​Flera alternativa sätt att avveckla flerkanalsfinansieringen

2015-03-26

En parlamentarisk arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet har utrett olika alternativa sätt att förenkla systemet med flera finansieringskanaler inom social- och hälsovården. Den 26 mars publicerade arbetsgruppen sin rapport, som är avsedd att ligga till grund för följande regerings fortsatta arbete.

Arbetsgruppen har utarbetat preliminära alternativ, som kan skapa klarhet i finansieringen av social- och hälsovården och minska möjligheterna till deloptimering. Den nuvarande finansieringsmodellen för social- och hälsovården försätter människorna och de tjänster som erbjuds dem i olikvärdig ställning. Beslutsfattandet är splittrat och tjänsterna är inte effektivt och verkningsfullt ordnade. Detta gäller i synnerhet situationer där en finansiär kan överföra kostnadsansvar på en annan aktör, trots att det som helhet innebär att utgifterna ökar.

Arbetsgruppen har funderat på finansieringsalternativ som kunde skapa incitament som leder i rätt riktning och minskar de totala social- och hälsovårdskostnaderna. Dessutom vill man uppmuntra integration av tjänsterna till smidiga vård- och servicekedjor och att ansvaret för att ordna tjänster överförs på starka och bärkraftiga aktörer. Incitamenten måste också bidra till att minska skillnaderna i välfärd mellan människorna samt främja välfärd och hälsa.

"Största delen av kostnaderna för den del av befolkningen som behöver mycket service orsakas av sociala tjänster och specialiserad sjukvård. När servicen och beslutsfattandet är splittrade, går det inte att få någon helhetsbild av hur kostnaderna uppkommer eller hur effektiv verksamheten är. Systemet med flera finansieringskanaler måste förenklas för att pengarna och ansvaret ska ligga i samma händer", sade social- och hälsovårdsminister Laura Räty.

"Vi behöver fortfarande en social- och hälsovårdsreform och en finansieringsreform. Det finns ett brett politiskt understöd för detta. Ju längre de nödvändiga strukturreformerna dröjer, desto större utmaning väntar när det gäller att trygga likvärdig service och minska hållbarhetsgapet. Det fortsatta arbetet måste inledas så snabbt som möjligt", betonade omsorgsminister Susanna Huovinen.

Enligt arbetsgruppen är det i den första fasen viktigt att fatta beslut om de centrala principerna för en övergripande kontroll över finansieringssystemet. De modeller som arbetsgruppen tagit fram är allmänna exempel och det är också möjligt att kombinera dem. Det har inte varit möjligt att göra någon egentlig konsekvensbedömning av modellerna eftersom det inte finns någon lösning på hur social- och hälsovården ska ordnas. Social- och hälsovårdsreformens fortsatta öde och grundlagsaspekterna måste utredas innan det är meningsfullt att fastslå detaljerna i den nya finansieringsmodellen.

När beredningen fortsätter måste man också bedöma i vilken utsträckning företagshälsovården, studerandehälsovården samt läkemedels- och reseersättningar ska omfattas av de olika aktörernas ansvar att ordna och finansiera hälso- och sjukvården. I fråga om alla finansieringsmodeller anser arbetsgruppen det viktigt att förändringen avtrappas och övergångstiderna planeras omsorgsfullt. I praktiken är det den nya regeringen som anger hur arbetet ska fortsätta.

Ytterligare information
arbetsgruppens ordförande, social- och hälsovårdsminister Laura Räty, tfn 02951 63525 Arbetsgruppens ordförande, omsorgsminister Susanna Huovinen, tfn 02951 63108 kanslichef Päivi Sillanaukee, tfn 02951 63356 överdirektör Outi Antila, försäkringsavdelningen, tfn 02951 63164 (på plats 30.3) överdirektör Kirsi Varhila, avdelningen för social- och hälsovårdstjänster, tfn 02951 63338

Bilagor
Arbetsgruppens förslag till finansieringsalternativ (pdf, 577kB) http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderId=13010752&name=DLFE-34028.pdf

Sosiaali- ja terveydenhuollon monikanavarahoituksen purkamisen vaihtoehtoja koskeva selvitys (STM:n raportteja ja muistioita 2015:19) http://www.stm.fi/julkaisut/nayta/_julkaisu/1905660