Enkäten Kommunpulsen: Kommunsakkunniga tror inte på måluppfyllelse i vårdreformen

Kommunförbundet utförde i november undersökningen Kommunpulsen. Av den framgår att det råder stor osäkerhet inom kommunsektorn om hur de grundläggande målen för vårdreformen kommer att utfalla. Genom Kommunpulsen utreddes åsikterna om hur målen för landskaps- och vårdreformen kommer att uppfyllas i det fall att lagen om ordnande av social- och hälsovården och valfrihetslagen införs i den nuvarande formen.

Enkäten Kommunpulsen: 
Kommunsakkunniga tror inte på måluppfyllelse i vårdreformen

Kommunförbundet utförde i november undersökningen Kommunpulsen. Av den framgår att det råder stor osäkerhet inom kommunsektorn om hur de grundläggande målen för vårdreformen kommer att utfalla. Genom Kommunpulsen utreddes åsikterna om hur målen för landskaps- och vårdreformen kommer att uppfyllas i det fall att lagen om ordnande av social- och hälsovården och valfrihetslagen införs i den nuvarande formen.

Enkäten skickades till de tjänsteinnehavare i kommunerna, landskapen och sjukvårdsdistrikten som har en central roll i beredningen av landskaps- och vårdreformen. Endast 14 procent av uppgiftslämnarna trodde att reformen kommer att minska skillnaderna i välfärd och hälsa. Sammanlagt 43 procent bedömde däremot att skillnaderna inte blir mindre.

- Svaren visar att det råder stor osäkerhet om reformens verkningar. Merparten av de sakkunniga som svarade anser att inget av de grundläggande målen för reformen kommer att uppfyllas helt, framhåller Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

- Bedömningen skedde på skalan 1–5, där 1 var ”mycket bristfälligt”, och 5 ”utmärkt”. Vid en del frågor beskriver den stora andelen svar enligt alternativ 3 den osäkerhet som råder angående reformens verkningar. Osäkerheten märktes också i de öppna svaren, där det bland annat sades att det fortfarande är svårt att bedöma verkningarna av reformen, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsenheten vid Kommunförbundet. 

Kommunpulsen sändes i november 2017 till sammanlagt 1 862 tjänsteinnehavare i kommunerna, landskapen och sjukvårdsdistrikten som har en central roll i beredningen av landskaps- och vårdreformen. Av de tillfrågade arbetar ungefär 1 000 med beredningen direkt. Sammanlagt 278 personer besvarade enkäten och svarsprocenten uppgick till 15. Dessa uppgiftslämnare representerar alla landskap.

Nästan tre fjärdedelar tror inte på besparingar

Av uppgiftslämnarna trodde 72 procent att reformen inte dämpar kostnadsökningen inom social- och hälsovården. Endast 8 procent trodde att kostnadsökningen bromsas.

- Uppgiftslämnarna känner väl till det nuvarande systemet och kan bedöma kostnadsutvecklingen när både utbudet och efterfrågan på tjänster förutspås öka, analyserar Tarja Myllärinen. När helt nya valfrihetselement omfattas av direktval, kundsedel och personlig budget, samt i stor utsträckning tjänster inom mun- och tandvård, leder det ofrånkomligen till att kostnaderna ökar.

- Var fjärde uppgiftslämnare trodde att vårdreformen förbättrar tillgången till tjänster på lika villkor, en tredjedel tog inte ställning till saken. Sammanlagt 45 procent bedömde att tillgången till tjänster på lika villkor inte kommer att förbättras.
Uppgiftslämnarna trodde att vårdreformen utvecklar de privata social- och hälsovårdstjänsterna i det egna området via både kundsedlar (68 procent) och personliga budgetar (51 procent).

- Kommunförbundet kommer att använda svaren från Kommunpulsen i sitt eget utlåtande om valfrihetslagen inom social- och hälsovården. Förbundets styrelse tar ställning till valfriheten onsdag 22.11.2017. Avsikten är att i fortsättningen regelbundet kartlägga kommunfältets syn genom Kommunpulsen. På det sättet får vi så aktuell information som möjligt för vår intressebevakning och serviceutveckling, påpekar Lauri Lamminmäki, relationsdirektör vid Kommunförbundet.

Kuntapulssi-tulokset 20112017_tiedoteliite.pdf

Läs mer