Jyty: Personalnedskärningarna är ett hot mot arbetshälsan

2014-06-09

​Särskild uppmärksamhet bör fästas vid arbetshälsan och välbefinnandet i kommunsektorns strukturförändring och i projekten som siktar på att förlänga arbetskarriärerna, betonar Maija Pihlajamäki, ordförande för Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty.

Arbetshälsan är särskilt viktig som en följd av att antalet pensioneringar blir så betydande inom kommunsektorn, för enligt den enkätundersökning som riktats till kommunorganisationernas ekonomi- och finansdirektörer, som Keva publicerade igår, försvinner fram till år 2020 närmare 40 000 kommunala arbetsplatser.

Enligt Pihlajamäki, som talade i Ilmajoki på fredag, glöms personalen alldeles för ofta bort i förberedningen av förändringar på arbetsplatserna.
Pihlajamäki säger sig vara mycket bekymrad över det budskap som Kevas undersökning ger, enligt vilket bara hälften av dem som svarade på undersökningen ansåg att man strävar att anställa ny personal i stället för dem som går i pension. Ännu för två år sedan ansåg 71 procent av svarandena att detta var strävan. Nu meddelar närmare 70 procent också att avsikten är att minska på personalens antal genom att utnyttja pensionsavgången. För två år sedan var 56 procent av svarandena av denna åsikt.

Enligt Pihlajamäki är undersökningens budskap verkligen skrämmande för den personal som producerar grund- och välfärdstjänster, som redan nu arbetar på gränsen till utmattning.

”Enligt min åsikt motsvarar inte verksamhetsmöjligheterna för representanterna för personalen på arbetsplatsnivå idag de hela tiden ökande utmaningar som till exempel förändringarna i kommun- och tjänstestrukturerna kommer att föra med sig. Förutom den massiva vågen av pensioneringar – eller just som en följd av den – innebär den ökande brådskan på arbetsplatserna, arbetsutmattning, atypiska arbetsförhållanden och splittrade arbetsuppgifter utmaningar. Det finns alltså tillräckligt att göra i vår strävan efter ett ännu bättre arbetsliv."

Enligt Pihlajamäki ställs höga förväntningar på höstens pensionsförhandlingar. Enligt henne har experterna beräknat att man inte kommer att uppnå det eftersträvade slutresultatet genom att mekaniskt höja pensionsåldern.

Om och när man vill höja pensioneringsåldern inom en viss tidsram, förutsätter det att möjligheterna att fortsätta arbeta verkligen förbättras. Det kräver bl.a. att de äldres karriär omfattar flex- och säkerhetselement och att arbetsgivarna åläggs att bära det ansvar som ankommer på dem. Det skulle alltså betyda framsteg i kvalitetsfrågor i arbetslivet och det att man uppnår enighet om finansieringen av arbetspensionerna på sikt och bindande.

Även om en förbättring av lönerna och lönevillkoren samt arbetstryggheten hör till de viktigaste uppgifterna för de fackliga organisationerna, får arbetslivets kvalitetsfrågor och arbetshälsan en allt mer framträdande roll då man begrundar dagens och framtidens utmaningar för intressebevakningen i det tillstånd av ständiga förändring som arbetsmarknaden befinner sig i, samtidigt som man söker svar på hur arbetskarriärerna ska förlängas.

”En arbetstagare som mår väl engagerar sig i sin arbetsplats och är motiverad i sitt arbete även efter en lång arbetskarriär. Arbetskarriärerna kan inte förlängas om arbetstagarna blir utarbetade i förtid redan i nuvarande situation”, poängterar Pihlajamäki.

Hon påminner om att en lång karriär i arbetslivet är en helhet där olika saker måste uppmärksammas i de olika skedena. ”Till exempel den fortgående reduceringen av den personal som producerar offentliga tjänster har en klar inverkan på hur lång arbetskarriären kan bli för dem som arbetar i branschen”, säger Pihlajamäki