Kommunförbundet motsätter sig tvångssammanslagningar och uppmuntrar kommunerna till egna åtgärder

2014-01-16

​Kommunförbundet förhåller sig negativt till det förslag till ändring av kommunstrukturlagen som ger regeringen större möjligheter att genomföra kommunsammanslagningar i stora stadsregioner mot kommunernas vilja. Förbundet understryker fortsättningsvis den kommunala självstyrelsens betydelse och kommunernas egna aktiva åtgärder för att uppnå bästa resultat.

Arbetsutskottet i Kommunförbundets styrelse diskuterade förslaget till lagändring på torsdagen. Utskottet ansåg att en ökning av statsrådets befogenheter på det föreslagna sättet strider mot den kommunala självstyrelsens anda. I arbetsutskottet är alla partier i Kommunförbundets styrelse företrädda SDP, Samlingspartiet, Centern, Sannfinländarna, Vänsterförbundet och de Gröna.

Förbundets styrelse har tidigare konstaterat att också i stadsregioner bör målet vara en stark primärkommun som bygger på en funktionell helhet. En kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan helhet som har förutsättningar med avseende på ekonomi och personella resurser att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen. Förbundets styrelse har slagit fast att kommun- och servicestrukturerna bör ändras utifrån lokala initiativ och genom lokala beslut.

Kommunförbundet stöder ett tätare samarbete i stadsregionerna. Oberoende av om stadsregionen består av en eller flera kommuner är det viktigt för regionernas livskraft och invånarnas vardag att de största stadsregionerna bildar en sammanhängande, välfungerande helhet med avseende på markanvändningen, boendet och trafiken.

Tvångssammanslagning av kommuner var möjligt med tanke på det allmänna intresset fram till 1993. På 1940-talet gjordes fyra tvångssammanslagningar, på 1950-talet två, på 1960-talet sex och på 1970-talet åtta, som var de sista. Det är också möjligt att ändra kommunindelningen genom att direkt lagstifta om ändringen.

Enligt den gällande kommunstrukturlagen är det möjligt att tvångssammanslå hela kommuner när det gäller kriskommuner som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning eller utifrån en särskild kommunindelningsutredning, om sammanslagning fått majoritetens understöd i en folkomröstning bland kommuninvånarna. I ändringsförslaget, som bereds hos finansministeriet, är utgångspunkten inte nödvändighetskriteriet att trygga tjänsterna. Inte heller fyller förslaget lagens krav på demokrati.