Jyty: Vi borde kunna ta det lite lugnare

2014-10-04

​”Meningsfullt och huvudlöst arbete” – Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf:s föredragseminarium i Helsingfors 4.10. Enligt förbundets ordförande Maija Pihlajamäki, som öppnade seminariet i Finlandia-huset är ledarskap och satsning på god kvalitet i arbetslivet allt viktigare både nu och i framtiden på vår arbetsmarknad, där det hela tiden sker förändringar. Detta gäller speciellt då vi försöker svara på de krav som den senaste tiden bl.a. i form av pensionsreformen ställs på arbetskarriären.

”Det finländska arbetslivet lever idag i en tid då redan att se och höra på kvällsnyheterna orsakar stress. Vi serveras den ena samarbetsförhandlingen efter den andra, Ukrainakris och ebola-epidemi.”

”I boken ’Tunteet ja työ – Uupumuksesta iloon’ (Känslor och arbetet – från utmattning till glädje) som utkom för några dagar sedan, konstateras det att oron för arbetslöshet, brådskan och det mentala illamåendet är vardagsmat på de finländska arbetsplatserna då organisationerna med hjälp av konkreta och hårda åtgärder strävar efter resultat. Mänsklighet är inte populärt fastän ett humant arbetssätt skulle ha mycket att ge en organisation som är utsatt för ett hårt tryck att prestera resultat”, konstaterade ordförande Maija Pihlajamäki.

Enligt henne finner man i den korta presentationstexten mycket som är utmanande i ett komprimerat paket. Hur ska vi bland alla dessa negativa nyheter och nedskärningar av arbetsplatser kunna finna harmoni och det mångt omtalade suget till arbete i vårt liv?

”Det vore viktigt att åtminstone försöka finna en positiv inställning till livet. Trots allt. Hur vi sedan lyckas, beror på hur vi själva i våra egna val lyckas förena användningen av tid och energi mellan fritid och arbete.”
Ofta lyckas detta inte på grund av att vi alltid, enligt Pihlajamäki, har så att säga bråttom. ”Vi borde ta det lite lugnare. Tyvärr funderar vi för mycket på allt vi skulle vilja göra, men som vi i realtid inte hinner med. I värsta fall kan brådskan leda till att hela kroppen mår dåligt. Vi är inte helhjärtat med mera. Våra tankar går redan till alla de ogjorda saker som väntar på att utföras. Vi tar också brådskan med oss hem. Vi får allt mindre tid att vara tillsammans med våra närmaste.”

Enligt arbetslivsforskare är problemet med att inte ha tillräckligt med tid något som i stor utsträckning beror på viljan. Vi kan göra saker i fel ordning, de viktigaste sakerna gör vi kanske sist, när vi egentligen borde göra precis tvärtom. Saker som vi skjuter upp blir problem som hopar sig. Fel arbetssätt stjäl alltså vår tid.

En kinesisk visdom säger, att om man funderar för länge på följande steg så hamnar man att stå på ett ben hela sitt liv.

Enligt Pihlajamäki påstås negativitet vara en finländskt företeelse. Men enligt experter är det nog ett mycket utbrett västerländskt arv.

”En viktig faktor som påverkar hur vi trivs och orkar i arbetslivet är en positiv inställning till arbetskamraterna och -omgivningen. En negativ inställning är ett gift. En liten droppe räcker för att fördärva ett helt ämbar friskt källvatten – en träffande liknelse. Det samma kan en enda person göra på en arbetsplats.”
Enligt undersökningen ”Strategisen hyvinvoinnin johtaminen Suomessa 2014” (Strategiskt välfärdsledarskap i Finland 2014), som publicerades för några dagar sedan, har arbetshälsan allt oftare inbegripits som en del av organisationens ledarskap och cheferna har fått målsättningar, ansvar och mätare som beaktar arbetshälsan.

