksiin+yleisiin+kokoontumisiin+ja+julkisten+tilojen+k%C3%A4yt%C3%B6ss%C3%A4_FI.pdf" target="_blank"><strong>ohjeet hygieniasuosituksista ja turvaväleistä</strong></a>.</p><p>Harrastustoiminnassa ja julkisten tilojen käytössä on huolehdittava, että osallistujien ja seurueiden on tosiasiallisesti mahdollista välttää lähikontakti toisiinsa.</p><p><strong>Epidemian kiihtymisvaiheessa</strong> hallitus suosittelee alueellista tai paikallista suositusta yli 20 hengen yksityistilaisuuksien järjestämisen välttämisestä.&#160;</p><p>Kaikissa yleisötilaisuuksissa edellytetään Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen ja opetus- ja kulttuuriministeriön ohjeen noudattamista. Yleisötilaisuuksien osanottajamäärä rajataan sisätiloissa puoleen normaalista paikkamäärästä.</p><p>Julkisten tilojen käytössä täytyy huolehtia siitä, että osallistujien ja seurueiden on tosiasiallisesti mahdollista välttää lähikontakti toisiinsa. Lisäksi asiakasmäärä sisätiloissa rajataan puoleen normaalista asiakasmäärästä.</p><p>Tilojen käyttörajoitusten perusteella suositellaan aikuisten sisätiloissa tapahtuvan ryhmäharrastustoiminnan keskeyttämistä korkean tartuntariskin tilanteissa.&#160;</p><p>Kaikenikäisten ryhmäharrastustoiminta on järjestettävä siten, että osallistujien ja seurueiden on tosiasiallisesti mahdollista välttää lähikontakti toisiinsa.&#160;</p><p>Hallitus suosittelee myös korkeakoulujen siirtymistä etäopetukseen, kuitenkin huomioiden välttämättömän lähiopetuksen tarpeet.</p><p><strong>Epidemian leviämisvaiheessa</strong> hallitus suosittelee alueellista tai paikallista suositusta yli 10 hengen yksityistilaisuuksien välttämisestä. Tarvittaessa yleisötilaisuuksien järjestäminen voidaan kieltää kokonaan.</p><p>Hallitus myös suosittelee ryhmäharrastustoiminnan keskeyttämistä tilojen käyttörajoitusten perusteella tarvittaessa kokonaan. Lasten ja nuorten harrastusten kohdalla on kuitenkin syytä käyttää erityistä harkintaa.&#160;</p><p>Tarvittaessa julkiset tilat voidaan sulkea kokonaan, huomioiden tilojen käytön luonne.</p><p>Viimesijaisena keinona hallitus suosittelee toisen asteen oppilaitosten siirtymistä etäopetukseen, kuitenkin huomioiden välttämättömän lähiopetuksen tarpeet.</p><p>Hallituksen suositukset eivät ole oikeudellisesti sitovia.&#160;</p><h4>Lue lisää&#58; <a href="https&#58;//vnk.fi/documents/10616/25232445/COVID-19+tilannekatsaus+15.10.2020.pdf/fdbb0e50-bdd0-c984-9b05-940b0bd7003e?t=1602759328726" target="_blank">Covid-19-tilannekatsaus 15.10.2020 | THL</a></h4><p><span></span></p><h4>Lue tiedote Valtioneuvoston sivuilta&#58; </h4><ul><li><h4><a href="https&#58;//valtioneuvosto.fi/-/10616/hallitus-linjasi-valtakunnallisista-ja-alueellisista-suosituksista-koronaepidemian-leviamisen-estamiseksi" target="_blank">Hallitus linjasi valtakunnallisista ja alueellisista suosituksista koronaepidemian leviämisen estämiseksi</a></h4></li></ul><br><p></p>15.10.2020 21:00:00Ajankohtaista16.10.2020 7:48:22https://www.jytyliitto.fi/fi/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/Forms/AllItems.aspxhtmlFalseaspx<img alt="" src="/fi/ajankohtaista/tiedotteet/PublishingImages/korona_paatokset.png" width="400" style="BORDER&#58;0px solid;" />
