Resultatpotten 1.9.2010
Den lokala resultatpotten 1.9.2010 som ingår i arbetsavtalen på kommunbranschen är 0,7 %.
Potten räknas på lönesumman för en så normal månad som möjligt, för den personal som innefattas av resultatmålen. I många kommuner har man valt majmånad som uträkningsunderlag. Det viktigaste är att överenskomna löneförhöjningar har utbetalats för månaden som betraktas (justeringspotten 1.2.2010) och att personalantalet under månaden inte är lägre än genomsnittet, utan ungefär på samma nivå som under en normal månad.
Lönesumman utgörs av totallönerna. På intressebevakningsavdelningen får vi i bland meddelanden om att kommunarbetsgivaren tänker ta bort personliga tillägg eller icke prissatta tillägg från lönesumman. Lönesumman är alltså totallönen, i vilken ovannämda löner ingår.
Resultatpotten används till att höja i frågavarande personalens uppgiftsbaserade löner, eller till att höja personliga tillägg, som de uppnådda resultaten förutsätter. I många kommuner har man beslutat använda potten till att höja både uppgiftsbaserade löner och personliga tillägg. Det skulle vara bra att använda huvuddelen av potten till uppgiftsbaserade löner, eftersom höjningen blir kvar, fastän den som fått förhöjningen skulle sluta sitt tjänsteförhållande. Om den som fått ett personligt tillägg slutar sitt tjänsteförhållande, skulle det vara bra att förhandla om, hur det personliga tillägget kunde omfördelas. I vissa städer/kommuner har man kunnat komma överens om detta. Det må nämnas att man tagit upp frågan i Läkarkontraktet.
Arbetsgivaren måste erbjuda alla som innefattas av avtalen (bl.a. AKTA och Tekniska) möjlighet att delta i resultatprojekt. Dehär bestämmelserna finns i avtalsprotokollet. Fastän ett utvecklingsprojekt i kommunen som berör den nämnda personalgruppen redan skulle vara igång, skall också andra personalgrupper erbjudas möjlighet att antingen delta i projektet eller i ett nytt projekt.
Beträffande resultatpotten är det alltså viktigt att komma ihåg, att hela personalen måste ha möjligheten att delta i resultatprojekt. Endast i det fall att en del av personalen nekar att delta i projekten, behöver lönen för denna del av personalen inte beaktas, då man räknar ut lönesumman för resultatpotten. Utgångspunkten är dock att hela personalen är med i projekten, ifall inte arbetsgivaren kan påvisa, att en viss del av personalen har nekat att delta i resultatprojektet.
Resultatmålen kan ha satts upp enligt ansvarsområden, liksom i Träskända. Där har man som ett mål i grundundervisningen utvecklandet av elevvård och processer för särskilt stöd. I vuxensocialarbetet står kartläggningen av det sociala hälsotillståndet för långtidsarbetslösa i fokus, vilket betyder att sociala remisser är i aktiv användning hos socialarbetare och till en del hos socialhandledare. Förmännen har sina egna resultatmål.
För att betala ut potten torde man i förhand ha satt upp resultatmål och mätare som klart fungerar som avläsninginstrument för betraktelseperiorden. Som vi tidigare konstaterat, kan utdelandet av potten också grunda sig på nyckeltal i etablerad verksamhet. Resultatprojekten i kommunen eller samkommunen kan alltså vara sådana som är i gång, liksom i Kuopio, där projektet för reformeringen av tjänsteområdet som berör hela organisationen, startades år 2009. Bedömningen grundar sig på totalbedömingen av hur resultaten har uppnåtts.
I regel är alltså hela personalen med i projektet oberoende av avtalsområde. Resultatpotten som lyder under de olika avtalen, liksom AKTA eller de Tekniska, kan inte flyttas från ett avatalsområde till ett annat. Tehyiternas lönesumma inräknas inte i lönesumman för dem som lyder under kommunbranschens avtal och tvärtom.
Avsikten med de lokala underhandlingarna gällande resultatpotten är att ge personalen en riktig möjlighet att inverka som jämnställd avtalspart. Detta betyder att man i underhandlingarna strävar efter enhällighet. Om enhällighet inte uppnås är det arbetsgivaren som besluter om hur potten fördelas. Ett mötesprotokoll skrivs från underhandlingarna.
Fastän den 0,7 % stora resultatpotten inte är särskillt stor, är potten viktig i många avseenden. Erfarenheterna om hur man förhandlade om potten, på vad den inriktades och i hur många kommuner och samkommuner man kom till ett enhälligt beslut, var redan viktig information som sådan för kommande avtalsrundor. Det är också intressant att få veta hur resultatprojekten inverkade i verksamheten och om personalens motivation steg.
Huvudavtalsparterna, till vilka Jyty hör som en av parterna i Unionen för Kommunbranschen (den andra är JHL) och Kommunala arbetsmarknadsverket gör upp gemensamma anvisningar om hur resultatpotten skall användas. Texten ovan baserar sig mycket på dessa anvisningar.