Regeringen delvis lyhörd för kommunernas nöd

2014-08-29

​Kommunförbundet är nöjt med regeringens budgetändringar, men i fråga om kommunekonomin som helhet var lösningarna en besvikelse. Samtidigt som den utlovade gallringen av kommunernas uppgifter skjuts upp, blir det en hel del nya uppgifter som kommunerna ska finansiera. Dessutom ska statsandelarna skäras ner ytterligare. Statsandelen för kommunal basservice skärs ner med fyra procentenheter till drygt 25 procent.


Då läropliktsåldern trots allt inte höjs och undervisningen får tilläggsfinansiering finns det möjligheter att utveckla undervisningen, men samtidigt innebär det extra utgifter för kommunerna.

I budgeten finns medel för aktivering av arbetslösa, vilket Kommunförbundet också förväntade sig, men ersättningen på 75 miljoner euro till kommunerna räcker inte på långa vägar. Till följd av reformen kommer kommunernas kostnader att öka med uppemot 300 miljoner euro. En positiv och efterlängtad förändring är att kommunerna får mer befogenheter i aktiveringen av arbetslösa.

Enligt regeringen kommer 350 miljoner euro att sparas in genom minskningar av kommunernas uppgifter och skyldigheter. Sparmålet på en miljard euro eftersträvas framför allt genom ett nytt kostnadsstyrningssystem för social- och hälsovården som ska börja beredas. Kommunförbundet bör tas med i beredningen av systemet.

Förbundet anser det vara viktigt att uppgifterna och skyldigheterna faktiskt minskar och att effekterna kan verifieras.

– I den rådande ekonomiska situationen borde kommunerna inte ges fler uppgifter. Om de trots allt får fler uppgifter bör kostnaderna bedömas realistiskt och staten bör bära helhetsansvaret för de extra utgifterna, säger Kommunförbundets vice vd Timo Kietäväinen.

Kommunerna får nya uppgifter och skyldigheter bland annat då ansvaret för arbetsmarknadsstödet och aktiveringen av arbetslösa ökar, socialvårdslagen totalrevideras, hemvårdsstödet delas upp mellan föräldrarna och förskoleundervisningen görs obligatorisk. Det är viktigt att reformerna utformas så att budgetanslagen räcker till.

Kommunförbundet ser också med oblida ögon på att staten lägger beslag på ökningarna av fastighetsskatten och av klientavgifterna inom social- och hälsovården, sammanlagt cirka 80 miljoner euro. Den klientavgiftsreform som planerats för 2016 kommer dessutom att minska kommunernas klientavgiftsinkomster med över 100 miljoner euro per år.

– Genom att ge kommunerna tilläggsskyldigheter i en situation där statsandelarna skärs ner kraftigt tvingar staten kommunerna att höja sina skatter, ta mer lån och försämra sin servicenivå. Det innebär större ojämlikhet mellan kommunerna och kommuninvånarna. Utan statsandelsnedskärningarna skulle den kommunala ekonomin vara i balans, påpekar Kietäväinen.
Social- och hälsovårdsreformen och datatekniska lösningar kommer att ge besparingar, men först om flera år.

Enligt regeringsprogrammet ska förändringar i medborgarnas skattegrunder kompenseras kommunerna fullt ut.