Jyty: Mörka moln över konkurrenskraftsavtalet

2016-05-17

”Under de senaste veckorna har en ansenlig mängd mörka moln hopat sig över tillämpningsförhandlingarna om konkurrenskraftsavtalet. Om jag nu ska försöka mig på att vara spågumma, vågar jag påstå att det inte kommer att gå att få fram en lösning inom utsatt tid, om ens efter det. Så pass illa står det till med förhandlingarna”, varnar Jytys ordförande Maija Pihlajamäki.

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys förbundsfullmäktige sammanträdde i Helsingfors 17–18.5. Enligt Pihlajamäki som öppnade mötet kulminerar smärtpunkterna i branschernas avtalsförhandlingar i meningsskiljaktigheter om sätten att förlänga årsarbetstiden med 24 timmar, om förtroendemännens ställning och tillgång till information, om utökandet av det lokala avtalandet och om krisklausulen. Det som väcker störst irritation är förlängningen av årsarbetstiden.  

”En orättvisa som innebär att den kvinnodominerade offentliga sektorn bestraffas ännu mer utöver den 30-procentiga tidsbundna nedskärningen i semesterpenningen genom en minskning av semesterdagarna samtidigt som arbetsgivaren vill lägga till fler dagar till årsarbetstiden är en helt omöjlig ekvation”, framhåller Pihlajamäki.

Konkurrenskraftsavtalets förhandlingar har enligt Pihlajamäki även komplicerats av uttalanden om bl.a. förtroendemännens ställning av några representanter för företagarorganisationer. Situationen är intressant såtillvida att de instanser som representerar arbetstagarna har stått på samma sida av barrikaderna som arbetsgivarnas EK i denna fråga.

Pihlajamäki påminner om att det i kollektivavtalen i regel är förtroendemannen som har möjlighet att avtala annorlunda i anknytning till lokalt avtalande, men även arbetstagarna eller personalgrupperna kan göra detta. ”Nu har företagarorganisationen föreslagit att förtroendemannen kunde ersättas av en annan representant för personalen i samband med lokalt avtalande.”

Enligt Pihlajamäki är det inte egalt om personalen representeras av en förtroendeman som kan sin sak än av en person som kanske ”valts ut” av arbetsgivarsidan och som saknar all nödvändig utbildning i förhandlings- och kollektivavtalskunnande och inte har stöd av förbunden. 

”Vill man främja lokalt avtalande kommer avtalskulturen att gå i helt motsatt riktning, om man väljer att skrota det nuvarande förtroendemannasystemet.”

Pihlajamäki anser att regeringens förslag om arbetslösas arbetsprov och skyldighet att ta emot arbete för en lägre lön än arbetslöshetsersättningen absolut inte har underlättat förhandlingsläget. ”Är det en billig arbetsmarknad man vill skapa? Det är bra att påminna sig om att vi inte klarade av att bli av med den strukturella arbetslösheten ens under konjunkturuppgången.”

Av den senaste arbetslivsbarometern framgår att hälften av arbetstagarna i Finland omfattas av lokalt avtalande. Barometern visar även att det uppstår problem i synnerhet om förtroendet för arbetsgivaren som förhandlingspart vacklar.

Arbetsgivarsidan har enligt Pihlajamäki pratat mycket om arbetsmarknadens stelheter och vikten av att få bort dessa. ”Om man vill minska på eventuella stelheter, krävs en attitydförändring även av arbetsgivarna. En förutsättning för gemensamt avtalande är ju att det finns två parter. Förändringsstyrning innebär uttryckligen ett ledarskap som föregår med gott exempel.”

Enligt Pihlajamäki är avtalande på trepartsbasis en central faktor i strävan efter en förbättrad sysselsättning och en stabil ekonomi. Detta är ett mycket bättre alternativ än ett samhälle med stridigheter och motsättningar – för alla förhandlingsparter.

”Tyvärr är det precis det som stör utarbetandet av konkurrenskraftsavtalet. Nu försöker man sätta ihop ett avtal i en atmosfär som domineras av en mentalitet av misstro, avvaktande, diktat och utmätning. Det bådar inte gott inför framtiden.”

Sote-soppan kokar över

Tyvärr verkar även social- och hälsovårdsreformen hela tiden bli allt mer rörig och målet ter sig allt längre borta enligt Pihlajamäki.

”Regeringen kommer hela tiden med nya saker till sote-bordet i en storleksklass som är allt annat en liten. Jyty ställer sig ytterst skeptisk till regeringens strävanden att bolagisera och samtidigt konkurrensutsätta alla social- och hälsovårdstjänster.

”I värsta fall blir social- och hälsovårdsreformen ett privatiseringsprojekt för de offentliga tjänsterna när det ursprungliga målet var att garantera högklassiga social- och hälsovårdstjänster oavsett bostadsort till alla medborgare runtom i landet. Framför allt finns det risk för att internationella social- och hälsovårdsföretag plockar russinen ur kakan samtidigt som de offentliga tjänsterna körs ner”, varnar Pihlajamäki.

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.