Jyty: Tvångspermitteringarna måste få ett slut

2016-08-20

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty utdömer personalnedskärningar och talkoledigheter utan lön som riktas mot personal i kommuner och samkommuner.

"Det är så otroligt dumt, men knappt har bläcket hunnit torka på konkurrenskraftsavtalet som undertecknades i juni förrän kommunerna börjar fundera på nya nedskärningslistor för personalen. Och detta gäller samma personal som redan tillskrivits det största besparingsansvaret genom konkurrenskraftsavtalets tidsbundna nedskärningar i semesterpenningen som är i kraft i tre år", framhåller Jytys ordförande Maija Pihlajamäki.

Enligt Pihlajamäki som talade vid förbundets höstdagar i Etseri den 20 augusti har man kunnat se att det håller på att bli vanligare att kommunerna som ett sparknep övertalar personalen till frivilliga talkoledigheter utan lön. "Det är emellertid bra att komma ihåg att till exempel en två veckors permittering med beaktande av karenstiden innebär en lönesänkning på i snitt cirka tre procent per år för en Jyty-medlem, motsvarande talkoledighet utan lön sänker lönen ännu mer."

Pihlajamäki betonar att varken Jyty eller övriga arbetstagarorganisationer godkänner att talkoledigheter används som sparknep. Det handlar tydligt om en frivillig lönesänkning. Permitteringar brukar dessutom i allmänhet inte ens åstadkomma de besparingar som eftersträvas utan snarare medföra merkostnader.

"Enligt en opinionsundersökning som gjordes av KT Kuntatyönantajat i början av året planerade åtminstone 37 kommuner eller samkommuner att föra samarbetsförhandlingar under innevarande år. Uppskattningen är antagligen i underkant. Att erbjuda eller till och med kräva att permitteringar och talkoledigheter utan lön hålls som ett alternativ till längre permitteringar är ett mycket oroväckande fenomen. Fenomenet gäller inte endast kommunsektorn utan även den kyrkliga sektorn samt privata arbetsgivare", påpekar Pihlajamäki.

Nyligen slutfördes samarbetsförhandlingar som berörde 6 500 personer i Björneborg. Staden beslöt sig för att med vissa begränsningar permittera 2/3 av sin personal i tre veckor för att spara sju miljoner. Samarbetsförhandlingarna slutade i oenighet eftersom personalens förslag på ersättningsåtgärder för permitteringarna inte dög åt arbetsgivaren.

Det finns enligt Pihlajamäki även andra motsvarande exempel. Den gemensamma nämnaren för flera av fallen är en dåligt skött kommunal ekonomi som man försöker få ordning på genom att bestraffa arbetstagarna.

"I värsta fall riktas permitteringarna verkligt ojämlikt mot olika personalgrupper. Och det om något leder till serviceköer och tilläggskostnader! Olika tjänster bildar oftast en kedja i vilken varje länk måste fungera, om kedjan ska fungera friktionsfritt och effektivt."

Kommunernas ekonomiska problem är enligt Pihlajamäki ett obestridligt faktum och de kommande nedskärningarna i statsandelarna förvärrar problemen. I det avseendet verkar prognoserna för nästa år endast göra situationen värre enligt Pihlajamäki.

Kommunerna håller som bäst på att göra upp budgetarna för år 2017. Det skulle enligt Pihlajamäki vara bra för regeringen att senast nu påminna sig om sin målsättning i regeringsprogrammet om att balansera kommunalekonomin. Löftet om kompensation till kommunerna för konsekvenserna av konkurrenskraftsavtalet inte att förglömma. Enligt budgetpropositionen kommer konkurrenskraftsavtalet att skära ner kommunernas statsandelar med 342 miljoner euro och således allt mer föra kommunernas ekonomi duktigt på minus.

"Hållbara lösningar på kommunernas ekonomiska problem uppnås inte med permitteringar utan genom långsiktiga, strukturella reformer. Man lyckas kanske få de ekonomiska siffrorna att se bättre ut på kort sikt, men följderna är allt annat än hållbara. Personalens arbetsuppgifter hopar sig, utbrändhet och sjukfrånvaro ökar och de eftersträvade besparingarna förvandlas i stället till ökande utgifter."

Pihlajamäki påminner om att förutom att servicen blir sämre utgör personalen inom den offentliga sektorn i synnerhet i mindre kommuner även en betydande del av kommunens skattebetalare. "Beskattningsutfallet minskar, vilket innebär att det kommer in allt mindre pengar till kommunens kassa och därmed har en negativ spiral skapats."

Ytterligare information: Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.