Finlands Kommunförbund: Vi har inte råd att sänka samfundsskatten
Finlands Näringsliv EK:s förslag om att sänka samfundsskatten till 20 procent skulle minska kommunernas skatteinkomster med upp till 400 miljoner euro per år. Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, vd för Finlands Kommunförbund anser att detta vore en ohållbar lösning med tanke på skötseln av basservicen.
- Om den samfundsskatt som företagen betalar sänks från 26 till 20 procent, borde kommunernas andel av samfundsskatten höjas i motsvarande grad, sade Mäki-Lohiluoma i Uleåborg på fredagen.
Kommunernas egna möjligheter att täcka underskottet i finansieringen av tjänster är i första hand en höjning av kommunalskatten eller fastighetsskatten. Den skattelättnad som EK föreslår skulle betyda att kommunalskatten borde höjas med 0,3-0,5 procentenheter. Fastighetsskatten borde i sin tur höjas med en tredjedel för att uppnå beloppet på 400 miljoner euro den vägen.
- Redan nu blir underskottet i finansieringen av kommunal service hela tiden större. Regeringen har tidigare föreslagit en höjning av fastighetsskatten som ett sätt att täcka detta underskott. Det skulle vara oskäligt om denna metod skulle användas för att kompensera en sänkning av samfundsskatten.
Mäki-Lohiluoma betonar att en eventuell höjning av fastighetsskatten till stor del drabbar företagen, och därför skulle inte heller företagen dra full nytta av en sänkt samfundsskatt. En höjning av kommunalskatten försvårar i sin tur den sysselsättning som EK vill förbättra genom att sänka samfundsskatten.
Genom sina beslut stödde staten den kommunala ekonomin med cirka 700 miljoner euro i fjol. Mäki-Lohiluoma påminner om att en stor del av stödet bestod av en tidsbegränsad höjning av kommunernas samfundsskatteandel. I syfte att trygga basservicen borde den höjda andelen av intäkterna från samfundsskatten betalas till kommunerna också efter år 2011.
Enligt Kommunförbundets räddningsprogram för den kommunala servicen borde statens insats vara totalt 500 miljoner euro som kan bestå av statsandelar och av överföring av skatteintäkter till kommunerna. Andelen av kommunernas egna effektiveringsåtgärder i räddningsprogrammet har beräknats till 350 miljoner euro per år.