Jyty: Social- och hälsovårds- och landskapsreformen kräver god förändringsstyrning

​Social- och hälsovårds- och landskapsreformen som träder i kraft i början av 2019 blir den största personalöverföringen från en arbetsgivare till en annan som gjorts i vårt lands historia. Om reformen förverkligas enligt tidtabell, kommer hälften av personalen inom kommunsektorn att flyttas till landskapskoncernerna. ”För denna operation, om någon, krävs god förändringsstyrning på arbetsplatserna”, poängterade Maija Pihlajamäki, ordförande för Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, i Seinäjoki.

Enligt Pihlajamäki som talade vid förbundets distriktsmöte lördagen den 22 oktober har personalen tyvärr alltför ofta endast fått följa med beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen från sidan om. ”För att social- och hälsovårds- och landskapsreformen ska gå att genomföra så smärtfritt som möjligt, bör beredningen av personalöverföringarna göras enligt principerna för gott samarbete.”

Pihlajamäki framhåller att omvälvningen och splittringen av arbetslivet ökar osäkerheten om anställningsförhållandenas varaktighet, men även konkurrensen mellan privata och offentliga sektorn.

Enligt en färsk undersökning från Keva om verksamhetsförutsättningarna oroar sig kommunorganisationernas ledning framför allt över finansiering, tidtabeller, reformens framskridande och ordnandet av nödvändiga stödtjänster vad gäller social- och hälsovårds- och landskapsreformen. För personalens del är ett av de största orosmomenten ovissheten och hur bolagiseringen kommer att inverka på bl.a. placeringen av personalens arbetsplatser efter att servicecentralerna har grundats.

”Om och när bl.a. stödtjänstpersonalen övergår i landskapens tjänst till följd av bolagiseringen, bör överföringarna göras enligt principerna för överlåtelse av affärsverksamhet, dvs. personalen bör övergå till den nya arbetstagaren som gamla arbetstagare”, betonar Pihlajamäki.

Enligt Jytys ordförande bör de anställda som övergår till landskapen höra till Kevas pensionssystem även framöver. Dessutom måste man se till att pensionsskyddet inom den offentliga sektorn bevaras vid personalöverföringen.

”Jyty kräver att tilläggspensionsförmånerna för den personal som övergår från kommunerna till landskapskoncernens bolag tryggas”, framhåller Pihlajamäki.

”Det lönar sig att satsa på arbetshälsa”

Ett av regeringens centrala mål i regeringsprogrammet är att höja sysselsättningsnivån till 72 procent från nuvarande 68 procent. ”Möjligheten att nå detta mål ter sig tyvärr allt mer avlägsen, om man misslyckas med genomförandet av social- och hälsovårds- och landskapsreformen och förändringsstyrningen.”

Enligt Pihlajamäki underlättas situationen inte alls av att den valfrihet och bolagiseringsskyldighet som reformen medför kommer att förändra personalens ställning på ett historiskt sätt. Det skulle därför vara klokt att genomföra reformen med en realistisk övergångsperiod och en noggrann beredning. ”Det som görs slarvigt och hastigt blir aldrig riktigt bra. Det man däremot tar sig tid till ger bra resultat. Ibland till och med bättre resultat än förväntat!”

”Problemen med hur vi ska orka i arbetet har varit en växande problematik på flera arbetsplatser redan i flera år. Prislappen för bland annat arbetsoförmåga på grund av sjukledighet ligger på en skrämmande hög nivå, om social- och hälsovårdsministeriets uppskattning om minimikostnader på två miljarder euro per månad i förlorade arbetsinsatser på arbetsplatserna stämmer”, påpekar Pihlajamäki.

Om och förhoppningsvis när arbetsplatserna börjar satsa på trivsel och välbefinnande i arbetet, kommer detta enligt Pihlajamäki samtidigt allt som oftast att innebära en satsning på bättre produktivitet och på en mera motiverad personal. Enligt arbetshälsoinstitutets beräkningar får man tillbaka upp till sex euro, om man satsat en euro på arbetshälsa och välbefinnande i arbetet.

Vi har sett flera bra exempel under de senaste åren på kommuner som har satsat på arbetshälsa och trivsel i arbetet. Bland annat Seinäjoki och Joensuu har klarat sig utmärkt i Kevas s.k. Kaari-jämförelse om kostnader för arbetsoförmåga. De utgjorde de två bästa städerna. I den senaste jämförelsen från år 2015 deltog 18 stora och medelstora kommunarbetsgivarstäder och sjukvårdsdistrikt.

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi,

* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.