Jyty: Hotet om lönesänkningar skapar en farlig utsiktslöshet, risk för höjda pensionsavgifter

​De ökade kraven på besparingar och lönesänkningar hotar lamslå de finländska arbetsplatserna och skapa en farlig utsiktslöshet i vårt samhälle, varnar Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty. ”Särskilt oskäligt riktar sig strypgreppet mot löntagare i kvinnodominerade låglönebranscher inom offentliga sektorn, vilka man under det rådande ekonomiska nödläget tydligen vill bestraffa mer än andra”, kritiserar Jytys ordförande Maija Pihlajamäki.

Enligt Pihlajamäki som även talade vid Jytys förbundsstyrelses och -fullmäktiges kongress i Rovaniemi har det finländska arbetets produktivitet och konkurrenskraft varit tema nummer ett på sistone i nyhetsrapporteringarna om arbetsmarknaden.

”Debatten har upptagits av ord som lokalt avtalande, flexibilitet, utkontraktering, avtal med allmänt bindande karaktär, pensionsförmåner, inkomstrelaterad dagpenning, semesterförmån, nollavtal och årsarbetstid. Alla dessa ord har förenats av ett och samma mål: försämrade arbetsvillkor”, påpekar Pihlajamäki.

Jytys ordförande ser det som beklagligt att man i sin iver att effektivera tjänster och göra personalnedskärningar inte har klarat av att sörja för kvaliteten i arbetslivet i tillräckligt hög grad. Allt prat om ökat välbefinnande i arbetslivet har bara varit fina ord.

Pihlajamäki betonar att kvalitet och produktivitet i arbetslivet går hand i hand. Det räcker inte med att utveckla bara det ena. ”Genom att utveckla arbetslivet uppnår vi ett betydligt bättre slutresultat än genom tvångslagstiftning och försämrade löne- och arbetsvillkor. Produktiviteten och välbefinnandet i arbetet måste hjälpas fram jämsides med arbetsplatsernas egna åtgärder som en naturlig del av arbetet och de anställdas vardag”, påpekar Pihlajamäki. 

Ordparet lokalt avtalande, som vi ju som bäst väntar på att få regeringens riktlinjer om, låter bra på pappret, men vi borde få det att fungera lika bra i verkligheten, anser Pihlajamäki.

”Jag tror fortfarande på ett trepartssamarbete genom vilket vi kan skapa riktlinjer på riksnivå, men åtgärder som verkligen förbättrar produktiviteten och påverkar välbefinnandet i arbetet görs på arbetsplatsnivå. Jag har svårt att tro att det är många arbetstagare som längtar tillbaka till tiderna då arbetsgivaren delade ut löneförhöjningar enligt eget godtycke.”

Produktivitetsmålen måste enligt Pihlajamäki tas i beaktande som en del av avtalsverksamheten genom att utveckla produktivitetsfrämjande löne-, arbetstids- och övriga anställningsvillkor.

”Ledar- och chefsegenskaper är av största betydelse på arbetsplatserna. En rättvis lönesättning och möjlighet att få fritid och arbete att gå ihop är centrala frågor i dag och kommer att vara det även i framtiden. Dessa måste vi kunna svara på trots de utmaningar vi står inför i och med omvälvningen av servicestrukturerna, den åldrande befolkningen och pensionsavgångarna.” 

Enligt Pihlajamäki är det klart att Finland behöver ekonomisk tillväxt för att kunna uppfylla det ökande servicebehovet inom sektorerna basservice och välfärdstjänster. För att uppnå detta måste de ekonomiska resurserna enligt Pihlajamäki vara i balans runtom i landet, både i kommunerna och i de kommande självstyrande områdena.

”Tjänsterna – oavsett om de produceras av offentliga, privata eller tredje sektorn – måste produceras högklassigt och kostnadseffektivt. En förutsättning för detta är en bedömning av kvalitet, effektivitet och totalekonomi samt en fungerande servicemarknad och kunnighet i konkurrensutsättning.”

”Jag tror starkt på att kompetenta personalrepresentanter och en motiverad personal som är utbildad för sitt arbete har goda förutsättningar att delta i främjandet av arbetslivet och välbefinnandet i arbetet genom utvecklandet av tjänster. Detta har ju bl.a. Kunteko-projektet som mål.”

Över hälften av kommunernas uppgifter kommer att övergå till de självstyrande områdena i början av 2019. Ungefär lika mycket av kommunernas skatteintäkter och statsandelar för basservice kommer högst sannolikt att gå samma öde till mötes. Enligt Pihlajamäki är faran med reformen att vi kommer att se en markant ökning av skillnaderna mellan kommunerna. Systemet med statsandelar kommer därför troligtvis att bli föremål för massiva reformåtgärder.

”Staten måste tillförsäkra kommunerna en sådan finansiering att de klarar av de uppgifter och skyldigheter som de har kvar efter att social- och hälsovårdsreformen har genomförts. Dessa är bl.a. förskola och grundläggande utbildning, småbarnsfostran, teknisk service, bibliotek och kommunförvaltning.”

Även kommunerna behöver strukturella reformer för att säkra framtiden. Reformerna får däremot inte genomföras snabbt och ogenomtänkt utan långsiktigt och konsekvent.

Många kommuner har fallit för frestelsen att lägga ut sina tjänster på entreprenad på grund av det försämrade ekonomiska läget i kommunerna. Tyvärr har arbetsgivarens främsta mål i och med detta allt oftare varit att försvaga personalens kollektivavtal, enligt Pihlajamäki. 

I kommunerna har man enligt Pihlajamäki inte tagit utkontrakteringarnas effekt på finansieringsbasen i kommunpersonalens pensioner på tillräckligt stort allvar när utkontrakteringsbesluten fattades och besparingarna beräknades. Det är dessutom ingen liten grupp vi talar om, över 400 000 kommunanställda är försäkrade i Keva.

Pihlajamäki kräver att beslutsfattarna gör en grundlig utredning av följderna av besluten för personalens pensionsskydd och bl.a. kommunernas pensionsavgifter innan beslut om att lägga ut verksamhet på entreprenad och social- och hälsovårdslösningar fattas. Det gäller att komma ihåg att pensionsansvaret kvarstår oavsett vilken pensionsanstalt pensionerna överförs till. För arbetsgivarnas del kommer Kevas delegation att fastställa pensionsavgifterna i början av december.

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 62 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.