Jyty: En framjäktad social- och hälsovårdsreform blir ett hafsverk

Ett utkast till en lag om valfrihet med anknytning till social- och hälsovårdsreformen sändes på remiss i början av veckan. Enligt Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty innehåller lagförslaget flera problemområden, varav personalens ställning inte hör till de minsta, då reformen drivs framåt.

Enligt Jytys ordförande Maija Pihlajamäki som tog ställning till valfrihetsproblematiken i lördags kommer kunskaper i god förändringsstyrning att vara efterfrågade i social- och hälsovårdsorganisationerna, i kommunerna samt på kommunala arbetsplatser i samkommunerna både nu och under de kommande åren.

”Förändringsprocessen kommer att vara lång och den kommer framför allt att kräva att lagen om samarbete följs och att de förändringar som rör personalens ställning i social- och hälsovårds- och landskapsreformen bereds i god tid i enlighet med gott samarbetsförfarande”, framhåller Pihlajamäki.

Enligt de riktlinjer som tagits fram är valfriheten tänkt att genomföras i två faser, varav den senare upphör vid utgången av år 2023. Personalen i kommunerna och i samkommunerna övergår från och med början av 2019 i landskapens tjänst som så kallade gamla arbetstagare enligt principerna för överlåtelse av affärsverksamhet. Detta arrangemang som är i enlighet med landskapslagen skulle emellertid avslutas redan i slutet av 2020. ”Enligt Jyty är detta oacceptabelt. Det behövs en längre övergångstid”, säger Pihlajamäki. 

”År 2020 kommer social- och hälsovårdsreformen och valfrihetsreformen bara att vara halvfärdiga eftersom reformerna måste vara helt klara först i slutet av 2023. Vi kräver därför att de bestämmelser som ska trygga personalens ställning utvidgas genom lagstiftning till år 2023. Om detta inte sker, kommer följden att bli flera års osäkerhet om arbetsplatsen och arbetsuppgifterna inklusive hot om arbetslöshet samtidigt som bolagiseringsåtgärder m.fl. organisationsförändringar rör om i landskapen”, framhåller Pihlajamäki.

En kaotisk konkurrensutsättningsrumba hotar

Organiseringen av och producentansvaret för de social- och hälsovårdstjänster som omfattas av valfriheten måste enligt Pihlajamäki planeras med omsorg. ”Reformens struktur med sina landskap, affärsverk, servicecentraler och social- och hälsovårdsbolag är komplicerad och svåröverskådlig. Dessutom finns det en risk att medborgarnas jämlika tillgång till tjänster inte förverkligas eftersom lanskapen, deras befolkningsunderlag och ekonomiska resurser avviker väldigt mycket från varandra”, påpekar Pihlajamäki.

Jyty anser att den föreslagna social- och hälsovårdsmodellen gynnar stora privata företag. Rädslan finns att små aktörer inom social- och hälsovårdsbranschen och tredje sektorn som Jyty i stor omfattning representerar blir överkörda av större, privata aktörer i valfrihetsreformen. Det är därför synnerligen viktigt enligt Jyty att kunskaperna i konkurrensutsättningen av offentliga upphandlingar säkerställs innan lagstiftningen genomförs.

Avsikten med lagstiftningen om valfrihet är enligt Pihlajamäki att genomföra en enorm marknadisering av de offentliga tjänsterna. På landskapsnivå kommer detta i praktiken att innebära en ständig konkurrensutsättningsrumba.

”Om det saknas kunskap för detta, såsom det tyvärr i stor utsträckning gör för närvarande, förblir de besparingar som eftersträvas bara tomma ord och i värsta fall försämras tjänsternas kvalitet och effektivitet. Om och såsom det nu ser ut, då lagstiftningsarbetet forceras fram med yttersta brådska, kan vi inte annat än vara mycket oroliga för kvaliteten på beredningen av reformen. Brådska leder endast till hafsverk”, varnar Pihlajamäki.

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn.
Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.