Jytys medlemsenkät: Sparåtgärderna har ökat – var femte upplever arbetet som mentalt tungt varje vecka

2014-09-06

I Jytys färska medlemsenkät undersökte man arbetstagarnas arbetshälsa, hur man orkar i arbetet, motion och hälsa samt om man blivit utsatt för sparåtgärder. Undersökningen är en del av Vem litar du på? -kampanjen, som turnerar på arbetsplatser runt om i Finland för att främja förtroendemansverksamheten. Undersökningens del om motion publicerades redan på sommaren vid Med i rörelsen -gångevenemanget.

Av svarandena meddelade var femte (22 %) att de upplever sitt arbete mentalt tungt varje vecka och över hälften (54 %) minst några gånger i månaden. Orsaken till att man upplever arbetet vara mentalt tungt är en för stor arbetsbörda, problem med arbetsatmosfären och för små personalresurser. Utöver dessa fanns orsaker som dåligt förmansarbete, saknad av förmans stöd och dåligt ledarskap. Kontinuerliga förändringar i arbetet, verksamhetssätten, personalen och organisationen orsakade också mental belastning.

Av svaren framgick också hur skadligt underbelastat arbetet är, då arbetstagaren har för få utmaningar i förhållande till det egna kunnandet. För liten arbetsmängd, anspråkslösa arbetsuppgifter och saknad av utmaningar kan kännas mentalt tungt.

Sparåtgärderna har ökat

Vi frågade i medlemsenkäterna för 2013 och 2014 om att bli utsatt för sparåtgärder. År 2013 hade 38 % av alla som svarade på enkäten blivit utsatta för sparåtgärder, medan andelen detta år stigit till 46 %. Sparåtgärderna hade alltså ökat från ifjol.

Den vanligaste sparåtgärden var frivilliga talkoledigheter, för vilka 37 % av de som utsatts för sparåtgärder utsatts för. Övriga sparåtgärder (30 %) var bland annat att vikarier inte anställdes, att man inte fyllde platserna för de som pensionerades och att tidsbundna arbeten inte förlängdes. 16 % av de svarande meddelade att det hade permitterats, 12 % av svarandena utsattes för byte av semesterpenning och 6 % berättade att de uppsagts.

Var tionde har en sjukdom som beror på utbrändhet

Av svarandena meddelade ungefär var tionde (11 %) att de diagnostiserats med någon sjukdom som beror på utbrändhet. Då man jämförde svaren mellan könen fanns just ingen skillnad.

Att klara sig från utbrändheten hade man haft hjälp av många olika faktorer. Drygt hälften av svarandena meddelade att sjukledighet hade haft en viktig del i tillfrisknandet. Företagshälsovården och näras stöd meddelade man också att spelade en viktig roll. De flesta svarandena nämnde att byte av arbetsplats eller bransch hade hjälpt. Motion hade varit en viktig del av tillfrisknandet för många, och också alterneringsledigt hade erbjudit andrum för att besegra utbrändhet.

Man ville öka möjligheterna till distansarbete

Enligt en undersökning som Arbetshälsoinstitutet publicerade på våren var den starkaste förutsägande faktorn för att fortsätta i arbetet möjligheten att påverka de egna arbetstiderna. För de arbetstagare inom kommunbranschen, vilka närmade sig pensionsåldern, hjälpte goda möjligheter att påverka arbetstiderna dem att orka över pensionsålder också då hälsan blivit sämre.

Vi utredde bland våra medlemmar hur vanligt det är med olika flexibilitet inom arbetslivet. Den som klart vanligast användes var flexibel arbetstid, vilken 62 % av svarandena använde. De vanligaste därefter, men klart mer sällan i användning, var frivilligt tagna ledigheter utan lön (14 %), förkortad arbetstid (7 %), semesterpenning som ledighet (6 %) och distansarbete (5 %).

På basen av svaren fanns mest intresse för distansarbete. 46 % av svarandena skulle vilja använda möjligheten till distansarbete, men det är inte möjligt för närvarande. Ungefär var femte skulle vilja använda flexibel arbetstid, men det var inte möjligt.

Arbetssuget är ett begrepp som beskriver iver och glädje för arbetet. Med det avses ett positivt känslo- och motivationstillstånd i arbetet. 70 % av svarandena berättade att de upplever arbetssug minst en gång i veckan och 28 % dagligen. Man berättade att arbetsmotivationen och ivern oftast uppstod av meningsfulla arbetsuppgifter, arbetets innehåll i sig självt och goda arbetskamrater.

Jyty turnerar på arbetsplatserna för att främja förtroendemansverksamheten

Vem litar du på? -kampanjen turnerar sedan 8 september på arbetsplatser i den kommunala, i församlings- och i den privata sektorn för att främja förtroendemansverksamheten. Totalt besöks ungefär 45 orter runt om i Finland.

Förtroendemannen är arbetsgemenskapens expert, som verkar förtroendefullt som Jytys representant på arbetsplatsen och är vald direkt genom val av arbetstagare som hör till Jyty. Jyty har ett täckande förtroendemansnätverk, på vilket hela medlemsservicen starkt lutar. Förtroendemannens uppdrag är att se till att arbetsgivaren följer överenskomna avtal och tjänsteförhållandets villkor.

Medlemsenkät 2014

  • Enkäten utfördes i maj 2014
  • 9 985 svar, svarsprocent 34 %
  • Kvinnor 90 %
  • I fast arbetsförhållande 91 %
  • 75 % över 46-åringar
  • 80 % arbetar i kommunsektorn
  • 64 % av svarandenas har en arbetskarriär på över 20 år


Ytterligare uppgifter: Ordförande Maija Pihlajamäki, tfn  0400 537756, maija.pihlajamaki(at)jytyliitto.fi

* Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty företräder ca 62 000 tjänste- och befattningsinnehavare anställda i kommuner, kommunförbund, församlingar och den privata sektorn. Cirka 87 procent av Jytys medlemmar är kvinnor. Jyty är medlemsförbund i Tjänstemannacentralorganisationen STTK.