Jyty: Det bör reserveras tillräckligt med euro för landskapens löneharmonisering

2018-05-23

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf:s ordförande Maija Pihlajamäki betonar att löneharmoniseringen är en väsentlig del av sote- och landskapsreformen och dess förverkligande. ”Landskapen behöver ordentligt med euro från staten för olika förändringskostnader, bl a för skapande av en ny styrelse och nya strukturer. Stödet i euro och dess tillräcklighet inverkar väsentligt speciellt på förverkligandet av löneharmoniseringen”, betonade Pihlajamäki när hon talade i samband med förbundsfullmäktiges möte i Kuopio.

”Enligt KT Kommunarbetsgivarnas senaste kalkylering kommer i sote- och landskapsreformen överföringen av över 220 000 arbetstagare från kommunbranschen till landskapen samt deras affärsverk och bolag 1.1.2020 att öka lönekostnaderna med ungefär 700 miljoner bara som en följd av löneharmoniseringen i enlighet med den s k lagen om införande”, beskriver Pihlajamäki. Enligt henne stöds inte landskapens förändringsprocess tillräckligt enligt nu erhållen information.

KT har uppskattat att av personalen övergår upp till 60 000 arbetstagare till bolag som verkar i landskapet, ungefär 40 000 av dessa till offentligt ägda och ungefär 20 000 till privata bolag. I Jyty övergår ungefär en tredjedel av medlemmarna till landskapen.

”Jag skulle vilja påminna om att löneharmoniseringen inte är frivillig för landskapen. Den är en plikt, för vars genomförande man bör förbereda sig också ekonomiskt och så att harmoniseringens övergångstid är så kort som möjligt”, betonar Pihlajamäki.

Uppskattningarna om harmoniseringens kostnader baserar sig på ett beslut från arbetsdomstolen i mars. Enligt beslutet bör löneskillnaderna för de arbetstagare som övergår i en ny arbetsgivares tjänst avlägsnas i rimlig tid genom att höja de lägre lönerna.

Finansministeriets understatssekreterare Päivi Nerg, som leder landskaps- och sote-reformens verkställande, har konstaterat att löneharmoniseringen är en del av förändringskostnaderna som har en övergångstid. KT har å sin sida krävt att harmoniseringen skulle skötas genom lagstiftning, där man i lagen om införande skulle göra en skild bestämmelse om löneharmoniseringens nivå.

Hur noggranna t ex KT:s beräkningar är, är ett stort frågetecken. Ännu vet man inte hur landskapen ordnar funktionerna på sitt ansvar, hur valfriheten inverkar, hurdana arbets- och tjänstekollektivavtal samt lönesystem som skapas i landskapen.

Enligt Pihlajamäki bör man besluta om löneharmoniseringen vid kollektivavtalsförhandlingar, för det är uttryckligen fråga om kollektivavtal samt lönesystem.

I landskapen bör man enligt Pihlajamäki också skapa jämställdhetsarbete som stöder strukturerna. ”Vi anser det vara viktigt att personalrepresentanternas möjlighet att delta i jämställdhetsarbetet i landskapsreformen säkras. Reformens personalinverkan bör bedömas under hela processen och vid behov bör man göra förändringar i planerna.”

”Vi kräver att man om lönernas förenhetligandeplikt borde göra upp en allmän bestämmelse i författningen om landskapen.”

Pihlajamäki påpekar att landets regering har visat en stark vilja att få sote- och landskapspaketet färdigt enligt en tidtabell som många anser vara till och med orealistisk. Och fler tvivlare dyker upp dagligen, inte minst därför att reformens ursprungligen planerade besparingar på tre miljarder har ändrats till lika stora extra kostnader.

Tilläggsinformation: ordförande Maija Pihlajamäki, tel. 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar ungefär 50 000 tjänste- och befattningsinnehavare i kommuner, samkommuner, församlingar och privat tjänst. Av medlemmarna är ca 84 % kvinnor. Jyty är kommunbranschens äldsta fackförbund och medlemsförbund i STTK. Jyty firar 100-årsjubileum år 2018.