Jytys of. Maija Pihlajamäki: Det får inte bli ett självändamål att skapa storkommuner
Enligt ordförande för Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty, Maija Pihlajamäki, har kommunerna i Finland ett mycket brett uppdragsfält, som bör tas i betraktande även i framtiden då kommun- och servicestrukturreformen genomförs på vårt synnerligen brokiga kommunfält. Det får inte enligt Pihlajamäki vara ett självändamål att bygga upp storkommuner för att trygga servicen.
Pihlajamäki, som talade på ett seminarium som Jyty arrangerade i Levi, konstaterade att kommunerna i Finland är av samma storleksklass vad gäller invånarantalet som kommuner i allmänhet i Europa, men till ytan är de avsevärt större. Detta är enligt henne akilleshälen som orsakar problem då produktionen av tjänster ska organiseras.
”Antalet kommuner har sjunkit från 1955 års nivå med ett par hundra, från 547 till under 348. Mycket har således redan gjorts. Jag understöder ett ökat samarbete mellan kommunerna, och antalet kan också minskas om man med åtgärderna garanterar kommunernas livskraft och de tjänster till vilka kommuninvånarna är berättigade, oberoende av sin boningsort. Storleken på kommunen får inte vara det viktigaste kriteriet då produktionen av tjänster för kommuninvånarna planeras. Undersökningar har visat att det finns goda exempel på att storleken inte är väsentlig, dvs. produktionen av tjänster i stora kommuner inte hör till de effektivaste, i många fall är det tvärtom."
Även om det enligt Pihlajamäki finns mycket som kan åtgärdas vad gäller en del av problemfaktorerna i kommunstrukturen är några av problemen sådana som det i praktiken inte går att göra något åt, eller som åtminstone är särskilt utmanande. Problemet med tjänsternas tillgänglighet konkretiseras speciellt i norra och östra Finland där avstånden till tjänsterna i värsta fall är flera hundra kilometer. Därför bör varje fall av ändring i kommunindelningen bedömas särskilt med beaktande av kommunernas särdrag och läge.
Pihlajamäki poängterar att kommunerna i Finland svarar för över två tredjedelar av den offentliga sektorns uppgifter. Uppgifterna är delvis obligatoriska men även frivilliga. Social- och hälsosektorn står för över hälften av kommunernas utgifter, undervisnings- och kultursektorn över en fjärdedel och de övriga uppgifterna för över en femtedel.
Pihlajamäki kräver att staten också i framtiden bör ansvara för sina egna åligganden. Statens finansieringsansvar får alltså inte minska som ett resultat av kommun- och servicestrukturreformen. ”Och om det hela tiden överförs nya lagstadgade uppgifter på kommunerna bör staten också anslå medel för dem.”
Enligt Pihlajamäki står Finland inför samma utmaningar som de flesta länderna i Europa: hur ska tjänsterna i framtiden organiseras och hur ska de finansieras. Bl.a. de snabbt stigande utgifterna för social- och hälsovården är en följd av att den äldre befolkningen ökar. "Härvidlag är det av yttersta vikt att projektet för reformen av kommun- och servicestrukturen körs vidare på ett framgångsrikt sätt", poängterar Pihlajamäki.
Pihlajamäki anser att produktionen av kommunernas välfärdstjänster enbart på marknadens villkor svårligen kan genomföras, då man beaktar hur heterogent vårt kommunfält är, de långa avstånden speciellt i norra och östra Finland och att kommuninvånarnas grundrättigheter och jämställdhet mellan dem ska kunna garanteras.
* Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty representerar cirka 70 000 tjänste- och befattningsinnehavare inom kommunerna, kommunförbunden, församlingarna och i privat tjänst. Av medlemmarna är 87 % kvinnor. Jyty är ett medlemsförbund inom Tjänstemannacentralorganisationen STTK.
Tilläggsuppgifter ger ordförande Maija Pihlajamäki, tfn 0400 537756