Jyty: Många osäkerhetsfaktorer med personalens överflyttningar till landskapen

2018-09-14

Enligt Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jytys ordförande Maija Pihlajamäki kommer det viktigaste målet för hela sote- och landskapsreformens framgång att vara en smidig överföring av personalen och att bevara arbetsplatserna. Detta förutsätter enligt Pihlajamäki att tjänsteinnehavare och arbetstagare i kommunernas och samkommunernas samt statens tjänst – totalt över 200 000 personer – överförs i landskapens tjänst utan att deras anställning avbryts.

Pihlajamäki, som talade i Vasa i samband med styrelsens möte 14.9, påpekar att en s k affärsöverlåtelse, dvs personalens överföring som gamla arbetstagare rör personer som uppfyller i lagen definierade villkor. Också för dessa personer är skyddet bundet till stränga villkor, som att det vid övergången inte får bli ens en dags avbrott och för stödtjänsternas del måste minst 50 % av uppgifterna höra till sote.

"Om man i landskapen omorganiserar tjänsterna skulle affärsöverlåtelsen röra också situationerna ända till slutet av år 2021, fastän datumet i statsrådets senaste material är 31.12.2022, vilket är en förändring i rätt riktning, för man har skjutit fram reformens ikraftträdande! Men jag betonar att affärsöverlåtelse inte rör kommunernas företag, där det också arbetar ett stort antal s k stödtjänstpersonal. Jag ser som väldigt oroväckande just det att landskapsreformens överföringsprinciper för personalen inte gäller alla stödtjänstepersoner och på så sätt inte heller principerna för affärsöverlåtelse."

Eftersom reformen inverkar kraftigt på stödtjänstpersonalens arbetsmarknadsposition är ett betydande orosämne enligt Pihlajamäki dessutom att reformen hotar att öka tidsbundna arbeten och till och med arbetslösheten.

"En smidig överföring från kommuner och samkommuner, vilken baserar sig på avtalade spelregler, är en förutsättning för att hela landskapsreformen ska lyckas. Den har en betydande inverkan på funktionaliteten av social- och hälsovården samt deras stödtjänstesystem."

Pihlajamäki påpekar att byggandet av en ny organisation är för hela landskapens tjänstesystem en process, där personalens deltagande är väldigt viktigt. "Att ta med personalen i förändringsskapandet inverkar direkt på arbetshälsan, effektiviteten och på så sätt tjänsternas kvalitet."

Jämställdheten bör beaktas i landskapsreformen 

Pihlajamäki kräver också att könens jämställdhet beaktas i sote- och landskapsreformen. "Personalrepresentanternas möjlighet att delta i jämställdhetsarbetet bör säkras i genomförandet av landskapsreformen."

Kommunens huvudavtalsorganisationer, Offentliga sektorns union JAU, som bildats av bl a Jyty och JHL, och kommunarbetsgivarnas KT är parter, som förhandlar om exempelvis löneharmonisering.

Pihlajamäki anser att man borde göra upp en allmän regel om lönernas förenhetligandeplikt. Hon betonar att löneharmoniseringen inte är frivillig för arbetsgivaren, utan en plikt, vars förverkligande man borde vara beredd på också ekonomiskt.

"Landskapets möjligheter att säkra tjänster och sina arbetstagares lönebetalning är grundsaker som bör säkras också i regleringen av lagar under behandling."

Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

 * Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuners, samkommuners, församlingars och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 84 procent kvinnor. Jyty är medlemsförbund i STTK och Finlands äldsta fackförbund i kommunbranschen och firar under pågående år sitt 100-årsjubileum.