Program för kommunernas ekonomi kan vara en lösning på obalansen mellan kommunernas uppgifter och finansieringen

2013-12-19

– Det planerade styrsystemet för kommunernas ekonomi kan rätt tillämpat säkerställa att den grundlagsenliga finansieringsprincipen uppfylls i kommunerna. Programmet för kommunernas ekonomi som ingår i det nya systemet bör innehålla detaljerade åtgärder som ska vidtas för att skapa balans i den kommunala ekonomin, sade Kommunförbundets verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma vid Kommunförbundets kommunallagsseminarium den 17 december.

– En finansieringsram för den kommunala ekonomin måste införas i det nya styrsystemet. Det innebär att kommunernas utgifter inte får överstiga en viss gräns även om staten utökar kommunernas uppgifter, sade Mäki-Lohiluoma i sitt öppningsanförande vid seminariet som behandlade förhållandet mellan staten och kommunerna.

I programmet för kommunernas ekonomi som ingår i åtgärderna i regeringens strukturpolitiska program ska kommunernas uppgifter och förpliktelser jämkas samman med finansieringen. Programmet ska enligt planerna bli mer omfattande än det nuvarande basserviceprogrammet och utöver de lagstadgade uppgifterna också innehålla kommunernas övriga uppgifter och finansieringen av dem.

– Den grundlagsenliga finansieringsprincipen innebär att då kommunerna ges nya uppgifter måste staten också se till att kommunerna har förutsättningar att sköta dem. För tillfället uppfylls inte finansieringsprincipen, eftersom kommunerna länge har påförts mer uppgifter och skyldigheter samtidigt som den statliga finansieringen, det vill säga statsandelarna, har skurits ner, sade Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden vid Kommunförbundet.

Kommunförbundet föreslår att det införs allmänna bestämmelser i den nya kommunallagen om kommunernas möjligheter att föreslå och genomföra olika former av kommunförsök.

– Kommunerna behöver nu stor handlingsfrihet, eftersom deras omvärld är mångfacetterad och komplicerad. Kommunförsöken stöder kommunernas eget utvecklingsarbete som kan ge verkliga kostnadsbesparingar, sade forsknings- och utvecklingsdirektör Kaija Majoinen vid Kommunförbundet.

Inom ramen för försöken minskas kommunernas lagstadgade skyldigheter för att kommunerna ska ha mer frihet att utveckla sin service.

– Det är ytterst viktigt att kommunförsök ingår i regeringens program för att minska kommunernas uppgifter och förpliktelser. Kommunerna bör också framöver ha möjlighet att genomföra kommunförsök, inte bara under denna regeringsperiod, framhöll Sini Sallinen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Kommunernas representanter har i allt högre grad sedan 2009 uttryck önskemål om olika former av kommunförsök. Enligt en enkät som genomfördes hösten 2013 ansåg närmare hälften av de tillfrågade att det finns behov av ett nytt slags försök med frikommuner. Nästan 70 procent av de kommunala direktörer som besvarade enkäten ansåg att sådana försök behövs.

– Enligt enkäten anser drygt 60 procent av kommunernas representanter att nuvarande lagstiftning i allt för hög grad begränsar kommunernas prövningsrätt i fråga om sätten att tillhandahålla service. Två av tre uppgiftslämnare ansåg också att kommunernas eget utvecklingsarbete har hamnat i bakgrunden, tillade Sini Sallinen.

– Det bör reserveras tillräckligt med tid för försöken och resultaten bör utvärderas i realtid för att kommunerna ska kunna utveckla sin verksamhet.  Det är också bra att ta lärdom av kommunförsök som genomförts i de andra nordiska länderna, tillägger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommunförbundets enkät om minskning av kommunernas uppgifter skickades till kommunernas registraturer som en elektronisk webpropolenkät i november 2013. Enkäten besvarades av 1 119 personer. Den första delen offentliggjordes 26.11.2013.