Jyty: Valfriheten inom social- och hälsovården får inte leda till ökade utgifter

​Maija Pihlajamäki, ordförande för Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, finner det synnerligen viktigt att social- och hälsovårdsreformen inklusive lagberedningarna fortsätter i snabb takt eftersom antalet olösta frågor i reformen fortfarande är många. Enligt Pihlajamäki som talade vid Jyty Österbottens 40-årsfest i Kauhava i lördags är personalens ställning en av de frågor som snabbt måste få en lösning i denna sote-soppa som har stått och puttrat i många år redan. Detta är något som ännu till stora delar lämnats öppet i reformen.

”Ovissheten bland social- och hälsovårdspersonalen, cirka 250 000 anställda i arbets- eller tjänsteförhållande, har redan pågått alldeles för länge. Framför allt bör ställningen för de anställda som arbetar inom social- och hälsovårdssektorns stödtjänster klarläggas å det snaraste. Så fort klarhet har skapats måste eventuella processer med byte av arbetsgivare skötas enligt principerna för gott samarbetsförfarande. Det är viktigt att i synnerhet omställningsskyddet, harmoniseringen av lönerna samt att de anställdas representanter är med i de organ som bereder och verkställer reformen uppmärksammas.”

Enligt Pihlajamäki är det helt klart att reformen kommer att kräva ett nära samarbete mellan alla aktörer inom organisationen på de arbetsplatser som omfattas av reformen. Bra frågor med tanke på fortsättningen är enligt Pihlajamäki jämsides med finansieringslösningarna att funktioner och förvaltning i de 18 självstyrande områdena och i de 15 vårdområdena samordnas på ett sådant sätt att projektets ursprungliga målsättningar om integration av social- och hälsovårdstjänster, jämlik tillgång till tjänster och tyglandet av kostnaderna förverkligas.

Pihlajamäki påminner om att cirka hälften av ansvaret för kommunens uppgifter kommer att övergå till de självstyrande områdena om två år. ”Samtidigt kommer över hälften av kommunernas finansiering för basservice, dvs. skatteintäkter och statsandelar, att gå till de självstyrande områdena. Systemet med statsandelar måste därför reformeras.”

En central fråga med tanke på hur hela reformen kommer att lyckas är enligt Pihlajamäki beredningen av den lagstiftning som rör valfriheten. I sin vidaste omfattning har kunden möjlighet att välja social- och hälsovårdstjänster från antingen den offentliga, den privata eller den tredje sektorn.

Eftersom målet med hela reformen är att spara tre miljarder, måste man enligt Pihlajamäki med alla medel i beredningen av lagstiftningen se till att valfriheten inte blir en automat som ökar kostnaderna.

”För att verkligen tygla kostnaderna måste den nationella styrningen av social- och hälsovårdstjänsterna göras effektivare som en del av reformen och här är lagstiftningen det centrala. Tjänsteleverantörerna måste få tydliga kvalitetskrav och jämlika, transparenta ersättningsgrunder att rätta sig efter.”

Centrala frågor kommer enligt Pihlajamäki att utgöras av vem som ska producera tjänsterna, hur priset för tjänsterna ska fastställas och om man ska ta i bruk ett system med servicesedlar eller inte. I dag används servicesedlar som bekant redan på många orter och fler nya användarinstanser dyker upp i snabb takt.

”Helsingfors, Vanda, Kajana och Kuusamo har beslutat ta i bruk ett kommunägt system för servicesedlar och köptjänster. Bortåt fem städer har redan utvecklat ett system för förvaltningen av servicesedlar och köptjänster. I det ingår nu cirka 500 privata tjänsteleverantörer.”

De viktigaste besluten i social- och hälsovårdsreformen fattas på ett politiskt plan. Landets regering spelar här en väsentlig roll. Pihlajamäki betonar att det nu om någonsin är viktigt att skapa förutsättningar för likvärdiga tjänster i alla delar av landet med hjälp av beslut. De självstyrande områdena står i centrum för beslutsfattandet.

För att reformen av social- och hälsovårdstjänsterna ska lyckas krävs en stark och omfattande offentlig serviceproduktion som kompletteras av den privata och tredje sektorn, framhåller Pihlajamäki. Tjänstemännen och de beslutande politikerna i de självstyrande områdena får ett stort ansvar på sina axlar när beslutet om tjänsteleverantörer ska fattas.

”Den värsta hotbilden är att stora internationella börsbolag gör intåg på marknaden och delar den sinsemellan. Mot bakgrund av tidigare erfarenheter i Sverige utgör även det scenariot att valfriheten och serviceutbudet ökar i de centrala städerna i landskapen, men minskar i glesbygden ett hot. Det är viktigt att tillgången på tjänster tryggas även utanför de stora städerna genom offentliga tjänster. Det får inte bli så att marknadsorienteringen leder till att man plockar russinen ur kakan och att de offentliga tjänsterna körs ner.”

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 62 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.