Jyty: Finlands nycklar till tillväxt är ett arbetsliv med högre kvalitet och bättre sysselsättning

2015-08-24

​Maija Pihlajamäki, ordförande för Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, är besviken på hur förhandlingarna om ett samhällsfördrag slutade i fredags. Enligt henne är enda sättet att ge Finland som nation ny luft under vingarna att samarbeta. Satsningar på arbetslivsfrågor på arbetsplatsnivå, bl.a. omställningsskyddet och den därmed sammankopplade utbildningen, utgör en viktig del av detta. Väsentliga element för ett ekonomiskt uppsving är att minska arbetslösheten och därigenom öka antalet sysselsatta till den nivå på 72 procent som regeringen eftersträvar.

Enligt Pihlajamäki, som talade på Jytys höstdagar i Idensalmi lördagen den 22 augusti, utgör digitaliseringen en stor utmaning för det finländska samhället. Digitalisering är tidens melodi på många arbetsplatser.

”Vi håller med andra ord redan nu på och gör ett s.k. produktivitetssprång via digitaliseringen. Men det finns tyvärr även en baksida till detta som märkts i form av en ökad arbetslöshet.”

Enligt Pihlajamäki står det klart att Finland har konkurrenskraftsproblem. Det är viktigt att exporten tar fart och att våra exportföretag lyckas sälja sina produkter ute i världen till ett konkurrenskraftigt pris.

”För att lyckas med detta som nation, måste vi satsa betydligt mer på företagens produktutveckling, på utbildning och på att marknadsföra produkter. Tyvärr har riktningen under de senaste åren varit den motsatta och bl.a. investeringarna har trots löften till och med minskat. Samma sak har hänt med satsningarna på innovationer. Lösningen på problemen inom den offentliga sektorn, inom vilken det redan nu görs mycket övertidsarbete, är inte att förlänga arbetstiden med exempelvis 100 timmar. Detta är inte heller en lösning för exportindustrin, om problemet är att produkterna saknar efterfrågan.”

Pihlajamäki påminner om att avsikten med den sänkning av samfundsskatten som gjordes för några år sedan var att öka investeringarna och förbättra dynamiken i Finlands ekonomi. ”Tyvärr är resultaten inte mycket att skryta med.”

Fackorganisationerna har enligt Pihlajamäki anklagats för att ha blivit s.k. nej-rörelser. ”Vi är tydligen inte tillräckligt reformvilliga. Jag vill ändå påstå att arbetstagarorganisationerna inser allvaret i Finlands ekonomiska svårigheter. Ett bevis på detta är de moderata löneuppgörelser som gjorts under detta årtionde. Även det uppnådda pensionsavtalet berättar om arbetstagarorganisationernas vilja och förmåga att finna lösningar med framtiden i åtanke.”

Jytys medlemmar består huvudsakligen av anställda som producerar basservice och välfärdstjänster till medborgarna. Bland våra medlemmar finns även många från den privata och tredje sektorn samt kyrkligt anställda. Dessutom är vi ett mycket kvinnodominerat förbund.

”Tyvärr har motsättningarna ökat i det finländska samhället på grund av det svåra ekonomiska läget. Den offentliga sektorn har beskyllts för att vara onödigt stor och personalen som producerar kommunala tjänster har fått bära skulden för landets ekonomiska nödläge. Det är trots allt bra att komma ihåg att den offentliga sektorn i vårt land är liten jämfört med i de övriga nordiska länderna. Arbetet är så gott som alltid servicearbete från människa till människa.”

Pihlajamäki påminner om att det finländska välfärdssamhället har byggts i årtionden på en grund som är framsprungen ur den nordiska välfärdsmodellen. Dess konstruktioner kan säkert förbättras, men det är bra att komma ihåg att den offentliga servicen är en konkurrensfördel för vårt land som man ofta tycks glömma bort i kraven på nedskärningar i den offentliga servicen. ”Bland annat social- och hälsovårdstjänsterna samt utbildnings- och förvaltningstjänsterna stödjer vår exportindustris framgång och skapar en god grund för olika funktioner i vårt samhälle.”

En av målsättningarna med ett samhällsfördrag var att sänka enhetsarbetskostnaderna med minst fem procent. Detta innebär med andra ord bl.a. att förbättra arbetets produktivitet, dvs. resultaten.

”Strävan efter bättre resultat får emellertid inte innebära en kategorisk minskning av antalet arbetsplatser som det har gjort den senaste tiden. Vi kan inte heller vara säkra på att vi genom att förlänga arbetstiden skapar mera jobb och konkurrenskraft, för att inte tala om nya arbetsplatser. Många experter har befarat att om de som har arbete jobbar längre dagar kan arbetslösheten till och med komma att öka.”

Pihlajamäki säger sig tro att arbetets resultat eller produktivitet framför allt går att förbättra genom att planera och organisera arbetet bättre. Förbättrad produktivitet kräver därför bättre ledarskap och chefskap.

Pihlajamäki framhåller att man till exempel inom kommunsektorn redan i flera år har jobbat hårt för att förbättra produktiviteten och resultaten. Som bäst pågår det s.k. Kunteko 2020-projektet i vilket målet uttryckligen är att förbättra arbetslivets kvalitet och därigenom få ett mera resultatgivande arbete.

”Detta görs bl.a. genom att understöda ett reform- och utvecklingsarbete som utgår från kommunernas behov i samarbete med de anställda och ledningen inom kommunsektorn, genom att föra fram och sprida god praxis i kommunsektorn, främja personalens hälsa och möjligheter att orka längre i arbetslivet samt genom att förbättra den basservice och de välfärdstjänster som riktas till kommuninvånarna samt tjänsternas effektivitet.”