Jyty: Rådgivningsbranschens övertidsersättningar i skick

2015-04-11

Arbetet inom landsbygdsnäringarna och rådgivningsbranschen har förändrats märkbart under de senaste decennierna bl.a. för uppgiftsbeskrivningarnas del. I synnerhet har arbetets svårighetsgrad, ansvarsfullhet och arbetsmängd ökat. "Lönenivån är däremot fortfarande inte på en sådan nivå som rättvisan och arbetskraven skulle förutsätta", framhöll Maija Pihlajamäki, ordförande för Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, under förbundets riksomfattande medlemsförening Neuvonta-alan toimihenkilöt – NEUVO ry:s 20-årsjubileum i Helsingfors.

För att få de förändrade uppgiftsbeskrivningarna att motsvara tabellönerna borde avtalstexterna, enligt Pihlajamäki uppdateras och aktualiseras. Median-/medellönen för Jyty-medlemmar som arbetar inom branschen är i dagens läge cirka 2 300 euro i månaden. 

På listan över aka -problem inom rådgivningsbranschen finns förutom de mest osämja skapande och snabbast lösningar krävande frågorna bl.a. resekostnadsersättningarna vid övertid och fritid. Detta framkommer bl.a. av en medlemsundersökning som genomförts av Jyty i form av ett samarbete med andra förbund som representerar branschens arbetstagare. 

Enligt undersökningen gör arbetstagarna i branschen många arbetsresor på sin fritid. Det finns naturligtvis skillnader i antalet resor, men enligt en grov uppskattning reser arbetstagarna i snitt cirka 5–20 timmar i månaden. Rådgivare omfattas till exempel inte av arbetstidslagen, vilket innebär att övertidsersättningar inte utbetalas enligt arbetstidslagen utan kompenseras i form av ledig tid. Det saknas även tydlig redovisning av ersättningar i restiderna.

Dylika övertidsarbeten som inte ersätts har enligt Pihlajamäki även andra långtgående följder. Arbetstagarens intjänade pension blir mindre än normalt och samhället förlorar skatteinkomster från övertidsarbete.

"Enligt en undersökning går 12 procent av alla arbetande finländare med på att utföra övertidsarbete helt utan ersättning. Kostnadseffekterna av detta är tämligen stora. Om en medelinkomsttagare arbetar exempelvis tre timmar övertid i veckan utan ersättning under sin yrkeskarriär, förlorar personen i fråga cirka 150 000 euro under sin karriär. Detta innebär cirka 100 euro lägre pension i månaden. Staten och kommunen missar enligt samma beräkningsformel hela 130 miljoner euro i skatteintäkter per år för oersatt övertidsarbete.

Det nuvarande kollektivavtalet som baserar sig på sysselsättnings- och tillväxtavtalet gäller till och med årets slut. Om avtalets fortsättning fattas beslut i vårens och sommarens förhandlingar på centralorganisationsnivå. Enligt Pihlajamäki är det självklart att man så snabbt som möjligt måste finna lösningar på riksnivå mellan avtalsparterna på de frågor som rör rådgivningsbranschens kollektivavtal, bl.a. vad gäller restiderna. Samtidigt är det ändå bra att komma ihåg att hörnstenarna i arbetsmarknadsintressebevakningen, dvs. intressebevakningen på arbetsplatsnivå, måste vara kontinuerlig och reagera på missförhållanden.

En förutsättning för att landsbygdsnäringarnas och rådgivningsbranschens expertfunktion och arbetsplatser ska klara sig är enligt Pihlajamäki att de ekonomiska resurserna hålls åtminstone på nuvarande nivå. Tyvärr har resurserna minskat under de senaste åren bl.a. på grund av statens nedskärningar av rådgivningsbranschens stöd, enligt Pihlajamäki. Detta har berört bl.a. landsbygdens expertuppdrag, till exempel ProAgria.  

"Rådgivningstjänster är experttjänster, dvs. produkter som går att sälja och de måste vara i skick. Därför behöver vi även satsa på utbildning och kompetensutveckling för personalen. Nedskärningarna har nått vägs ände", understryker Pihlajamäki.

Ytterligare information: Jytys ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537756

* Jyty representerar cirka 62 000 tjänste- och befattningsinnehavare inom kommunerna, kommunförbunden, församlingarna och i privat tjänst. Av medlemmarna är 87 % kvinnor. Jyty är ett medlemsförbund inom Tjänstemannacentralorganisationen STTK.  NEUVO ry är Jytys riksomfattande förening och den har cirka 600 medlemmar. Medlemmarna arbetar huvudsakligen med rådgivnings- och kontorsuppgifter inom rådgivningsbranschen. Allt som allt arbetar cirka 3 500 personer i branschen.