Jyty oroad för de hotande personalnedskärningarna

Maija Pihlajamäki, ordförande för Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, oroar sig för de personalnedskärningar som hotar till följd av social- och hälsovårds- och landskapsreformen såväl inom social- och hälsovårdssektorn och landskapssektorn som inom de uppgiftsområden som kommer att tillfalla kommunerna. Erfarenheter av tuffa sparkurer och till och med personalnedskärningar har man redan under en tid fått smaka på i de branscher som Jyty representerar förutom i kommunerna även inom tredje sektorn och i yrkeshögskolorna. Till de senaste exemplen hör bl.a. Björneborg och Sydöstra Finlands yrkeshögskolekoncern.

”De hotbilder som gäller personalen grundar sig bl.a. på den råa sanningen att samfundsskatten har varit på nedgång redan under en längre tid och att kommunernas statsandelar har skurits ner och skärs ner alltjämt.”

Pihlajamäki som talade vid förbundets seminarium i Östra Finland i Imatra lördagen den 15 oktober påminner om att efter att social- och hälsovårdstjänsterna enligt regeringens beslut övergår från kommunerna till landskapen om drygt ett år från och med början av 2019 kommer kommunernas uppgifter främst att bestå av uppgifter inom bl.a. tekniska sektorn, undervisningen, utbildningen, ungdomsarbetet och barnomsorgen. Social- och hälsovårdsreformens så kallade stödtjänster överförs till fyra riksomfattande servicecentraler.

Jytys ordförande anser att dessa servicecentraler inte kommer att öka flexibiliteten i till exempel ekonomi- och förvaltningspersonalens uppgifter och öka utnyttjandet av de uppgifter inom området som redan finns i kommunerna. ”I stället för en riksomfattande servicecentral borde flera regionala enheter som leds av landskapen byggas eller så kunde dessa utgöra en direkt del av landskapens verksamhet eller verksamheten i de serviceinrättningar som fungerar inom landskapen.”    

Pihlajamäki framhåller att de kommunala skattesatserna dessutom kommer att sänkas med 12,3 procentenheter år 2019 på grund av reformerna. Detta innebär till exempel att en kommun, vars skattesats år 2018 är 20 procent kommer att ha en skattesats på endast 7,7 procent därpå följande år. ”Med denna skattesats borde alla uppgifter skötas som faller inom kommunernas ansvarsområde efter social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Det är viktigt att komma ihåg att man dessutom har infört ett tak på 0,5 procent för höjning av kommunala skattesatser för ytterligare två år.”

”Vi anser att skattesatsen inte bör begränsas. En begränsning inskränker kommunernas rätt att bestämma självständigt över sin beskattning och med mindre skatteintäkter äventyras även den serviceproducerande personalens ställning”, påminner Pihlajamäki. 

I och med social- och hälsovårdsreformen blir kommunerna av med sammanlagt närmare 18 miljarder euro. Hur de pengar som blir kvar i kommunerna ska räcka till och hur kommunerna ska klara av att sköta om sina nuvarande lån med minskade inkomster ger även det upphov till oro. Dessutom är även frågan om hur ansvaret för underhåll och skötsel av fastigheter som eventuellt blir tomma ännu till största delen olöst.   

”Vi vet alla att det ekonomiska läget i kommunerna är mycket svårt redan nu. En kommun som har drabbats särskilt hårt av nedskärningar under innevarande år är Björneborg. Där tog de förbund som representerar kommunsektorn för några dagar sedan kraftfullt ställning emot de nyligen avslutade samarbetsförhandlingarna. Som ett resultat av dessa sparar staden genom att med vissa begränsningar permittera sin personal för tre veckor under slutet av året.”

Det finns enligt Pihlajamäki även andra motsvarande exempel. ”Den gemensamma nämnaren för nästan alla dessa är en kommunal ekonomi som det går dåligt för. Ekonomin försöker man sedan förbättra genom att med hård hand skära ner på och permittera personal trots att uppgifterna inte har försvunnit någonstans utan snarare ökat.”

Det skulle enligt Pihlajamäki vara bra för regeringen att senast nu påminna sig om sin målsättning i regeringsprogrammet om att balansera kommunalekonomin. ”Och även om löftet om kompensation till kommunerna för konsekvenserna av konkurrenskraftsavtalet. I så fall kunde vi kanske slippa höra fler sådana motiveringar som bl.a. Sydöstra Finlands yrkeshögskolekoncern använde sig av när de inledde samarbetsförhandlingar i slutet av september. Enligt arbetsgivarna kan konsekvenserna av konkurrenskraftsavtalet som mest leda till att 50 årsverken försvinner på grund av ekonomiska orsaker, produktionsorsaker eller orsaker till följd av omorganisering av verksamheten.”

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.