​Jyty: Endast tillräckliga resurser kan trygga fortsättningen på social- och hälsovårds- och landskapsreformen

2017-04-24

Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty kräver att landets regering som sammanträder för ramförhandlingar och halvtidsöverläggning på måndag stärker de resurser som står till förfogande för beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Detta för att det temporära beredningsorgan som inleder sitt arbete i början av juli ska komma igång med sin uppgift så välorganiserat som möjligt.

Jytys ordförande, Maija Pihlajamäki, betonar att om den temporära förvaltningens verksamhetsförutsättningar inte är i skick, bl.a. på grund av bristfällig finansiering och därigenom bristfälliga personalresurser, kan reformprojektet inte förutspås någon rosenskimrande framtid.

”Staten måste säkerställa en finansiellt hållbar grund för beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Detta är en utmaning eftersom strukturerna för hela reformen är oklara och invecklade. Beredningen får under inga omständigheter tära ytterligare på kommunernas ekonomiska resurser. Dessa är redan oerhört ansträngda, vilket tyvärr under de senaste åren avspeglats direkt på den personal som producerar tjänsterna.”

Jytys ordförande framhåller att den temporära förvaltning för vilken ett temporärt samarbetsorgan håller på att grundas för tiden 1.7.2017–31.12.2018 tills ett permanent samarbetsorgan grundas, kommer att fatta beslut och ingå avtal som binder landskapet och berör personalen.

Jyty påpekar att en central del av reformen är harmoniseringen av lönerna. Detta måste göras och det är en uppgift som kommer att ge de lokala aktörerna, i synnerhet förtroendemännen, mycket och tidskrävande arbete.

”Förtroendemännen och arbetsskyddsfullmäktige kommer att stå inför många utmanande situationer på grund av reformen. Detta måste beaktas i deras tidsanvändning, utbildning, tillgång till information och rätt att delta. Det är viktigt att de omorganiseringar som avses i reformens s.k. lag om införande och som i och med reformen kommer att leda till ett byte av arbetsgivare för personalen, likaså fortsatta överföringar till landskapets bolag, ses som överlåtelse av rörelse.”

Trots att social- och hälsovårds- och landskapsreformen har som mål att bl.a. minska hälso- och välfärdsskillnaderna mellan kommuninvånarna och dra ner på kostnaderna, finns det enligt Jyty en risk med den nuvarande modellen att reformen snarare kommer att öka ovan nämnda skillnader och kostnader.

”Om och när man vill uppnå kostnadsbesparingar genom reformen, borde bl.a. gemensamma datasystem vara i bruk i alla landskap, då servicecentralerna inleder sin verksamhet. Den nu föreslagna tidtabellen för gemensamma riksomfattande datasystem är inte realistisk. Uppbyggnaden av datasystem och därmed förbundna förändringar och förbättringar i tidigare system förutsätter även att de som ska använda datasystemen får utbildning och inskolning. För detta arbete måste tillräckligt med tid och pengar reserveras.”

Enligt Jytys ordförande kommer de riksomfattande servicecentraler som man har för avsikt att grunda att göra verksamheten mera stelbent och flexibiliteten hos stödtjänstpersonalens, bl.a. ekonomi- och personalförvaltningens uppgifter kommer inte att öka. Faran är även att riksomfattande servicecentraler innebär oskäliga situationer för den personal som förflyttas till dessa med tanke på deras arbetsplatser och arbetsresor, till och med tvångsflyttningar.

Jyty anser att man i stället för dessa servicecentraler borde bilda en servicecentral i vart och ett av de 18 landskapen, åtminstone för ekonomi- och personalförvaltningens del. Ovan nämnda funktioner kunde även höra direkt till landskapets eller serviceinrättningens verksamhet.

Ovan nämnda frågor innebär omfattande förändringar inte bara för den personal som förflyttas från en kommun till en annan utan även för den personal som blir kvar i kommunerna. ”Arbetsuppgifterna förändras, vilket kommer att kräva inskolning, fortbildning och till och med att lära sig ett nytt jobb. För detta måste tillräckliga resurser och tillräcklig finansiering reserveras.”

Utbildningen i Finland är enligt Jytys ordförande i behov av en helt ny riktning. Samtidigt som utbildningens strukturer har reformerats har man gjort nedskärningar bl.a. i resurserna för yrkeshögskolorna och för utbildningarna på andra stadiet. Undervisningspersonal behövs, men det behöver även finnas ekonomi- och förvaltningspersonal som stöder undervisningen. Ett gott slutresultat är summan av många faktorer.

Ytterligare information: ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537 756, maija.pihlajamaki@jytyliitto.fi
* Jyty representerar cirka 55 000 tjänste- och befattningshavare som är anställda inom kommuner, samkommuner, församlingar och privata sektorn. Cirka 87 procent av medlemmarna är kvinnor. Jyty är STTK:s medlemsförbund.