Jyty: Läroanstalterna hotas av en kalldusch

2014-02-18

​Nedskärningarna i finansieringsandelarna som landets regering planerar hotar enligt Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty allvarligt yrkesutbildningen och yrkeshögskolornas verksamhet, både vad gäller studerandena och personalen.

Om regeringen, såsom förhandsuppgifterna ger vid handen, i sina ramförhandlingar i mars beslutar förverkliga de sparåtgärder som balanseringen av statsekonomin kräver, innebär det bl.a. en kalldusch för det fria bildningsarbetets läroanstalter och för yrkeshögskolorna, varnar Jyty.

Nedskärningarna i statsbidragen har den senaste tiden inte riktats endast mot läroanstalterna utan även mot många kulturinstitutioner, museer och många av den tredje sektorns frivilligorganisationer och -aktörer.

Om regeringens strukturpolitiska program förverkligas betyder det t.ex. för nätet av andra stadiets läroanstalter ett inbesparingsbehov på 200 miljoner, som bl.a. ska ske genom att läroanstalter läggs ner. För en del läroanstalters del talar man till och med om att finansieringen skärs ned med hälften.

”Vi vill framföra vår djupt kända oro för vad dessa nedskärningar och eventuella nya sparmål kommer att ha för inverkan på det finländska utbildningssystemet och dess nivå. Dessa sparåtgärder kommer på ett farligt sätt även att smula sönder regeringens målsättning att föra upp finländarna till det kunnigaste folket i världen per 2020”, påpekar Jytys ordförande Maija Pihlajamäki.

Enligt Jytys ordförande har följderna av att läroanstalternas finansiering rasat samman och deras verksamhetsförutsättningar försämrats redan under några års tid synts på olika håll i Finland i skolornas vardag. Förutom att antalet studieplatser har minskat, har samarbetsförhandlingarna ökat, personalen har permitterats och i värsta fall har meddelanden om uppsägningar delats ut.

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki poängterar att grundyrkesutbildningens och bl.a. yrkeshögskolornas roll som regionala utbildare och arbetsgivare in får inte naggas i kanterna med kortsiktiga beslut. Kriser kommer och går, men utbildningspolitiken bör vara ett arbete på lång sikt som är oberoende av konjunkturer. En god utbildningsnivå är i alla fall en av de viktigaste, om inte den viktigaste hörnstenen i det finländska samhällets framgång i framtiden.

Enligt Pihlajamäki bör man även bedöma hur eventuella nedskärningar i antalet studieplatser inverkar på förverkligandet av den mångomtalade ungdomsgarantin. ”Jag är rädd för att ungdomsgarantin – ett av regeringens topprojekt - med dessa nedskärningsåtgärder blir en torso. Det är skäl att minnas att en av de största riskerna för utslagning bland de unga är att dessa blir utan utbildningsplats efter studierna i grundskolan eller gymnasiet.

Pihlajamäki betonar att läroanstalterna inom grundyrkesutbildningen har en viktig roll förutom som utbildare och arbetsgivare även i landskapens näringsliv – i synnerhet om samarbetet mellan läroanstalten och arbetsgivarna är aktivt. ”Nu ska man inte under några som helst omständigheter försvaga den starka grund som under tiotals år har lagts på olika håll i Finland inom sektorn för grundyrkesutbildning.”