Jyty motsätter sig en förkortning av semestern och övriga försämringar genom tvångslagar

2015-10-11

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty motsätter sig starkt regeringens tvångslagpaket. Förbundets ordförande, Maija Pihlajamäki, varnar för att en avveckling av avtalssystemet kan leda in på en väg där det i praktiken är omöjligt att främja ett rättvist och jämlikt arbetsliv. "En sådan inriktning kan vi inte under några omständigheter acceptera. Detta har hela tiden varit medlemmarnas budskap. I sätten att försvara avtalsfriheten kan även hårdare metoder komma att ingå."

Pihlajamäki som talade vid Jyty Kouvola ry:s 70-årsjubileum i lördags framhåller att en tvångslag ensidigt inkräktar på löntagarcentralorganisationernas avtalsfrihet och försvagar arbetsmarknadsparternas avtalsenliga arbetsvillkor. Dessutom strider vissa ställen i lagtexten enligt experter på arbetslagstiftning mot såväl grundlagen som mot EU-direktiv och internationella avtal.

"Bland annat sjukdagskarensen, minskningen av semesterdagar med åtta dagar, ändringen av trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag till ledighet utan lön samt sänkningen av semesterpenningen med 30 procent skulle i många av de branscher som Jyty representerar innebära större lönesänkningar på årsnivå än vad regeringen ursprungligen ens har haft som mål. Till råga på allt drabbar dessa lönesänkningar orättvist kraftigt framför allt kvinnodominerade branscher inom offentliga sektorn."

"Det mest beklagliga med bl.a. strävan att förkorta längre ledigheter är att man genom den vill överföra "förtjänster" från kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn till privata arbetsgivare genom en sänkning av sjukförsäkringsavgifterna. Detta är ekonomiskt, men även etiskt och moraliskt diskuterbart."

"Minskningen av semesterdagar gäller i hög grad kommunsektorn inom vilken personer som har varit i tjänst i minst 15 år har 38 dagar semester. Med fem års erfarenhet har 28 semesterdagar intjänats och med tio års erfarenhet 30. Enbart en sänkning av semesterpenningen skulle innebära en lönesänkning med cirka 2 procent på årsnivå för personer som har rätt till den längsta semestern. "

Jytys ordförande poängterar att den längre semesterförmånen har varit ett sätt att locka folk att arbeta inom kommunernas basservice och välfärdstjänster, då det inte har varit möjligt att konkurrera med lönen. Enligt kommunarbetsgivarnas senaste statistik var medelinkomsten av den totala lönen bl.a. bland Jytys medlemmar för till exempel bibliotekarier 2 247 euro, för närvårdare 2 688 euro, för lönesekreterare 2 524 euro, för familjedagvårdare 1 993 euro, för avdelningssekreterare 2 436 euro, för dagvårdare 2 316 euro, för skolgångsbiträden 2 107 euro och för ungdomsledare 2 330 euro.

Pihlajamäki tror att viljan att utbilda sig till yrken inom branschen kommer att minska betydligt, om den längsta semesterförmånen tas bort. Arbetena inom den offentliga sektorn är ofta fysiskt och psykiskt belastande. Den längre semestern har enligt Pihlajamäki gjort att folk har orkat med arbetet bättre och på så sätt även orkat längre i arbetslivet. Om statsmakten ingriper med lag i arbetstagarens semester, föranleder detta ett tryck att höja lönen i motsvarande mån.

Enligt Pihlajamäki har man fått tanken på att lagstadga om semesterpenningen att låta som en fin gest. "Regeringen lär ändå ha en räv bakom örat här. Det går ju inte att skära ned något genom lag som lagen inte känner till."

För karenstiden vid sjukdom har regeringen föreslagit att ersättningsnivån för sjukdagar sänks på så sätt att den första sjukdagen kommer att vara utan lön och att 80 procent av lönen utbetalas för 2–9 efterföljande sjukdagar. 

Pihlajamäki är rädd att karensen kommer att leda till fler fall där den insjuknade förlänger sin sjukdomstid genom att komma till arbetet sjuk och dessutom smittar ner andra. "Arbetshälsoinstitutet har varnat för att arbetsgivarnas kostnader troligtvis kommer att minska på kort sikt tack vare karenstiden vid sjukdom, men på lång sikt kan karensdagarna tvärtom komma att ge ökade kostnader."