Jyty: Ett bättre arbetsliv kräver en stark intressebevakning av fackföreningarna

2016-02-15

Maija Pihlajamäki, ordförande för Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, säger sig vara oroad över att intresset för att organisera sig i fackorganisationer har falnat bland de unga som nu kommer ut i arbetslivet. ”Fackföreningsrörelsens betydelse i det finländska samhället och i Norden överlag har grundat sig på en hög organisationsgrad och en god intressebevakning. För närvarande är långt över 70 procent av finländarna medlemmar av ett förbund.”

Enligt Pihlajamäki som talade i Hattula vid Jytys föreningsdagar i regionen Södra Finland lördagen den 13 februari är en stark facklig verksamhet på alla nivåer en förutsättning för ett rättvisare arbetsliv och mera jämlikhet och demokrati på arbetsplatserna både nu och i framtiden.

”Jag vill även påminna om att de finländska fackorganisationernas inflytande inte är någon självklarhet. Yttranderätt och förhandlingsresultat föds endast ur sådana utgångslägen där förbunden och de som är aktiva inom förbunden verkar aktivt och är redo att engagera sig för medlemmarna.”

Pihlajamäki betonar att fackorganisationernas verksamhet alltjämt bygger på stark frivilligverksamhet bland medlemmarna. ”I dessa i många avseenden svåra tider och med en global ekonomi som utmanar oss finländare med särskild kraft behöver vi kanske mer än någonsin tidigare känna att vi faktiskt gör något tillsammans. Om grunden för att göra saker tillsammans smulas sönder, kan vi fråga oss hur framtiden för fackföreningsrörelsen och löntagarnas gemensamma intressebevakning kommer att se ut.”

Enligt Pihlajamäki utgörs en viktig del i att verka tillsammans bl.a. av att utbilda föreningsaktiva och -aktörer på lokal nivå och förbättra verksamhetsförutsättningarna för dem. ”Kärnan i intressebevakningen håller allt mer på att förskjutas till arbetsplatserna och till en lokal nivå – närmare medlemmen. Därför är alla satsningar på lokal verksamhet en satsning på framtiden.”

Det falnande intresset bland unga för att organisera sig tror Pihlajamäki har flera orsaker. ”Delvis får även fackföreningsrörelsen se sig i spegeln för att hitta orsaker. Det är emellertid klart att en så kallad nej-rörelse inte intresserar någon. En konstruktiv avtalskultur är nyckelordet. Diktatpolitik och orättvis behandling är inget vi finner oss i.”

Enligt Pihlajamäki kan behandlingen av arbetstagare på arbetsmarknaden variera mycket mellan olika arbetsgivare. ”Beklagligt ofta är ungdomar, snuttjobbare och visstidsanställda i en svagare ställning och många av dessa omfattas inte av fackorganisationernas intressebevakning trots att de skulle ha möjlighet till det.”

Pihlajamäki påpekar att drygt en femtedel av arbetstagarna i kvinnodominerade branscher är visstidsanställda för närvarande och bland unga kvinnor är visstidsanställningar ännu vanligare.

Pihlajamäki är rädd för att regeringens målsättningar om att luckra upp villkoren för tidsbundna anställningar eller förlänga prövotiderna onekligen leder till att antalet tidsbundna anställningar blir fler och att osäkerheten och den ekonomiska otryggheten på arbetsmarknaden ökar.

”Jag hoppas innerligt på en förhandlingsuppgörelse i förhandlingarna om ett samhällsfördrag under de närmaste veckorna och att resultatet inte är att olika löntagargrupper behandlas ojämlikt. Problemen är gemensamma och därför måste även ansvaret fördelas rättvist.”