Jyty: Stora problem i lagförslaget för småbarnspedagogik

2018-05-21

Högre än tidigare behörighetskrav på personalen i lagförslaget för småbarnspedagogik hotar att ta arbetet från tusentals barnskötare. Samtidigt skulle man avskilja småbarnspedagogikens lärare och socionomer i sina egna yrkesgrupper. Jytys ordförande Maija Pihlajamäki är emot lagförslaget för det ingriper kraftigt i personalstrukturen och utbildningskraven. Barnträdgårdslärare med socionombakgrund borde ha rätt att verka som lärare också i fortsättningen, betonar Jytys ordförande.

För närvarande är 60 % av småbarnspedagogikens personal barnskötare, men i lagförslaget bara en tredjedel. Samtidigt skulle man avskilja de högskoleutbildade barnträdgårdslärarna och småbarnspedagogikens socionomer som utbildat sig i yrkeshögskolor i sina egna yrkesgrupper. Enligt förslaget skulle socionomerna inte ha behörighet till läraruppgifter och till ledaruppgifter skulle bara högskoleutbildade duga.

Jytys ordförande Maija Pihlajamäki anser att kompetensen för personalen i branschen redan med nuvarande behörighetsvillkor är mycket högklassig.

– Yrkesövergripande kunnande är viktigt, men inte så att man bygger yrkesmässiga skiljemurar och hierarkier. I praktiken avskiljs uppgifterna inte så skarpt, utan fostran, undervisning och vård går hand i hand, säger Pihlajamäki.

– Kompetensen hos barnträdgårdslärare med socionombakgrund är väldigt högklassig och de borde kunna verka som lärare inom småbarnspedagogiken också i fortsättningen, betonar Pihlajamäki.

Det behövs mer personalresurser

Småbarnspedagogikens problem beror enligt Pihlajamäki framför allt på för små personalresurser, som leder till att personalen tröttas ut och kunnig personal söker sig till andra uppgifter.

Enligt Jytys färska medlemsundersökning upplever varannan (48 %) medlem som verkar inom småbarnspedagogiken arbetet som psykiskt tungt på grund av för små personalresurser. Talet är klart större än Jytys i huvudsak i kommunbranschen verkande medlemmar i medeltal (37 %). Största delen av Jytys medlemmar i småbarnspedagogikbranschen verkar som barnskötare och familjedagvårdare.

KT Kommunarbetsgivarna bedömde att reformen skulle öka kommunernas lönekostnader med ungefär 50 miljoner i året till år 2030. Hotet är en kraftig arbetskraftsbrist på högskoleutbildad personal, när dessutom varannan utexaminerad barnträdgårdslärare går över till annat arbete.

Dessutom minskar enligt KT antalet familjedagvårdare som arbetar i sitt hem ordentligt. Under de senaste tio åren har antalet familjedagvårdare minskat med hälften, vilket ökar behovet av småbarnspedagogik i daghemmen.

En reform i enlighet med lagförslaget skulle förutsätta väldigt kraftiga satsningar på utbildning. Samtidigt borde man också märkbart bättre beakta utveckling av den befintliga personalens kompetens.

Problemet är också personalens vikariesituation. Av Jytys medlemmar inom småbarnspedagogiken säger 15 % att man aldrig tar en vikarie, 12 % säger att man tar för frånvaron över en månad, 18 % för frånvaron över en vecka, 35 % för flera dagars frånvaron och bara 11 % för alla frånvaron.

Tilläggsinformation: Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi
Arbetsmarknadsforskare Hanna Koskenheimo, tel. 040 753 2025, hanna.koskenheimo@jytyliitto.fi

* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 84 % kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK. Jyty firar 100-årsjubileum år 2018.