Sote och andra reformer medför betydande förändringar i kommunfinansieringen

2014-12-04

​Finansministeriet har beräknat hur sote-reformen påverkar kommunernas ekonomi tillsammans med andra finansieringsreformer. Konsekvenserna varierar för olika kommuner, men för en del av kommunerna medför de betydande skärpningar av ekonomin.
Finansieringen av kommunerna påverkas under de senaste åren av tre stora reformer:

- sote-reformen
- statsandelsreformen
- nedskärningen av statsandelarna

Finansministeriet har gjort beräkningar i syfte att skapa en övergripande bild av dessa betydande förändringars konsekvenser för kommunerna. De sammanlagda konsekvenserna har illustrerats som kalkylmässigt tryck mot kommunalskatteprocenten. Siffran beskriver hur mycket skatteprocenten borde förändras för att kommunens finansiella ställning skulle hållas på den nuvarande nivån.

- De sammanlagda verkningarna är stora för en del av kommunerna. Vi måste se till att kommunernas pengar i framtiden räcker både för social- och hälsovårdstjänsterna och för den övriga grundläggande servicen som blir kvar i kommunen, säger trafik- och kommunminister Paula Risikko.

Vid bedömningen av siffrorna bör man ta i beaktande att förändringarna träder i kraft till fullo under olika år. Kalkylen beskriver ett läge där alla reformer skulle vara i kraft i sin helhet.

Konsekvenserna från sote-reformen och statsandelsreformen utjämnas med hjälp av övergångsarrangemang. Konsekvenserna realiseras stegvist under 4-5 års tid. De kalkylerade nedskärningarna av statsandelarna beskriver läget 2017. Det nya statsandelssystemet träder i kraft vid ingången av nästa år.

Vid beräkningen av sote-finansieringen presenteras både obegränsade och begränsade verkningar. Med begränsade verkningar avses att den kommunvisa förändringen begränsats till högst 400 €/invånare.

De sammanlagda konsekvenserna av samtliga tre stora förändringar kan variera stort för olika kommuners del. Ifall de kommunspecifika verkningarna inte skulle begränsas skulle höjningstrycket mot kommunens inkomstskatteprocent i värsta fall vara 8,7 procentenheter. Om begränsningen tillämpas är höjningstrycket högst 7,4 procentenheter.

Kalkylerna (på finska)


http://www.vm.fi/vm/fi/04_julkaisut_ja_asiakirjat/03_muut_asiakirjat/20141204Laskel/name.jsp