Jyty: Kommunernas sparåtgärder är kortsiktiga – gå inte med på sparavtal

2015-05-08

Enligt tidskriften Kommunarbetsgivarnas bedömning planerar ungefär var femte kommun att föra samarbetsförhandlingar i år. Hittills i år har samarbetsförhandlingar redan förts i närmare 30 kommuner eller närliggande kommunala sammanslutningar. Enligt Jytys medlemsundersökning har sparåtgärderna ökat år för år och någon förändring är inte i sikte.

Enligt Jytys ordförande Maija Pihlajamäki är permitteringar och andra kortsiktiga sparåtgärder ingen lösning på den kommunala ekonomins problem.

– I många kommuner har man upplevt att permitteringar har gjort mer skada än nytta. Effekterna är kortvariga och skadliga med tanke på helheten. I värsta fall riktas permitteringarna ojämlikt mot olika personalgrupper, arbetsuppgifter hopar sig, sjukfrånvaron ökar och folk blir utbrända, sade Pihlajamäki vid förtroendemannaseminariet den 8 maj.

Enligt Kommunarbetsgivarnas statistik byttes semesterpenningen mot ledighet i 59 kommuner förra året, vilket berörde 5 600 personer. Jyty förhåller sig precis som övriga arbetsmarknadsorganisationer negativt till sparavtal som till exempel innefattar byte av semesterpenning mot ledig tid och frivillig obetald ledighet.

Enligt Pihlajamäki innebär till exempel ett byte av semesterpenning mot ledighet en lönesänkning med ca 5–7 procent per år, vilket medför en betydande inkomstsänkning i synnerhet inom sådana branscher i vilka lönerna redan är låga.

Förutom sparåtgärder har även utkontrakteringar väckt debatt såsom till exempel Esbos plan att lägga ut 900 anställdas uppgifter på entreprenad. Det är ytterst diskutabelt att kommuner försöker lägga ut besparingar och eventuella uppsägningar på privata tjänsteleverantörer.

Förtroendemännen har en viktig roll i samarbetet

Pihlajamäki påminner om att samarbetsförhandlingar måste föras och att arbetstagarna måste ha en faktisk möjlighet att påverka beslut om sparåtgärder vid förhandlingarna.

Förtroendemännen har en central roll i samarbetsförhandlingarna. Det är förtroendemännen som bokstavligen bygger förtroende mellan arbetsgivaren och personalen. Under samarbetsförhandlingarna bör man framför allt diskutera orsakerna till och effekterna av sparåtgärder samt vilka alternativen är.

Problemet är tyvärr alltför ofta dålig informationsförmedling och brist på öppenhet och förtroende. Enligt en färsk undersökning av STTK upplever sig var tredje förtroendeman få uppgifter som omfattas av arbetsgivarens informationsskyldighet dåligt eller mycket dåligt.

– En dålig atmosfär på arbetsplatsen kan vara följden av arbetsgivarens unilaterala åtgärder och försummelse av samarbete, påminner Pihlajamäki.

Programmet Kunteko 2020 är för sin del ett förslag på en lösning på den kommunala ekonomins problem. I programmet anses utveckling och samarbete vara ett bättre alternativ än ensidiga sparåtgärder och nedskärning av tjänster.

Tjänster bör produceras mer ekonomiskt, men till detta behövs en kompetent och motiverad personal. Samtidigt får man nöjda kommuninvånare och kommunens dragningskraft och livskraft ökar.

Tilläggsuppgifter: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty representerar cirka 62 000 tjänste- och befattningsinnehavare inom kommunerna, kommunförbunden, församlingarna och i privat tjänst. Av medlemmarna är 87 % kvinnor. Jyty är ett medlemsförbund inom Tjänstemannacentralorganisationen STTK.