Beräkningar för kommunernas sote-finansiering förbereds

2014-10-02

​Sote-reformen medför ändringar i kommunernas social- och hälsovårdsutgifter. I en del kommuner minskar kostnaderna medan de ökar i andra. Social- och hälsovårdsministeriet gör som bäst preliminära beräkningar av sote-lagförslagets verkningar på social- och hälsovårdsutgifterna i kommunerna. Beräkningarna görs tillsammans med Kommunförbundet, Institutet för hälsa och välfärd och finansministeriet.

Det centrala målet med strukturreformen inom social- och hälsovården är att garantera tjänster på lika villkor. Det är också utgångspunkten för finansieringen. Kommunerna finansierar vårdområdenas verksamhet likvärdigt genom en avgift som grundar sig på invånarantal. Avgiften fokuseras med behovsfaktorer, såsom åldersstruktur och sjukfrekvens. Enligt lagförslaget kan man inom vårdområdena besluta att också övriga statsandelsfaktorer beaktas. Det väsentliga i förslaget är att det inte längre är kommunen som ordnar tjänsterna, utan att ansvaret för ordnadet flyttas till sote-området.

Statsandelsreformen ska beaktas i beräkningarna

Social- och hälsovårdsministeriets räknearbete har bara börjat. Det behövs tiotals kalkylberäkningar och uppskattningar om beräkningarnas verkningar. I det här skedet är det ändå klart att ändringarna kan vara stora i en del kommuner. På ändringarnas storlek inverkar också statsandelsreformen som sker samtidigt. Dessutom inverkar det, vilka finansieringsgrunder i 33 § i lagförslaget ett sote-område tar i bruk, det vill säga hur många statsandelsfaktorer som beaktas och hur de betonas. Också utgifter för social- och hälsovården och årliga variationer i statsandelarna kan påverka de kommunvisa resultaten. De här kommunvisa förändringarna kan lindras genom en övergångsperiod.

Provberäkningarna som de olika aktörerna har presenterat i offentligheten är inte ännu tillräckligt noggranna. Kommunernas nuvarande och kommande sote-utgifter kan inte jämföras utan att man beaktar verkningarna av det nya statsandelssystemet. Beräkningarna av de kommunvisa konsekvenserna kan preciseras då man har tillgång till kommunernas budgetar för åren 2015. Då kommer effekterna av det nya statsandelssystemet att synas tydligare. Verkningarna syns fullt i kommunerna först i slutet av år 2019.

Skillnaderna i kommunernas nuvarande kostnader för social- och hälsovården påverkas av verksamhetens effektivitet, samt skillnaderna i tjänsternas omfattning, kvalitet och tillgänglighet. Dessutom tillspetsas den kommunvisa variationen av den åldrande befolkningen och migrationen inom landet, och påverkar också möjligheterna att finansiera social- och hälsovårdstjänster.

Förslaget till lagen för ordnande av social- och hälsovården är för närvarande på remiss. Paragrafen om finansiering i lagförslaget kan ännu preciseras på basis av utlåtandena. Då behövs det nya beräkningar för att utreda de kommunvisa konsekvenserna. I november ämnar man i motiveringarna till lagförslaget använda de provberäkningar som då är tillgängliga.

För närvarande dryftar man finansieringen av social- och hälsovården också i SHM:s arbetsgrupp som utreder avvecklingsalternativ för den flerkanaliga finansieringen. Arbetet blir färdigt i februari 2015. Dessutom beslutade regeringen i budgetförhandlingarna i augusti 2014 att man i social- och hälsovårdsområdena utvecklar ett ramförfarande för budgeten som del av programmet för den offentliga ekonomin. Det här bereds i samarbete mellan finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.