Kommunerna önskar preciseringar i lagförslaget om ordnandet av social- och hälsovården

2014-10-23

​Kommunerna förväntar sig att vårdreformen ska ge utrymme för lokala innovationer och försök. De ger många rättelseförslag i sina utlåtanden om utkastet till lag om ordnandet av social- och hälsovården. De understöder modellen med fem vårdområden, men ser också mycket som behöver preciseras och ändras.

Totalt 295 kommuner och 56 samkommuner gav sitt utlåtande som svar på Social- och hälsovårdsministeriets enkät. Tuula Haatainen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, önskar att svaren beaktas på bred front. Kommunförbundets styrelse har enhälligt konstaterat att det är viktigt att ro reformen i hamn även om tidsschemat är snävt.Det är svårt att göra en sammanfattning av kommunernas svar eftersom liknande motiveringar har getts för både ja- och nej-svar. Därför bör tolkningarna göras omsorgsfullt, säger Haatainen.

Kommunerna anser generellt att tidsschemat är för snävt, vilket redan syns i beredningen hittills. Flera delområden kräver ytterligare beredning: tillhandahållandet, produktionen och finansieringen av tjänster, förvaltningen, egendomsarrangemangen.

Fastställandet av ansvaret för serviceproduktionen väcker oro

Kommunerna kräver möjligheter att påverka i både beredningen och genomförandet av reformen. I den fortsatta beredningen bör vårdområdenas och Social- och hälsovårdsministeriets befogenheter preciseras. Det bör också säkerställas att författningarna följer grundlagen. Nationell styrning anses vara nödvändig, men eftersom det förhandlingsförfarande som föreslagits för ministeriet de facto också styr produktionsområdenas verksamhet, anses förfarandet kränka den kommunala självstyrelsen.

Enligt kommunerna har produktionsansvaret inte beskrivits tillräckligt noggrant och inte heller i enlighet grundlagen. Kommunerna vill ge produktionsorganisationerna en möjlighet att bestämma om sin serviceproduktion och sina produktionsformer inom ramarna för vårdområdets riktlinjer. Kriterierna för produktionsansvaret måste förtydligas och möjligheten till modellen med ansvarig kommun klarläggas.

Spelregler för finansieringen med i lagen

Enligt kommunerna bör finansieringen regleras i lag. Kommunerna kritiserar också att de vid tiden för utlåtandet inte hade tillgång till tillförlitliga provberäkningar. I lagutkastet har det för finansieringen föreslagits en övergångsperiod på tre år, om kommunens finansieringsandel ändras från den nuvarande. Nästan en tredjedel av kommunerna ser inte tre år som en tillräckligt lång övergångsperiod. Kommunförbundet har i sitt utlåtande föreslagit en övergångsperiod på fem år.

Enligt lagutkastet ska vårdområdet och den kommun eller samkommun som ansvarar för serviceproduktionen ha tillräckliga resurser för att sköta de lagstadgade uppgifterna. Bestämmelsen måste preciseras med en hänvisning till programmet för kommunernas ekonomi och kostnadsstyrningssystemet för social- och hälsovården genom vilka kommunernas uppgifter och förpliktelser jämkas samman med finansieringen.Kommunerna anser det vara problematiskt att ansvaret för välfärd och hälsa förblir hos kommunen, men en betydande del av beslutanderätten flyttas utanför kommunen.

– Särskild vikt bör fästas vid samarbetet mellan kommunen och de nya produktionsansvariga aktörerna inom social- och hälsovården, betonar Haatainen.– Till exempel för de ungas välfärd är det viktigt att samarbetet fungerar mellan småbarnsfostran, skolorna, elevvården samt de nya serviceproduktionsområdena inom social- och hälsovården. Också i uppgifter som anknyter till sysselsättningen bör uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan kommunen och området med produktionsansvar förtydligas.I synnerhet de stora städerna lyfte i sina utlåtanden fram behovet av förändringsstöd.

– Staten bör anslå tillräckliga resurser för att genomföra en så här stor omstrukturering, framhåller Haatainen.– När förändringen genomförs är det av avgörande betydelse att kommunernas egna utgångspunkter och idéer beaktas.