Jyty: Ett sporrande utkomstskydd är ett bättre alternativ än nedskärningar

​Regeringen samlas till budgetmangling 31.8–1.9 för att diskutera sin budgetproposition. Manglingens hetaste diskussioner kommer att gälla det så kallade sysselsättningspaketet. Maija Pihlajamäki, ordförande för Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, hoppas på sådana beslut för arbetsmarknaden som i stället för nedskärningar skulle innebära att utkomstskyddet skulle fungera på ett mera sporrande och flexibelt sätt än vad det gör i dag. Till exempel ska en person som är arbetslös kunna utbilda sig under arbetslöshetsperioden. ”Värt att överväga är även en aktivare användning av den inkomstrelaterade dagpenningen till exempelvis lönesubventioner. Grunddagpenningen kommer enligt de beslut som fattats att kunna användas förutom som lönesubvention även som så kallad startpeng redan från och med nästa år.”

Pihlajamäki framhåller att regeringens målsättning att öka andelen sysselsatta med 110 000 personer under regeringsperioden utgör en verkligt stor utmaning.

Det har lagts fram många förslag på hur den ökande skaran arbetslösa kunde få jobb. Arbets- och näringsministeriets kanslichef förslog att det borde gå att anställa långtidsarbetslösa billigare än enligt kollektivavtalen och att utkomstskyddets varaktighet borde kunna förkortas ännu mer än vad man redan har beslutat göra.

Jytys ordförande betonar att en billig arbetsmarknad och en försämring av arbetsvillkoren inte kommer att lösa vårt lands ekonomiska problem och exportproblem. ”Faran är snarare att problemen ökar i låglönebranscherna och skapar nya sociala problem. Förmodligen skulle allt fler tvingas ansöka om utkomstskydd.”

Pihlajamäki framhåller att sysselsättningsutvecklingen snabbt måste fås på fötter och att i synnerhet den alarmerande trenden med långtidsarbetslöshet måste brytas. Kostnaderna för arbetslösheten uppgår till cirka 5 miljarder euro per år i Finland. Det är ungefär lika mycket som Finland kommer att ta nya lån för nästa år.

”En arbetstagare har förtjänat sin lön och det måste även gå att leva på lönen. Minimilönerna enligt kollektivavtalen är i dagens läge cirka 1 500–1 600 euro i månaden.” Den summan klarar man sig enligt Pihlajamäki inte på, åtminstone inte i huvudstadsregionen. På sin höjd får man hyran betald. En billig arbetsmarknad skulle med stor sannolikhet leda till ännu större utgifter för sociala förmåner.

”Vårt socialskyddssystem är skapat för att vara ett skyddsnät bl.a. vid arbetslöshet, sjukdom eller tillfälliga problemsituationer som vi inte själva rår för. Det är klart att vi behöver olika stöd, bl.a. bostadsbidrag, eftersom inte ens alla som har ett arbete klarar sig utan det i sina boendeutgifter.”

Förra året betalade Fpa ut olika former av bostadsbidrag för cirka 1,7 miljarder euro. Över 800 000 personer omfattades av bostadsbidragen vid årsskiftet. Drygt 60 procent av alla som bodde i hyresbostäder fick bostadsbidrag. Och när bostadsbidragen inte räckte till, t.ex. i huvudstadsregionen, täcktes boendeutgifterna med utkomststöd.

Jytys budskap till budgetförhandlingarna är att regeringen bör förbinda sig vid de i somras överenskomna riktlinjerna i konkurrenskraftsavtalet. ”Vi räknar med att regeringen håller fast vid det som överenskommits och att kommunerna kompenseras för det skatteintäktsbortfall som konkurrenskraftsavtalet orsakar till dess fulla belopp.”

”Nedskärningar i utbildningen, bl.a. i yrkeshögskolornas finansiering, får inte höra till de urval åtgärder som används för att balansera ekonomin. Dylika indikationer fick vi av den budget som offentliggjordes den 12 augusti. Vi anser att det i så fall är frågan om en tilläggsnedskärning för yrkeshögskolorna, såväl för studerandenas som för personalens del, som strider mot tidigare rambeslut. Överhuvudtaget bör man inte lägga en ännu större börda på arbetstagarnas axlar, det gjorde redan konkurrenskraftsavtalet alldeles tillräckligt, i synnerhet inom den offentliga sektorn.”

Enligt finansministeriet ska avbytarersättningarna sänkas med ytterligare 19,3 miljoner euro till 149,3 miljoner jämfört med den tidigare uppskattningen i år. ”Nedskärningstakten är ofattbar även om efterfrågan på avbytartjänster har minskat. I regeringsprogrammet talade man om nedskärningar på cirka 20 miljoner till 190 miljoner, men nu har summorna fördubblats”, påpekar Pihlajamäki.

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi

* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.