Jyty: Uppsägningsskydd till år 2025

2018-09-06

Enligt Jytys ordförande Maija Pihlajamäki som talade vid Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys landskapsreformsseminarium 6.9 i Tammerfors har sote- och landskapsreformen som man filat på i åratal dragit ut på tiden och samtidigt försvårats på grund av ständig brådska som en följd av svaga förberedelser. Så har det gått speciellt för sote-delen. "Kompromisserna har följt på varandra och efter det har man börjat fundera över hur kompromisserna ska passa in i grundlagens ramar", beskriver Pihlajamäki.

"Vem minns Paras-projektet som inleddes 2006 och föregick sote- och landskapsreformen? Lagen för det trädde i kraft 2007. Lagen tvingade de mindre kommunerna att i samarbete ordna grundhälsovården och socialtjänsterna. Katainens regering avbröt sedan Paras-projektet år 2011", påminner Pihlajamäki.

Trots den krokiga och ojämna vägen har den nuvarande regeringen försäkrat att landskaps- och sote-reformen kan förverkligas som den ser ut nu behärskat i varje landskap. Därför har ibruktagandet av valfriheten satts i skeden.

"De sote-centraler som hör till valfriheten skulle börja sin verksamhet i landskapen senast 1.1.2022. Ett landskap skulle dock kunna inleda sote-centralernas verksamhet redan år 2020 om de fyller de nödvändiga kriterierna. En förlängning av tidsfristen skulle dock vara möjlig till 1.1.2023. Redan de här datumen visar hur röriga de här tidtabellerna är."

Pihlajamäki betonar att nu och under minst 4-5 år framöver krävs färdigheter i förändringsledarskap i sote-organisationerna och på kommunernas samt samkommunernas kommunarbetsplatser.

"Förändringstidtabellen är så här på förhand tänkt lång, men åren går överraskande snabbt. Trots brådskan – när det ju är fråga om människors arbetsplatser – är det viktigt att personalens position för förändringarna i sote- och landskapsreformen förs framåt väl förberedd och att samarbetsförfarandet följs noggrant", betonar Pihlajamäki.

Ett missförhållande i regeringens lagförslag, som nu behandlas i riksdagens utskott, rör enligt Pihlajamäki stödtjänstepersonalen. Där gäller principen för affärsöverlåtelse bara för dem som sköter stödtjänsteuppgifter och av vilkas arbete minst 50 % hör till sote samt som övergår i tjänst i landskap, landskapskoncerner eller samfund under landskapens bestämmanderätt, dvs bara de övergår i den nya arbetsgivarens tjänst som gamla arbetstagare.

Jyty kräver att principen för affärsöverlåtelse borde gälla också sådana arbetstagare, vars arbete hör till sote också i mindre grad än 50 %, men som är tvungna att övergå till tjänst i landskapen eller samfund under deras bestämmanderätt. Dylika uppgifter är exempelvis ekonomi- och personaladministrationsuppgifter.

Över 200 000 av kommunernas och samkommunernas personal blir underställda en landskapsarbetsgivare. För att reformen ska lyckas är det enligt Jytys ordförande viktigt att man för personalen säkrar tjänsteförhållandets uppsägningsskydd, som är i kraft till år 2025.

"Uppsägningsskyddet skulle fungera som en sporre för att säkra sig om behövlig arbetskraft i landskapen. Personalens förbindelse och övergång från ett arbete till ett annat borde skapa en enhetsarbetsmarknad för den offentliga sektorn för övergångsperioden till år 2025. Med detta är det möjligt att säkra tillgång till kunnig personal och högklassig tjänsteverksamhet."

Pihlajamäki betonar att stödtjänsterna som behövs i sote-sektorn bildar en betydande del av landskapens kommande sote-verksamhet. "De, om något, inverkar på och möjliggör ett förverkligande av högklassiga sote-tjänster. Positionen för personalen som sköter stödtjänsterna bör i landskapsreformen granskas noggrannare än nu."

Anställningsskyddet bör man inte röra

Jyty kräver att regeringen drar bort beredelserna av ett förändringsförslag för arbetsavtalslagen, vilket skulle försvaga arbetsskyddet i företag med mindre än 20 anställda. Enligt Jytys syn finns det ingen motiverad orsak att gå vidare med förslaget som just nu är på remissbehandling, för effekterna på sysselsättning och ekonomisk tillväxt från att underlätta uppsägning på persongrund skulle enligt färska utredningar från bl a Etla och Löntagarnas forskningsanstalt vara nästan obefintliga, det vill säga de skulle inte öka arbetsplatser utan bara personalens omsättning.

Regeringens planer på att ändra arbetsavtalslagen och försvaga uppsägningsskyddet på persongrund skulle – än en gång – drabba de kvinnodominerade branscherna hårdast. En försvagning av uppsägningsskyddet skulle också på så sätt öka ojämställdheten mellan könen på arbetsmarknaden.

Jytys förbundsstyrelse har dragit upp linjer för att Jytys avtalsbranscher vid behov deltar i totalt 1-2 dagar långa eventuella organisationsåtgärder. Sådana skulle vara skiftesbytes- och övertidsförbud samt användningsförbud av överflextid. Innan man skrider till eventuella åtgärder utreder man dock den gemensamma linjen med de andra STTK-förbunden inom offentliga sektorn. Om det finns behov att utvidga organisationsåtgärderna gör förbundsstyrelsen skilt ett nytt beslut om dem.

Jyty betonar att en del av företagen, som lagförändringen skulle röra, sköter arbetsgivarens uppgifter som sig bör. Tyvärr finns dock en stor mängd företag, som inte har ordning på affärerna och saknar till och med personalrepresentanter.

Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. 84 % av medlemmarna är kvinnor. Jyty är medlemsförbund i STTK och Finlands äldsta fackförbund inom kommunbranschen och firar under pågående år 100-årsjubileum.