Jyty: Nedskärningar som gäller personalen måste få ett slut

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty varnar landets regering, som nu samlats till budgetmangling, för att vidta åtgärder som ytterligare försämrar kommunalekonomin. Försämras ekonomin, försämras även de anställdas situation i lågavlönade, kvinnodominerade branscher som producerar offentliga tjänster.

”Konkurrenskraftsavtalets nedskärningar i semesterpenningen drabbade orättvist endast lönerna för anställda inom den offentliga sektorn och skapade dessutom ett betydligt skatteintäktsbortfall för kommunerna”, framhåller Jytys ordförande Maija Pihlajamäki.

Landets regering har konstaterat att beskattningen inte kommer att stiga under denna regeringsperiod, snarare kommer den att sjunka. Enligt Pihlajamäki är inkomstskattelättnader en möjlighet att öka medborgarnas köpkraft, men i så fall måste staten kompensera kommunerna till fullt belopp för de skatteintäkter som uteblivit på grund av skattelättnaderna. Annars finns det en risk att kommunerna försöker spara bl.a. på personalkostnader.

”Enligt gjorda beräkningar kommer upp till 400 miljoner av kommunernas skatteintäkter att försvinna som en följd av konkurrenskraftsavtalet. De som producerar offentliga tjänster ska inte behöva bekosta skattelättnaderna på samma sätt som i konkurrenskraftsavtalet.”

Oron på kommunala arbetsplatser ökar enligt Pihlajamäki framför allt på grund av att regeringen enligt förhandsuppgifter planerar att göra nedskärningar i kommunernas statsandelar för år 2018. Nedskärningen i statsandelarna har staten motiverat med kommunernas beräknade utgiftsbesparingar som hänger ihop med konkurrenskraftsavtalets förlängning av årsarbetstiden samt med bl.a. reformen av den specialiserade sjukvården.

”I kommunalekonomins nuvarande konjunkturläge bör man framför allt se till förutsägbarheten i finansieringen av offentliga tjänster så att vi klarar av alla lagstadgade uppgifter och övriga uppgifter som ligger på kommunernas ansvar”, understryker Pihlajamäki.

Jytys ordförande kräver att beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen tilldelas tillräckliga resurser, nu då det blev klart att reformen flyttas fram med minst ett år. ”Utredningsarbetet om kommunernas och landskapens uppgiftsfördelning och ställning bör göras i ett nära samarbete med företrädarna för personalen. Förändringsstyrning är nyckelordet i det fortsatta arbetet med reformen.”

Pihlajamäki påminner även om att anordnarna av utbildning kommer att få nya uppgifter på grund av reformen av yrkesutbildningen. Dessa uppgifter har beräknats öka kostnaderna med minst 80 miljoner euro. ”För att täppa till underskottet borde man hitta det nödvändiga beloppet i statens budjet.”

Jytys ordförande framhåller även att de planerade nedskärningarna i statens arbetskraftspolitiska stöd inte är motiverade i det rådande läget eftersom kommunernas kostnader för den strukturella arbetslösheten inte har försvunnit någonstans.

Pihlajamäki poängterar att man i beredningen av familjeledighetsreformen bör beakta reformens följdverkningar i form av en sannolik ökad efterfrågan på småbarnspedagogik och därigenom finansiering.

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.