Motion och idrott syns allt mer i kommunernas strategier

2015-08-11

​Det blir allt vanligare att kommunernas strategier innehåller främjande av motion och idrott. Ca två av tre kommunstrategier (63 procent) lyfter fram motions- och idrottsfrågor. I de omfattande välfärdsberättelserna som beskriver välfärdspolitiken har beskrivningar av kommuninvånarnas motions- och idrottsaktivitet blivit allt vanligare. År 2014 rapporterade nästan hälften (46 %) av kommunerna att en sådan beskrivning ingår i välfärdsberättelsen, medan antalet år 2010 var bara 16 procent av kommunerna.

Det finns nu en djupare förståelse för att alla förvaltningsområden i kommunen ska ansvara för främjandet motion och idrott. I de olika förvaltningsområdenas planer har det blivit allmännare att främjande av motion behandlas.

Under hälften (46 %) av kommunerna svarade att de behandlat främjande av motion och idrott i samband med social- och hälsovårdsväsendets förvaltningsspecifika planer. Lika många meddelade att de inte vet om ärendet har behandlats. Resultatet är en aning överraskande, eftersom man redan länge känt till motionens hälsofrämjande effekter och att motion förebygger sjukdomar.
Uppföljningen av motionsaktivitet har klart förbättrats. År 2010 meddelade ca 38 procent av kommunerna att de följer med barns och ungas motionsaktivitet med minst två års mellanrum. 2014 hade andelen stigit till 62 procent. För att motionsfrämjandet ska utgå från kommuninvånarnas behov borde beslutsfattandet stödas av regelbunden uppföljning av motions- och idrottsaktiviteten hos kommuninvånare i olika åldrar.

Det har blivit mera sällsynt med avgiftsfri motion. Motions- och idrottsföreningarnas avgifter i kommunernas idrottsanläggningar har stigit och varierar från plats till plats. Särskilt avgifterna för vuxna har stigit, men också avgifterna för barn och unga har stigit. 

Institutet för hälsa och välfärd utreder med två års mellanrum genom en datatinsamling hur kommunerna främjar motion och idrott. 249 kommuner (78 %) besvarade det färskaste formuläret under våren 2014. Därutöver sammanställdes uppgifter utifrån den nationella databasen om idrottsanläggningar och Statistikcentralens uppgifter.

Rapporten för fram vad som borde utvecklas inom kommunernas hälso- och välfärdsfrämjande motionsverksamhet, samt hjälper till att skapa goda verksamhetsmodeller och -praxis. Utvecklings- och forskningsarbetet har resulterat i ett verktyg, TEAviisari, som kan användas av kommunerna till stöd för deras utveckling av den främjande av motion och idrott.

Bekanta dig med situationen i din egen kommun i fråga om främjande av motion och idrott: www.TEAviisari.fi