Jytys medlemskår kräver löneförhöjningar för kvinnodominerade låglönebranscher

Av alla medlemmar som svarade på Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys medlemsundersökning vill 92 procent se löneförhöjningar i kvinnodominerade låglönebranscher under följande förhandlingsrunda. Bland Jytys medlemskår understöder 62 procent löneförhöjningar i form av en låglönepott och 23 procent i form av en kvinnopott.

Av alla som svarade på undersökningen anser 42 procent att exportindustrins kollektivavtal inte kan fungera som övre gränser för löneförhöjningarna inom den offentliga sektorn medan 20 procent tycker att detta går bra.

"Under den senaste tiden har löneskillnaderna mellan könen ökat eftersom till exempel nedskärningen i semesterpenningen inom den offentliga sektorn i enlighet med vad regeringen gjort gällande främst gäller kvinnodominerade branscher", framhåller Jytys ordförande Maija Pihlajamäki.

"Lönesystem, arbets- och tjänstekollektivavtalslösningar, jämställdhetsplaner och lönekartläggningar på arbetsplatserna samt kvinnor som klättrar uppför karriärstegen har visat sig vara några av de effektivaste medlen för att minska löneskillnaden mellan män och kvinnor."

"För att uppnå lönejämställdhet borde kvinnodominerade låglönebranscher få större löneförhöjningar än övriga branscher."

Pihlajamäki påpekar som exempel att löneskillnaden mellan kvinno- och mansdominerade branscher skulle vara utjämnad på cirka tjugo år, om kvinnorna årligen fick en procent större löneförhöjning än männen.

Jyty försvarar allmänt bindande kollektivavtal

Endast 14 procent av alla som svarade på Jytys medlemsundersökning skulle ge arbetsgivaren möjlighet att avvika från miniminivån i ett allmänt bindande kollektivavtal, 72 procent skulle inte göra det och 14 procent visste inte vad de skulle göra.

"Jytys medlemskår har starkt uttalat sitt stöd för de lagstadgade kollektivavtalens allmänt bindande karaktär, vilken uttryckligen främjar en jämställd utveckling i det finländska samhället", säger Pihlajamäki.

Om alternativet är uppsägning, skulle 36 procent av medlemmarna avvika från kollektivavtalets miniminivå. Lokalt vill man ändå inte avtala om att gå under den lön som fastställs i kollektivavtalet.

I kommande avtalsförhandlingar vill medlemskåren få med nya bestämmelser i kollektivavtalet om i synnerhet distansarbete (35 procent). Många understödde även bestämmelser om att räkna restid som arbetstid eller alternativt att få ersättning för restid (26 procent). Behovet av att räkna skolningar som arbetstid framkom också (21 procent).

I medlemsundersökningen ingick även frågor om de lokala sparavtal som har ingåtts på arbetsplatserna för 35 procent av alla som svarade på undersökningen. De vanligaste lokala sparavtalen har gällt frivilliga ledigheter utan lön (56 procent) och byte av semesterpenning mot ledighet (29 procent).

Med lokala sparavtal avses inte konkurrenskraftsavtalet, vilket ju innebär en tidsbunden nedskärning om 30 procent i semesterpenningen i tre år för anställda inom den offentliga sektorn.

Största delen av Jytys medlemmar, cirka 80 procent, omfattas av avtalen inom kommunsektorn, vars största avtal är det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet AKTA. Cirka 17 procent av Jytys medlemmar arbetar inom den privata sektorn. De viktigaste avtalen inom den privata sektorn är Avaintes som tillämpas i bolag inom kommunerna och samkommunerna samt socialservicebranschens och rådgivningsbranschens avtal. Kyrkliga sektorns avtal omfattar 2,6 procent av Jytys medlemmar.

Totalt svarade drygt 8 000 medlemmar på Jytys medlemsundersökning som genomfördes i mars. Genom undersökningen gjordes en kartläggning av medlemskårens åsikter inför de kommande förbundsspecifika avtalsförhandlingarna.

Närmare uppgifter: Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756

* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.