Jyty: Med vettig arbetsfördelning produktivitet i hälso- och sjukvårdstjänsterna

2016-04-28

​– Med en vettig arbetsfördelning och genom att satsa på utvecklandet av det digitala kunnandet hos stödpersonalen, såsom avdelningssekreterarna, inom hälso- och sjukvården kunde man avsevärt öka produktiviteten i social- och hälsovårdstjänsterna. På samma gång skulle till exempel läkarnas arbetstid sparas för mottagning och vårdarbete av patienter, säger Jytys ordförande Maija Pihlajamäki vid hälsovårdssekreterarnas nordiska kongress i Paasitorni i Helsingfors 28.4.

Digitaliseringen och uträttandet av ärenden elektroniskt förändrar kraftigt arbetsbilden för personalen inom hälso- och sjukvården. Arbetsmetoderna, verktygen och materialet ändras till stor del till digital form och skötseln av ärenden elektroniskt utvecklas. Samtidigt har regeringen uppställt inbesparingsmål för social- och hälsovårdsreformen på flera miljarder.

Enligt undersökningar som Institutet för hälsa och välfärd samt Statens revisionsverk utfört går till exempel en avsevärd del av läkarnas arbetstid åt till besvärliga datasystem, vilket är bort från tiden för mottagning och patienter.

Även enligt Jytys medlemsenkät senaste år har digitaliseringen av administrationen till och med inverkat så att alla arbetstagare inom arbetsgemenskapen utför arbetsuppgifter som tidigare gjordes av de olika sektorernas sekreterare.

– Med digitaliseringen strävar man efter att öka produktiviteten. Inverkan kan emellertid vara den helt motsatta om systemen inte fungerar, kunnandet är bristfälligt och arbetsfördelningen inte är den riktiga, konstaterar Pihlajamäki.

Den senaste undersökningen gällande användningen av arbetstiden inom hälso- och sjukvården fäste uppmärksamheten på speciellt registreringen och uppdaterandet av patientuppgifter, som upptog den mesta tiden i dataarbetet inom hälso- och sjukvården. Även de nordiska läkarsekreterarnas föreningars (NoLo) kommuniké fäste uppmärksamheten på behovet att minska onödiga registreringar.

Vi bör satsa på utbildningen av hälso- och sjukvårdssekreterarna


Det finns en stor variation i utbildningen av hälso- och sjukvårdssekreterare mellan utbildningarna och examina inom hälso- och sjukvården och företagsekonomin. Bristen på enhetlig utbildning har blivit ett problem som inverkar på till exempel arbetets status.

– För dem som utför sekreterararbete inom hälso- och sjukvården måste ett nytt slags utbildning skapas där kunskaper om såväl hälso- och sjukvård som sekreterar- och administrationsarbete förenas. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid behoven av digitalt kunnande, poängterar Jytys ordförande.

– Enligt Jytys medlemsenkät upplever sekreterarna och den administrativa personalen att kraven på digitala kunskaper hela tiden ökar och då krävs det särskilda satsningar på utbildningen. Detta gäller såväl dem som blir färdiga inom branschen som vidareutbildningen av dem som redan arbetar inom den, preciserar Pihlajamäki

Social- och hälsovårdstjänsterna bör primärt förbli offentliga


Reformen av strukturen för hälso- och sjukvårdstjänsterna har man försökt föra i mål redan under flera år. Av de 10 miljarder euro som regeringen uppsatt som inbesparingsmål ska cirka 3 miljarder euro fås ihop genom social- och hälsovårdsreformen.

Enligt regeringens linjedragning ska enligt principerna för företagsöverlåtelse i regel personalen som sköter social- och hälsovårdsuppgifter samt stöduppgifternas personal övergå i landskapens tjänst.

Samtidigt har dock regeringen meddelat om planerna på bolagisering av social- och hälsovårdstjänsterna, vilket bekymrar Jytys ordförande.

– Vi förhåller oss mycket reserverat till regeringens önskan att bolagisera och samtidigt konkurrensutsätta alla social- och hälsovårdstjänster, förundrar sig Pihlajamäki.

– Social- och hälsovårdsreformen hotar att bli ett projekt för privatisering av offentliga tjänster, då strävan hittills har varit att utveckla jämlika offentliga tjänster, varnar Pihlajamäki.

– Det finns en risk för att internationella företag tar över social- och hälsovårdstjänsterna. I en konkurrenssituation finns det inte heller några garantier för att personalen kan fortsätta i sitt arbete. Detta problem gäller speciellt arbetsplatserna i mer avlägsna områden. Införandet av konkurrensutsättning av social- och hälsovårdstjänsterna är mycket betänkligt redan av den orsaken att det i grundlagen uttryckligen har stadgats att utövandet av offentlig makt ska ske av myndigheter.

– Regeringen bör nu koncentrera sig på att utveckla de offentliga tjänsterna i stället för att skapa osäkerhet. Jyty understöder inte bolagiseringen utan tjänsterna bör i första hand förbli offentliga, avslutar Pihlajamäki.

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.