Kommunförbundets enkät: Kommunerna anser inte att förvaltningsmodellen för vårdområdena fungerar

2015-02-05

​Kommunerna anser att förvaltningsmodellen i propositionen till lag om ordnandet av social- och hälsovården inte fungerar, framgår det av Kommunförbundets enkät. Kommunerna anser att modellen orsakar problem när det gäller demokrati och kommunal ägarstyrning.

Kommunförbundet beslutade i december 2014 genomföra en kommunenkät om de viktigaste frågorna som har förändrats efter utlåtandena om utkastet till lag om ordnandet av social- och hälsovården.

Enligt propositionen är högsta organ för samkommunen för vårdområdet alltid samkommunsfullmäktige, och de politiska styrkeförhållandena i medlemskommunerna ska beaktas i samkommunsfullmäktiges sammansättning. Tre av fyra kommuner som besvarade enkäten anser att den föreslagna förvaltningsmodellen inte fungerar ur demokratisk synvinkel. En tiondel av kommunerna anser att modellen fungerar.

Ur den kommunala ägarstyrningens synvinkel förkastas förvaltningsmodellen av en ännu större majoritet: av de kommuner som svarade anser 94 procent att den inte fungerar, och endast 2 procent anser att den fungerar.

Tre fjärdedelar av kommunerna anser att samkommunsstämman vore ett bättre alternativ som högsta organ för samkommunen för vårdområdet. Då skulle varje kommun utse sina representanter särskilt för varje samkommunsstämma och ge representanterna direktiv. Ändå anser 55 procent av kommunerna att ur demokratisk synvinkel är inte heller den modellen fungerande. Med tanke på ägarstyrningen åter anser en dryg tredjedel att modellen med samkommunsstämma fungerar.

Kommunernas möjligheter att påverka och den service som kommunen sköter är hotade

Majoriteten av kommunerna upplever att beslutsmodellen i vårdområdet inte tryggar kommunernas möjligheter att påverka. Av kommunerna bedömer 64 procent att påverkningsmöjligheterna är dåliga eller mycket dåliga. 13 procent bedömer att påverkningsmöjligheterna är goda eller mycket goda.

De mest kritiska i fråga om kommunernas möjligheter att påverka är kommuner med 10 000–20 000 invånare. Av dem bedömer 81 procent att beslutsmodellen i vårdområdet inte tryggar kommunernas påverkningsmöjligheter.

Kommunerna är också bekymrade över hur den service som de kommer att ansvara för ska ordnas. Av kommunerna bedömer 64 procent att de har mycket dåliga möjligheter eller inga möjligheter alls att ordna och finansiera de tjänster som kommunen ansvara för, om vårdreformen genomförs på det sätt som föreslås i regeringens proposition. 12 procent bedömer att de klarar sina skyldigheter väl. Kommunerna befarar också att det blir problem med att integrera kommunens tjänster och vårdtjänsterna.

Bestämmandet av kommunens betalningsandel delar åsikter

Kommunerna har olika åsikt om hur kommunens betalningsandel till vårdområdet och till samkommunen med produktionsansvar ska bestämmas. Det vanligaste svarsalternativet är "på något annat sätt än enligt lagförslaget". En dryg femtedel av kommunerna understöder att betalningsandelen bestäms enligt lagförslaget. I de öppna svaren föreslår kommunerna att ersättningen bör bestämmas utifrån kommunernas faktiska kostnader.

I fråga om var investeringsbesluten borde fattas anser kommunerna att det bör ske utifrån investeringens karaktär. Ungefär 61 procent av kommunerna anser att investeringsbesluten bör fattas antingen inom vårdområdet eller produktionsområdet beroende på investeringsvolymen. 44 procent anser att investeringarna bör finansieras som en andel av kommunernas betalningsandel till vårdområdet enligt kostnaderna för investeringarna.

Ägandet och förvaltningen av fastigheter bör enligt kommunerna finnas hos produktionområdena. 39 procent av kommunerna anser att förvaltningen och ägandet av vårdfastigheterna på lång sikt bör finnas hos samkommunen för produktionsområdet.

Tidsplanen är alldeles för knapp

I enkäten ombads kommunerna också lyfta fram andra frågor i anslutning till vårdreformen. De flesta åsikterna gällde reformens tidsplan, som anses vara orealistisk. Dessutom anses bedömningen av lagförslagets övergripande konsekvenser vara bristfällig. Enligt kommunerna har lagberedningen inte tillräckligt beaktat kommunernas synpunkter och vårdreformens konsekvenser för kommunens övriga serviceproduktion. Det finns också kommuner som undrar om vårdområdena alls behövs.

Kommunförbundets elektroniska enkät sändes till alla fastlandskommuners registraturer och ställdes till kommun- och stadsstyrelserna. Den 4 februari 2015 hade 185 kommuner besvarat enkäten, vilket betyder 62 procent av fastlandskommunerna. Kommunerna i fråga representerar hela kommunfältet väl. Enligt lagförslagets vårdområden varierar svarsprocenten mellan 51 och 70 procent. Svaren varierar inte nämnvärt enligt kommunstorlek.

Resultatet av Kommunförbundets enkät om vårdreformen: www.kunnat.net/sote-kysely