Kuntavaalit lähestyvät – webinaarisarja alkaa7319<p>Kuntavaalit järjestetään ensi vuoden huhtikuussa. STTK julkaisee webinaarisarjan, joka&#160;pureutuu tulevan valtuustokauden kysymyksiin eri kunnissa ympäri Suomen. Puheenjohtaja Antti Palolan kanssa keskustelemaan on kutsuttu ministerien erityisavustajia. </p><h4>Tiistaina 20.10. klo 17.30 – 18.30</h4><h3>Kuinka kuntatalous kestää koronakriisin jälkeen?</h3><p>Kuntataloutta on jo pitkään vaivannut tulo- ja menokehityksen rakenteellinen epäsuhta. Miten tätä voidaan tasapainottaa, etenkin koronakriisin jälkeen? Onko kuntatalousohjelma riittävä ja mitä asioita tulisi ottaa huomioon seuraavalla valtuustokaudella? Kuinka varmistetaan kuntasektorin työntekijöiden hyvinvointi ja jaksaminen?&#160;</p><p>Keskustelemassa kuntaministerin erityisavustaja <strong>Minna Salminen</strong> ja STTK&#58;n puheenjohtaja <strong>Antti Palola</strong>.&#160;Keskustelun juontaa STTK&#58;n yhteiskuntavaikuttamisen päällikkö <strong>Elena&#160;Gorschkow</strong>.&#160;</p><p>Tilaisuuksien aikana on mahdollisuus esittää kysymyksiä ja kommentteja. Keskustelu tallennetaan ja se on katsottavissa myöhemmin.</p> <p></p> <h4>Tiistaina 10.11.&#160;Klo 17.30 – 18.30&#160;</h4><h3>Ilmastotoimet ja kuntapäätöksenteko</h3><p>Kesäkuussa 2020 julkaistiin kuntapäättäjille suunnatun<a href="https&#58;//e2.fi/julkaisut/kuntapaattajakysely" target="_blank" rel="noreferrer noopener">&#160;“Ilmassa&#160;ristivetoa –&#160;löytyykö yhteinen ymmärrys?” -kyselytutkimuksen&#160;</a>tulokset. Tuloksen mukaan kuntapäättäjät ovat huolissaan&#160;yhteiskunnallisen vastakkainasettelun lisääntymisestä ilmastotoimenpiteissä sekä pelko niiden kustannusten epätasa-arvoisesta jakautumisesta&#160;eri väestöryhmien ja alueiden välillä. Onko pelko aiheellinen ja mitä toimenpiteitä pitää vauhdittaa tulevalla valtuustokaudella Suomen hallituksen hiilineutraaliustavoitteen saavuttamiseksi?&#160;Ja ennen kaikkea&#58; miten ne tulevat näkymään kuntalaisten arjessa?&#160;</p><p>Keskustelemassa ympäristöministerin erityisavustaja <strong>Riikka Yliluoma</strong>&#160;ja STTK&#58;n puheenjohtaja <strong>Antti Palola</strong>. Keskustelun juontaa STTK&#58;n yhteiskuntavaikuttamisen päällikkö <strong>Elena&#160;Gorschkow</strong>.&#160;</p><p>Tilaisuuksien aikana on mahdollisuus esittää kysymyksiä ja kommentteja. Keskustelu tallennetaan ja se on katsottavissa myöhemmin.</p><h4>Keskiviikko 18.11.&#160;Klo 17.30 – 18.30&#160;</h4><h3>Hyvinvointialueet ja palvelut kunnissa sote-uudistuksen jälkeen</h3><p>Soteuudistusta on odotettu kauan ja sen uskotaan tuovan&#160;kustannustehokkuutta, laatua ja tasa-arvoa palveluihin sekä helpottavan kuntien taloutta. Miten käy hyvinvoinnin hyvinvointialueilla? Mistä se syntyy ja&#160;kuinka sotetyöntekijät pidetään mukana muutoksessa?&#160;Huomaavatko kuntalaiset uudistuksen&#160;palveluissaan?&#160;</p><p>Keskustelemassa perhe- ja peruspalveluministerin erityisavustaja <strong>Laura Lindeberg</strong>&#160;ja STTK&#58;n puheenjohtaja <strong>Antti Palola</strong>. Keskustelun juontaa STTK&#58;n yhteiskuntavaikuttamisen päällikkö <strong>Elena&#160;Gorschkow</strong>.&#160;</p><p>Tilaisuuksien aikana on mahdollisuus esittää kysymyksiä ja kommentteja. Keskustelu tallennetaan ja se on katsottavissa myöhemmin.</p><p><br></p>14.10.2020 21:00:00Ajankohtaista15.10.2020 8:03:26https://www.jytyliitto.fi/fi/ajankohtaista/tiedotteet/Sivut/Forms/AllItems.aspxhtmlFalseaspx<img alt="" src="/fi/ajankohtaista/tiedotteet/PublishingImages/kuntavaali-webinaarit-1024x598.jpg" width="400" style="BORDER&#58;0px solid;" />