UKM utredde undervisningsgruppernas nuläge samt stöd i skolan inom förskoleundervisningsen och den grundläggande utbildningen

2014-02-03

​Undervisnings- och kulturministeriet har för riksdagens kulturutskott låtit göra utredningar om undervisningsgruppernas nuläge inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt om verkställande av ett stödsystem i tre steg.

Ministeriets åtgärder för att minska undervisningsgrupperna har minskat gen genomsnittliga storleken på grupperna med nästan hälften sedan 2008. Våren 2013 var undervisningsgrupperna i årskurserna 1.–6. i genomsnitt 19,66 elever och i årskurserna 7.–9. var det genomsnittliga elevantalet 16,46 per undervisningsgrupp.

Undervisnings- och kulturministeriet har under 2009-2013 riktat finansiering till att minska undervisningsgrupperna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Genom åtgärderna har man strävat efter att främja undervisningens kvalitet och inlärningsresultat genom att garantera tillräckligt små undervisningsgrupper. Riksdagen förutsatte i sitt utlåtande 2010 att ministeriet bereder en utredning om de åtgärder som vidtagits för att minska undervisningsgrupperna samt hur åtgärderna inverkat på inlärningen.

Undervisnings- och kulturministeriet framför i sin utredning till riksdagen att finansieringen för att minska undervisningsgrupperna fortsätter. Därtill är målet att förnya kommunernas statsandelssystem före utgången av 2015 så att finansieringen i fortsättningen baserar sig mer än nu på indikatorer, som t.ex. andelen invandrare av befolkningen, den vuxna befolkningens utbildningsnivå samt arbetslöshetsgraden. Statistik om undervisningsgrupper tas in som en del av den grundstatistik som berör undervisning och utbildning. Därutöver bör man fortsätta forska i hur undervisningsgruppernas storlek inverkar på inlärningen och skolframgången.

Kommunerna har framskridit i verkställandet av stöd i tre steg

Undervisnings- och kulturministeriet avät även en utredning om vilka verkningar lagen som gäller stöd i tre steg har haft (trädde i kraft 1.1.2011). Riksdagen förutsatte att regeringen följer med hur elevens rätt till stöd förverkligas och att man gör en utredning om saken.

Kommunerna har gjort framsteg i enlighet med målen för ändringen av lagen om grundläggande utbildning, men det finns betydande skillnader mellan kommunerna när det gäller verkställandet av stödet i tre steg. Antalet elever som får särskilt stöd har börjat sjunka då andelen elever som får intensifierat stöd ökat. Andelen elever som får särskilt stöd är 7,6 procent och andelen som får intensifierat stöd 5,1 procent av alla elever inom den grundläggande utbildingen. Av dessa är 16,8 procent pojkar och 8,3 procent flickor.

Resurseringen för stödundervisningen anses tillräcklig, men behovet av och resurserna för specialundervisning på deltid motsvarar inte varandra. När det gäller särskilt stöd har besluten om individualisering av lärokurser i läroämnen minskat.

Elevvården har utvecklats i mera förebyggande riktning. I alla skolor finns en elevvårdsgrupp som leds av rektorn. Samarbetet mellan hem och skola verkar fungera väl.

Som utvecklingsåtgärder föreslår undervisnings- och kulturministeriet att uppföljningen och utvärderingen av verkställandet av stöd i tre steg fortgår genom en riksomfattande utvärdering som inleds 2014 på initiativ av Nationella centret för utbildningsutvärdering. Det är också nödvändigt att utveckla den nuvarande statistikföringen och informationsinsamlingen. Innehållet i den grundläggande lärarutbildningen förnyas så att den kompetens som behövs för genomförande av stöd i tre steg stärks. Ämneslärarnas kompetens och färdigheter utvecklas för att stödja genomförande av stöd i tre steg i högstadiet. Anslag för fortbildning riktas till verkställandet av stöd i tre steg åren 2014–2016.