Jyty: Stödtjänstpersonalens ställning bör klargöras parallellt med den övriga social- och hälsovårdspersonalen

2016-04-06

​Regeringen beslutade på onsdagen 6.4 om linjedragningarna för social- och hälsovårdsreformen och regionförvaltningsreformen. Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty uppskattar att förändringarna från och med 1.1.2019 betyder att allt som allt över 200 000 personer byter arbetsgivare.

”På grund av de omfattande förändringarna bör inverkan på personalen i kommunerna och samkommunerna så utredas snart som möjligt”, kräver intressebevakningsdirektör Marja Lounasmaa på Jyty.

Lounasmaa påpekar att speciellt stödtjänster som förflyttas till landskapen eller deras servicebolag innebär sådana förändringar på arbetsplatserna att lösningar för dem bör sökas i samarbete.

Lounasmaa poängterar att bl.a. personalens ställning inom ekonomi-, administrations- och ict-sektorn samt andra stödtjänster bör utredas jämsides med social- och hälsovårdssektorn.

”Om minst 50 % av de ovannämnda stödtjänsternas uppgifter som arbetstagaren sköter hänför sig till social- och hälsovården, övergår arbetstagaren i landskapets eller servicebolagets tjänst. Det är viktigt att se till att produktionen av tjänster säkerställs inom alla sektorer även i kommunerna."

Lounasmaa påpekar att enligt regeringens linjedragning ska producenten av social- och hälsovårdstjänster bolagiseras för att kunna konkurrera på marknaden.

”Införandet av konkurrensutsättning av t.ex. socialtjänsterna är mycket utmanande, för vi bör komma ihåg att en betydande del av den offentliga makten har i grundlagen uttryckligen reserverats för myndigheter. Frågan är hur utövandet av betydande offentlig makt ska mätas.

Enligt Lounasmaa bör det i social- och hälsovårdsreformen särskilt noga utredas vilken inverkan förändringarna kommer att ha på arbetstagarnas pensioner och gällande arbetsavtal då arbetsgivaren blir privat.

”Pensionsförmånerna förändras inte vid en övergång i landskapens eller deras servicebolags tjänst. Då arbetsgivaren byts till en privat arbetsgivare bibehålls inte det extra pensionsskyddet. Därför är det mycket viktigt att utreda vem som har ett extra pensionsskydd.” Det kan nämligen vara möjligt att arrangera arbetsuppgifterna även så att de som omfattas av det extra pensionsskyddet inte byter arbetsgivare.”

Lounasmaa påminner om att då arbetsgivaren byts bör man följa principen om överlåtelse av affärsrörelse, det vill säga att personalen övergår till den nya arbetsgivaren som s.k. gamla arbetstagare.

”Förenhetligandet av lönesystemen och harmoniseringen av lönerna bör göras så snart som möjligt för att undvika att personalen försätts i en ojämlik ställning. I situationer av förändring bör det finnas tillräckliga resurser för att utveckla personalens yrkeskunskap och nyutbildning av personalen”, poängterar Lounasmaa.

Helhetsreformen av administrationen av lantbruksavbytare är enligt Lounasmaa även en del av den större helheten social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. I regeringens förslag ska den också övergå till landskapen.
”Detaljarrangemangen ska nu utredas i den fortsatta beredningen”, poängterar Lounasmaa.

Ytterligare information: intressebevakningsdirektör Marja Lounasmaa, tfn. 040 5945872, marja.lounasmaa@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.