Jyty: Social- och hälsovårdsreformens verkningar på personalen måste klargöras snabbt

2014-10-16

​Remisstiden för utkastet till lag om ordnandet av social- och hälsovård för servicestrukturreformen, dvs. sote-reformen, gick ut 14.10. Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty kräver i sitt utlåtande om lagen att lagens verkningar på personalen samt vad lagen om samarbete och arbetarskyddslagen förutsätter av kommunerna och samkommunerna klargörs redan i det första skedet under den fortsatta beredningen av lagförslaget. Det är enligt Jyty av yttersta vikt att personalen är representerade ända från början i planeringen av omorganiseringarna.

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki framhåller att osäkerhet över anställningsförhållandet, arbetsplatsen och eventuella förändringar i arbetsuppgifterna har betydelse för hur man orkar med sitt arbete och hur man presterar i arbetet. ”Det är bra att hålla i minnet att förändringarna till följd av reformen innebär ett byte av arbetsgivare för tiotusentals arbetstagare.”

Jyty poängterar att sote-reformen inte får leda till att tjänsterna läggs ut på entreprenad. Faran med att lägga ut på entreprenad är att detta märkbart försvagar personalens pensionsförmåner och anställningsvillkor.

Enligt Pihlajamäki är det viktigt i sote-reformen att sörja för att serviceproduktionen inom erva-områdena även i framtiden huvudsakligen sköts av kommunerna och samkommunerna precis som riktlinjerna för lagförslaget nu ser ut. Tjänsterna går sedan vid behov att komplettera med tjänster som produceras av tredje sektorn och av företag.

Jytys ordförande påpekar att kommunerna och samkommunerna använder sig av olika lönesystem och eventuellt även av lokala avtal om frågor kring anställningsförhållanden.

”En samordning av lönesystem och löner, dvs. en löneharmonisering, bör göras omedelbart för att undvika att personalen försätts i ett ojämlikt läge. Arbetsgivaren är skyldig att behandla personalen likvärdigt och jämlikt.”

Enligt Jyty är det viktigt att personalens yrkesskicklighet upprätthålls i en förändrad situation, vilket även nämns i lagförslaget. Det krävs mer resurser, bl.a. i form av fler fortbildningar, för utvecklingen av personalens yrkesskicklighet och kompetens, enligt Jyty.

Jyty anser att lagpropositionen inte tryggar personalens ställning tillräckligt och hotar, om den går igenom, att leda till ojämlik behandling av kommunernas personal till exempel jämfört med vad som finns stadgat om personalens ställning i kommunsammanslagningar. Jyty kräver därför att alla författningar gällande anställningstrygghet ska vara på samma nivå som det som föreskrivs i kommunstrukturlagen om bl.a. femårig anställningstrygghet.

I lagen om införande bör, i enlighet med Jytys utlåtande om utkastet till lag om ordnande, tydligare fastställas att alla de situationer som beror på verkställandet av lagen eller de arrangemang som avses i den ses som överlåtelse av affärsverksamhet. Detta är viktigt för den händelse att t.ex. social- och hälsovårdstjänster som sköts av privata bolag återförs till samkommunerna.

Jyty kräver att den fortsatta beredningen av lagförslaget görs med omsorg trots den strama tidtabellen. Regeringen har för avsikt att förelägga riksdagen lagpropositionen i slutet av november och enligt planerna ska lagen träda i kraft våren 2015. De nya sote-områdena ska inleda sin verksamhet i början av 2016 och kommunerna och samkommunerna som ansvarar för produktionen av tjänsterna i början av 2017.