Balansmål och utgiftsbegränsning för kommunalekonomin

2014-03-17

​Regeringen börjar fastslå ett balansmål för kommunalekonomin. Målet gäller för kommunalsektorn som helhet och det begränsar inte enskilda kommuners beslutsfattande. En utgiftsbegränsning som håller tillbaka kostnader som beror på statens åtgärder tas också i bruk. Reformen baserar sig på statsrådets förordning om planen för den offentliga ekonomin. Det nya styrsystemet presenteras i en rapport från finansministeriets arbetsgrupp.

Finansministeriets arbetsgrupp har berett rapporten om styrningen av kommunalekonomin i enlighet med regeringens riktlinjer.

I den nya styrmodellen för den offentliga ekonomin utvidgas det nuvarande rambeslutet för statsfinanserna till planen för den offentliga ekonomin. Styrningen av kommunalekonomin integreras i denna övergripande styrning av den offentliga ekonomin. Den nya styrningsmodellen tas i bruk i sin helhet vid ingången av 2015.

Planen för den offentliga ekonomin tas i bruk eftersom regeringen vill säkerställa de offentliga finansernas uthållighet. Reformen har även aktualiserats av att EU effektiviserat koordineringen av medlemsländernas finanspolitik.

Pengarna ska räcka till tjänsterna

Syftet med styrningen är att se till att kommunernas medel räcker till för ordnandet av den nödvändiga servicen. På så sätt kan kommunernas skattegrad hållas på en rimlig nivå och kommunerna slipper skuldsätta sig även om befolkningsåldrandet ökar på kostnaderna.
Den nya styrmodellen för kommunalekonomin består av 1) balansmålet för kommunerna, 2) utgiftsbegränsningen för kommunalekonomin samt 3) andra åtgärder som syftar till att uppnå balansmålet.

Målet blir i enlighet med arbetsgruppens förslag att kommunalekonomin som helhet uppnår balans på medellång sikt.
Regeringen beslutar samtidigt om åtgärder som behövs för att nå målet. De kan gälla bl.a. kommunernas uppgifter och förpliktelser, statsandelarna samt skatte- och betalningsgrunder. Strukturella reformer kan också komma i fråga.

Staten kan inte utöka utgifterna hejdlöst

Balansmålet stöds med en utgiftsbegränsning för kommunalekonomin, en euromässig gräns för hur mycket staten kan öka kommunernas utgifter genom sina åtgärder.

Utgiftsbegränsningen ska begränsa det tryck mot kommunernas utgifter som följer av statens åtgärder. Utgiftsbegränsningen har samma bindande karaktär som ramarna för statsfinanserna. För att styreffekten ska fungera effektivt föreslås det att utgiftsbegränsningen bekräftas skilt för varje förvaltningsområde.

Uppnåendet av balansmålet för kommunalekonomin följs upp i de årliga justeringarna av planen för den offentliga ekonomin. Om kommunalekonomin inte befinner sig på ett balansspår ska orsakerna till avvikelserna utredas och regeringen vidta korrigerande åtgärder i syfte att säkerställa stabiliteten inom kommunalekonomin.

Det nuvarande basserviceprogrammet och -budgeten ersätts med kommunekonomiprogrammet som utarbetas av staten och kommunerna i ett förhandlingsförfarande.

Arbetsgruppen som behandlat makrostyrningen av kommunalekonomin har tagit de pågående revideringarna av kommunallagen och statsandelssystemet i beaktande. Gruppen föreslår ändringar till kommunallagens bestämmelser om täckandet av underskott. Dessa ändringar ska genomföras som ett led i totalrevisionen av kommunallagen.

Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna bör ses över årligen så att kommunalekonomins stabilitet och förutsägbarhet ska kunna säkras.

Överdirektören Jukka Pekkarinen var ordförande för arbetsgruppen. Medlemmarna var budgetrådet Jouko Narikka, konsultative tjänstemannen Niko Ijäs, regeringsrådet Arto Luhtala, finansrådet Markku Nissinen, finansrådet Hannele Savioja, finansrådet Tuomo Mäki och konsultativa tjänstemannen Tanja Rantanen.