”Det borde vara självklart att en arbetsgemenskap som mår bra baserar sig på positiva egenskaper på arbetsplatsen. Arbetshälsan borde oftare inbegripas i ledningens och personaladministrationens processer, såsom strategiarbete, utbildning av förmän och utvecklingssamtal.”

”Tyvärr visar den ovan nämnda undersökningen att investeringar i välfärdssektorer, såsom utbildning, personalförmåner och projekt har minskat under de senaste åren. Enligt undersökningen anser endast en fjärdedel av svarandena att förmännens kunskaper att leda arbetshälsan är goda. Vi har alltså tillräckligt med utmaningar då vi funderar på utvecklingen av vår ledarskapskultur, den som ska leda till en bättre kvalitet på arbetslivet och till längre karriärer.”

Pihlajamäki säger att bl.a. då sättet för producerandet av offentliga tjänster förnyas kommer förändringsprocesserna oundvikligen att påverka arbetstagarnas arbetsuppgifter och därmed också arbetsmiljön.

”Det är viktigt att i dessa förändringar involvera personalen då förverkligandet av förändringarna planeras och ge personalen möjlighet att påverka de lösningar som berör personalens ställning. Medvetenhet om kommande förändringar och hur de kan inverka på arbetet är också viktigt för arbetshälsan och för att arbetsgemenskaperna ska fungera väl.”

”Hörnstenen i arbetshälsan är ett ömsesidigt förtroende och reciprocitet mellan arbetsgemenskapens medlemmar, förmännen och de anställda. Informationsgången bör vara öppen, omedelbar och dubbelriktad. Det är utomordentligt viktigt att det finns ett förtroende mellan de två parterna samt en möjlighet att både ge och få feedback.”

Enligt Pihlajamäki bör man i arbetsgemenskapen i god tid kunna ifrågasätta praktiker som inte fungerar och som utgör en fara för arbetshälsan och arbetssäkerheten. I en välfungerande arbetsgemenskap upptäcks en anställds eller en kollegas nöd i tid, och man vågar vidta nödvändiga åtgärder.
Pihlajamäki anser att ledarskap är en väsentlig del av främjandet av de anställdas arbetsförmåga inom arbetsgemenskapen. Därför bör den vara en viktig del av samverkan och förmansarbetet på arbetsplatsnivå. Verktygen för ledningen består bl.a. av sådant som gör att arbetet kan göras mera meningsfullt och effektivt som en följd av gott arbete från chefens sida.

”Ett intensivt samarbete mellan arbetsgivaren, arbetshälsovården och arbetstagaren är en förutsättning för att arbetsförmågan ska främjas och att arbetstagaren ska kunna fortsätta arbeta. Jag anser att arbetshälsovårdens täckning och nivå idag varierar för mycket beroende på var arbetsplatsen finns geografiskt och hur stor arbetsplatsen är. Därför bör speciellt mindre arbetsplatsers möjlighet att få lagstadgade goda arbetshälsovårdstjänster i olika delar av landet förbättras.”
Enligt Pihlajamäki vore det vid utvecklandet av arbetslivet ytterst viktigt att den goda praxis och de goda verksamhetsmodeller som finns på olika håll på arbetsplatser i Finland kopieras till så många andra arbetsplatser som möjligt, så att arbetskapaciteten och arbetshälsan främjas.

”I detta arbete kan förhoppningsvis projektet Kunteko-2020, som är under förberedning och i vilket huvudavtalsparterna i kommunsektorn deltar, bidra med friska fläktar till det finländska arbetslivet. En viktig målsättning är att föra upp allt flera arbetsplatser till den arbetshälsonivå som de bästa arbetsorganisationerna ligger på.”

Tilläggsuppgifter: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537756

*Jyty representerar cirka 65 000 tjänste- och befattningsinnehavare inom kommunerna, kommunförbunden, församlingarna och i privat tjänst. Av medlemmarna är 87 % kvinnor. Jyty är ett medlemsförbund inom Tjänstemannacentralorganisationen STTK.