Välbefinnande i arbetet blir en allt viktigare ledningsfråga

2014-09-24

Ledningen av arbetsvälbefinnandet har utvecklats i positiv riktning. I fler och fler företag, både stora och små, ser man välbefinnandet i arbetet som en ledningsfråga som förutsätter att cheferna tilldelas ansvarsområden, målsättningar och resultatmått som beaktar välbefinnandets betydelse. Detta framgår av rapporten Strategiskt arbetsvälbefinnande i Finland 2014. Undersökningen publiceras i år för femte gången.

Välbefinnande i arbetet är en fråga som allt oftare beaktas i företagsledningens och personalförvaltningens arbetsprocesser, bl.a. strategiarbete, chefsutbildning och utvecklingssamtal. Genom dessa arbetsprocesser skapar man grunden för en långsiktig utveckling av det strategiska välbefinnandet. När utvecklingen av det strategiska välbefinnandet jämförs med nivån för åren 2009–2012 ser man en positiv utveckling i fråga om målinriktning, chefsansvar och mätmetoder.

– Med strategiskt välbefinnande avses den del av arbetsvälbefinnandet som också främjar företagets verksamhetsförutsättningar. Det strategiska välbefinnandet utvecklas parallellt med ledningen av arbetsförmågan, där målsättningen är att minska enskilda medarbetares risk för att drabbas av arbetsoförmåga, säger Ossi Aura, forsknings- och utvecklingsdirektör för arbetsvälbefinnande vid hälsoserviceföretaget Terveystalo.

Det strategiska välbefinnandet består av fyra delområden: välbefinnandets strategiska grundval, välbefinnande som ledningsfråga, chefsarbetet, HR-verksamheten och olika hälsofrämjande aktiviteter.

– För hälsofrämjandets del har vi sett en positiv utveckling i fråga om företagshälsovården. På arbetarskyddssidan är situationen visserligen oförändrad, men ändå på god nivå, konstaterar Aura.

– En faktor som kan bli ett hinder för en fortsatt god utveckling på det här området är de minskade resurserna. Det kärva ekonomiska läget har lett till att organisationerna har allt mindre pengar och att cheferna har allt mindre tid att satsa på de här frågorna, säger Guy Ahonen, verksamhetsområdesdirektör vid Arbetshälsoinstitutet.

Under de senaste åren har investeringarna i strategiskt välbefinnande minskat. Man kan skönja en liten ökning av utgifterna för arbetshälsa, men i stället har investeringarna i utbildning, personalförmåner och utvecklingsprojekt minskat märkbart. På basis av resultatredovisningarna för 2014 kan man konstatera att företagen har satsat i snitt 726 € per person och år. På riksnivå motsvarar detta en totalinvestering på cirka 1,8 miljarder euro. Siffrorna baserar sig på de medverkandes uppgifter om det egna företagets investeringar i välbefinnande. Utgifterna för företagshälsovård baserar sig på nettobeloppet efter avdrag för ersättningen från FPA. 

Mer än hälften av de medverkande upplevde att deras chef hade hög eller mycket hög motivation att leda arbetsvälbefinnandet. Men på frågan om chefens kompetens att leda arbetsvälbefinnandet svarade bara en fjärdedel att de upplevde den som god och bara 12 procent ansåg att chefen hade tillräckligt med tid för att leda detta arbete.

– Att skapa förutsättningar för bättre arbetslivskvalitet och därigenom bättre möjligheter för arbetstagarna att stanna längre i arbetslivet är fortfarande en stor utmaning för det finländska samhället, konstaterar experterna på åldersmedvetet ledarskap Tomi Hussi, Solution Manager vid försäkringsbolaget Pohjola Vakuutus, och Juhani Ilmarinen, VD för Juhani Ilmarinen Consulting Oy. 

Forskningsserien "Strategiskt arbetsvälbefinnande i Finland" kartlägger metoder och rutiner för ledning och utveckling av arbetsvälbefinnandet. Serien har publicerats varje år sedan 2009. I den aktuella forskningsstudien deltog 385 organisationer som representerade sju olika branscher.