Riksdagskandidater: anställningstrygghet för sote-anställda, lindring av arvsskatten och regelöversyn i kommunerna

2015-03-19

​Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty frågade ut vårens riksdagskandidater om deras syn på bl.a. reformen av social- och hälsovården, de offentliga tjänsterna och beskattningen.

Enligt en enkätundersökning som genomfördes av Aula Research Oy ville största delen, dvs. 55 %, av alla 466 kandidater som svarade utvidga anställningstryggheten till att omfatta även anställda som arbetar inom social- och hälsovårdssektorn. 27 % var redo att införa ett års, 18 % tre års och 10 % fem års trygghet. En dryg tredjedel (36 %) ville inte ge de anställda någon som helst anställningstrygghet.

Hela undersökningen (grafer/tabeller) finns:

http://www.jytyliitto.fi/fi/jyty/materiaalipankki/Documents/Ajankohtaista/Tiedotteet/2015_Jyty_eduskuntavaalitutkimus_graafit.pdf

Under valet avkrävs partierna olika nedskärningslistor och tydliga program över hur de har tänkt utveckla olika skatter. Arvsskatten (45 %) och inkomstskatten (42 %) kan kandidaterna tänka sig att göra lindringar i, men kapitalinkomster vill de (47 %) beskatta ännu strängare än i dagens läge. Företags- och samfundsskatten vill 32 % av kandidaterna sänka. Variationerna är stora mellan partierna.
När det kommer till konsumtionsskatterna, t.ex. mervärdesbeskattningen, fördelar sig svaren jämnare, men största delen (34 %) anser att skatterna behöver lindras, några (16 %) tycker ändå att de kunde höjas.

Lindring av inkomstbeskattningen efter parti får störst understöd bland samlingspartiet (88 % vill lindra beskattningen), bland SFP (60 %) och sannfinländarna (58 %), minst villiga att göra lindringar i inkomstbeskattningen är SDP:s (9 %) och vänsterförbundets (6 %) kandidater.

Samlingspartiet ser generellt sett ut att ha störst vilja att lindra så gott som alla skatter, endast för fastighetsskattens del vill största delen av samlingspartisterna skärpa beskattningen. Samlingspartiet är det enda partiet som anser att det finns marginal att lindra kapitalbeskattningen, i de övriga partierna är man klart mer villig att skärpa än att lindra denna.

Majoriteten understöder anställningstrygghet

Till skillnad från förslaget till lag om ordnandet av social- och hälsovård (som föll i början av mars) som inte innehöll anställningstrygghet för anställda inom social- och hälsovården har kommunpersonalen i kommunsammanslagningssituationer för närvarande ett anställningsskydd. I dagsläget har kommunpersonal fem års uppsägningsskydd vid kommunsammanslagningar.
Efter valet kommer den nya riksdagen förmodligen att fortsätta beredningen av sote-lagen med snäv tidtabell. Jyty har framhållit hur viktigt det är att de anställdas ställning tryggas i sote-reformen.

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki ser det som positivt att majoriteten av kandidaterna är villiga att godkänna anställningstrygghet även för anställda inom social- och hälsovårdssektorn. Jyty har redan länge kämpat för en anställningstrygghet för sote-sektorn som skulle ligga på samma nivå som den anställningstrygghet som föreskrivs i kommunstrukturlagen för kommunanställdas del.

Partiernas åsikter om anställningstryggheten går vida isär. De största skillnaderna finns mellan vänstern och högern. Bland SDP:s och vänsterförbundets kandidater kan över 70 % tänka sig minst ett års anställningstrygghet för de anställda.

Bland centerns kandidater understöder majoriteten, 58 %, anställningstrygghet medan 31 % motsätter sig förslaget. Däremot är samlingspartiet (58 %) och SFP (55 %) de enda partierna inom vilka största delen av kandidaterna inte skulle ge anställningstrygghet till anställda som omfattas av sote-reformen. Bland sannfinländarnas kandidater fördelar sig åsikterna för och emot ganska jämnt.

En avreglering understöds för att trygga de offentliga tjänsterna

I avfattandet av kommun- och servicestrukturreformen har de konkreta medel genom vilka kvaliteten på och finansieringen av basservice och välfärdstjänster ska kunna tryggas väckt mycket diskussion. Enligt Jytys ordförande Maija Pihlajamäki har man trots bedyranden om överlåtelse av statsmakten inte, sett till det ökade ansvaret, lyckats få kommunernas finansiering i balans. ”I själva verket har de nya åliggandena och bl.a. de lagstadgade uppgifterna rentav ökat.”

Till de populäraste sätten att trygga finansieringen av servicen bland kandidaterna i riksdagsvalet hör att minska regelverket som rör servicen genom att slopa föreskrifter och lagstiftning. Denna målsättning som ingår i så gott som alla partiers valprogram ser 56 % av kandidaterna som svarade på undersökningen som den viktigaste.

Utöver en avreglering vill kandidaterna (49 %) framför allt ägna uppmärksamhet åt att förbättra de offentliga tjänsternas resultat. Även en prioritering av tjänster (37 %) och ändringar i kommunstrukturen (33 %) vinner understöd.

En höjning av skatter (11 %) eller serviceavgifter (4 %) får nästan inget understöd bland riksdagskandidaterna. Beaktansvärt är att externaliseringen av tjänster som förekommit så mycket i den offentliga debatten inte ägnas någon större uppmärksamhet av kandidaterna. En stor del (22 %) av kandidaterna ger hellre tillbaka tjänster som lagts ut på entreprenad till kommunerna än lägger ut fler tjänster på privata tjänsteleverantörer (18 %). Även i denna fråga hade partierna väldigt olika syn på saken.

Enligt Jytys ordförande bör kommuner och samkommuner se upp för oöverlagd externaliseringsiver när de ordnar med sin serviceproduktion. Konkurrensutsättning av tjänster förutsätter att det finns flera alternativa tjänsteproducenter, dvs. äkta marknader. Den privata sektorn och tredje sektorn kan komplettera tjänsterna.

Enkätundersökningens urval samlades in med en elektronisk blankett och genom telefonintervjuer 12.2–5.3.2015. 

* Jyty representerar cirka 62 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.
Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, 0400 537756.
kommunikationschef Kari Hietamäki, tfn 040 5020115