Jyty: Upp till bevis för avtalssamhället

​”Flyktingkrisen, reformen av utkomstskyddet för arbetslösa, ökat lokalt avtalande, budgetnedskärningar och till råga på allt ett stupat samhällsfördrag. Här är bara några av regeringens spjutspetsprojekt som väntar på en lösning inom de närmaste veckorna och månaderna. Dessa projekt är allt annat än enkla, dragna till sin spets kan en del av dem till och med hota samhällsfreden”, påminde oss Maija Pihlajamäki, ordförande för Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, om vid Jytys 70-årsjubileum i Tavastehus lördagen den 26.9.

Fackförbundens demonstrationer under den senaste veckan runtom i landet var ett tydligt bevis på löntagarrörelsens djupa oro över den linje som regeringen vill driva igenom med tvång. Jyty anser det vara positivt att man nu letar efter alternativ till det tvångslagpaket som regeringen lagt fram mellan löntagarcentralorganisationerna och de instanser som representerar arbetsgivarna. Nu gäller det för avtalssamhället att visa vad det går för.

Enligt Pihlajamäki har regeringen gett sig in på arbetsmarknadens spelplan och där finns det i värsta fall bara förlorare. Om samhällsfreden knakar i fogarna är de ekonomiska riskerna stora. ”Det är bra att komma ihåg att Finland har ansetts vara ett stabilt avtalssamhälle, vilket bl.a. framkommit av kreditklassificeringar. Till och med IMF som normalt talar för en strikt ekonomisk disciplin har varnat våra beslutsfattare för att äventyra den ekonomiska återhämtningen genom alltför tuffa nedskärningar.”

Det finländska samhällets framgång har enligt Pihlajamäki uppstått under årtionden tack vare att arbetstagare och arbetsgivare relativt väl har klarat av att finna ett gemensamt mål. ”Vår framgång har även byggt på utbildning och kompetens, något som vi nu tyvärr håller på att urholka.”

Pihlajamäki framhåller att Finland inte kommer att få ett ekonomiskt uppsving genom lönesänkningar. ”De åtgärder som regeringen föreslår skulle vara förödande med tanke på jämställdheten i löner mellan män och kvinnor och skulle göra likalönprogrammets målsättningar allt svårare att uppnå.”

”Finland lever på export, det vet vi alla”, understryker Pihlajamäki. ”Men Finland lever även av efterfrågan på hemmamarknaden, en efterfrågan som ofrånkomligen kommer att tyna bort, om privathushållen får mindre pengar att röra sig med. Och det om något kommer allra först att drabba framför allt små och medelstora företag och deras sysselsättningsmöjligheter.”

Pihlajamäki betonar att Finland behöver nya, lockande produkter, produktivitetsstärkande lösningar för arbetslivet och en välfungerande offentlig sektor som ser till alla medborgares väl för att kunna trygga en ljusare framtid.

Det har enligt Pihlajamäki under de senaste fem åren gjorts försök att lyfta vårt land ur den ekonomiska malströmmen genom olika åtgärder som underlättat arbetsgivarnas börda. ”Utöver moderata löneuppgörelser, slopades arbetsgivarnas FPA-avgift, företagsskatten sänktes med 4,5 procentenheter och för några veckor sedan berättade regeringen att den kommer att sänka arbetsgivarnas socialskyddsavgifter inom den privata sektorn. Den sist nämnda potten på cirka 800 miljoner euro är en direkt överföring till företagen ur låg- och medelinkomsttagarnas ficka i kvinnodominerade branscher.”

De beslut som har fattats under detta årtionde och som framför allt främjar storföretag har enligt Pihlajamäki gjorts i tron att antalet arbetsplatser skulle komma att öka och ekonomin återhämta sig. Riktigt så blev det inte. Arbetslösheten har ökat och pengarna har delats ut till företagens ägare i form av allt större vinstutdelningar.

Pihlajamäki framhåller att lösningar för att göra ett s.k. konkurrenskraftssprång måste sökas på trepartsbasis i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna. ”Nu verkar det som att arbetsgivarna har grävt ner sig i skyttegravar och har det bra där. De behöver inte göra någonting alls eftersom regeringen har fattat beslut om tvångslagstiftning som arbetsgivarna är nöjda med.”

Vid kommande förhandlingsbord under de närmaste veckorna och månaderna kommer många svåra frågor att behandlas. Det kommer definitivt inte att bli lättare att hitta en lösning på dessa, om regeringen beslutar sig för att genomföra sitt förslag om tvångslagstiftning nästa vecka.

Som bäst utreds bl.a. sätt att främja lokalt avtalande på arbetsplatserna i trepartsarbetsgrupper. Arbetet torde vara klart i mitten av oktober. De beredningar och lagar som detta berör vill man att ska träda i kraft nästa år.

Enligt Pihlajamäki är det i vilket fall som helst klart att sättet att avtala om arbetslivets innehåll kommer att förändras märkbart under de närmaste åren, om det lokala avtalandet ökar i enlighet med regeringens målsättningar. Jytys ordförande framhäver att man inte bör skrota avtalssystemet till exempel genom att ge sig på avtal med allmänt bindande karaktär.

Pihlajamäki påminner oss om att det är tänkt att reformen av utkomstskyddet för arbetslösa ska ros i land senast i slutet av oktober och att man försöker hitta en modell tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna. Regeringen vill spara minst 200 miljoner på utkomstskyddet och har utgått ifrån att detta kommer att innebära nedskärningar i längden på utbetalningen av den inkomstrelaterade dagpenningen och i dagpenningens nivå.

Pihlajamäki beklagar att diskussionen om ekonomin har blivit så alternativlös under de senaste åren. ”Det råder ett läge utan visioner i vårt land, vilket konkretiseras i vår ekonomi i form av en investeringsdepression. Detta är något vi måste ta oss ur så fort som möjligt.”

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 62 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.